Jag ska snart gå och lägga mig och läsa lite nu men lär väl somna efter två sidor ...

Det är inte ofta som jag sover själv men min man är bortrest så jag får krypa till kojs alldeles ensam. Det känns konstigt ... Jag saknar honom.

Det finns en del som inte förstår hur jag vågar sova ensam med tanke på att vi bor ute på vischan men det är som sagt inte så ofta det händer och jag är inte mörkrädd. Så länge jag inte hör något konstigt ljud ... Jag har den bärbara telefonen med mig upp i sängen de gånger jag sover själv.

Tänk så van man kan bli vid en annan människa!

Godnatt!

ja, håller med! För ett år sen bodde jag själv och sov själv om nätterna. Nu kan jag inte sova själv.
Är min kille ute så går jag visserligen o lägger mig men sover inte så bra..
Känns konstigt att lägga sig i sängen själv!

Fast jag måste erkänna att lite rädd känner jag mig nog allt ändå. Jag tyckte precis att jag hörde ett konstigt ljud. Bara inbillning, säkert, men man är mycket mer uppmärksam när man är själv.

På vintern när det är mörkt och jag är ensam hemma sent på kvällen och ser på TV så gör jag hellre det på ovanvåningen än på nedervåningen. Det känns tryggare på något sätt. Där vet jag att ingen kan se mig.

Jag är inte rädd--vi har ju Tessi!!
Fast--för ca tre år se´n--varnade hon inte!!
Vaknade vid 3-tiden på natten av flåsande ljud!
Stod en stor hund vid min sida av sängen o flåsade!!
Grannens Bingo--en korsning schäfer/leonberger.
Hade halldörren på glänt, så katterna kunde gå ut o in!
Tack o lov att vi har kattlucka nu!!

Jag hade gärna haft en stor schäfer som vakthund nu - men tyvärr!

Det händer ganska ofta att vi glömmer att låsa dörren på natten men när jag är själv så springer jag runt och drar och känner i varenda dörr för att försäkra mig om att det är låst .....

Vill ni inte ha en hund?
Tessi är inte så stor, men har skrämt bort tre punkare, samt en konstig karl, härifrån!
Hon känner, när lag blir orolig o då försvarar hon mej--annars är hon
jättesnäll!

Jag är inte så mörkrädd av mig, men man ska nog vara försiktig. Tänd en lampa eller sätt på lite musik så känns det bättre.

Jag älskar djur och hästar och hundar i synnerhet men min man är allergisk så vi kan inte ens ha katt trots att vi bor på landet. Och så jobbar vi heltid båda två och är borta en del på fritiden också så det hade inte varit rätt att lämna en hund ensam så mycket.

Vi får nöja oss med våra släktingars hundar istället. Våra resp. föräldrar har tillsammans sex stycken ...

Nä. oj vad klockan springer iväg. Ska nog gå o lägga mig nu. Hoppas du kunnat sova bra inatt. Brukar gå bra när man väl somnat... ( efter några timmar )

Jag är särbo, men, visst sover jag mycket bättre ihop med min älskling. Inte för att jag tycker att det är otäckt att sova "ensam" (har ju son och katter, men jag tror inte att någon av dem skulle skrämma bort en inkräktare), men, det ger mig något slags lugn att ha honom bredvid mig.

Ja, det är förstås en vanesak. Innan jag träffade min nuvarande man så levde jag själv i många år men då bodde jag i lägenhet och där känner man sig lite tryggare om natten än ute på mörka vischan.

Nåja, det gick ju bra i alla fall även om jag har sovit ytligt och vaknat en del gånger. I normala fall så somnar jag kanske 15 sekunder efter att jag har lagt huvudet på kudden och sen sover jag som en stock tills det är dags att stiga upp.

Tänk så olika det kan vara!
Jag som njuter sååå av "självheten".

Är också "särbo" - eller "delsbo" kanske man kan säga? Vet inte. Vi har båda egna hus "på landet". Men bara fyra mil från Stockholm, och "vandalismen" når hit med - så det gäller att låsa numera.

För bara sådär femton år sedan, låste vi visserligen dörren, men nyckeln skulle vara på en lättåtkomlig plats, "ifall någon ville komma in" .

Det var då det.
Men rädd är jag sällan. Mörker och ensamhet njuter jag av.
Liksom jag högeliga njuter av Hjärteväns sällskap också, förstås .

Ja och kallt... är inte heller nån "ensamsovare" egentligen, fast just nu har jag ju inget val. Jag trivs bäst när jag folk runt mig, sen kan man ju behöva tid för sig själv också, men då ska det va för att man väljer det, inte för att man måste!