Om någon här är lika optimistisk som jag och tror att man kan kväva kirskål med täckbark så kan jag tala om att det inte går.

AAAAARRRRRRGGGGGHHHHH!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Hälsningar Magnolia

(som ägnade en dag för några veckor sedan åt att lägga gångar av tjocka lager av täckbark mellan våra hallonbuskar, och nu nyligen två dagar åt att skyffla bort täckbarken, sparka och spotta på kirskålen, lägga ner markväv och därefter lägga ut täckbarken igen).

Tröstekram!

Själv har jag inga Kirskål alls

Tack fru Berglund!

De säger att man blir harmonisk av att arbeta med jorden, men ibland blir man bara FÖRBANNAD!

Jag brukar berätta för min man att man blir harmonisk av grönt och av trädgårdsarbete, men han hävdar att när det gäller mig krävs det nog mer än så Kanske du är en sån du med?
Tycker ändå synd om dig för allt x-tra arbete och för missräkningen, det är aldrig kul.

/Åsa

Jag är egentligen ganska lugn och harmonisk tycker jag, men just när man tror att man har gjort en stor insats och förbättrat något och så har det egentligen bara blivit värre, då är det svårt för mig att ta det med ro.

Ungefär som när jag för några veckor sedan målade en fönsterkarm. En liten stund senare (när jag gått ifrån fönstret) fick jag syn på katten och tyckte att hon hade en ovanligt missnöjd uppsyn. Av någon anledning tvättade hon dessutom frenetiskt tassarna. Gissa vem som flög i taket - jo faktiskt både jag och katten (jag av ilska, hon av förfäran över mitt illvrål). Så här i efterhand kan jag tycka att kattspår i färgen är lite charmigt. Kanske kommer jag tycka samma sak om kirskål någon dag?