CITAT (Hannele @ 12-05-2005, 14:34)
Jag är bara väldigt nyfiken, varifrån kommer tron att man alltid måste beskära och beskära,
jämt och ständigt? Fortast möjligt, när man har flyttat in i en ny trädgård! Eller planterat nåt.
Ja, låt oss spåna på varifrån detta kommer!
Kan det vara att det tuktade verkar mer civiliserat än det vilda, av människan oskötta? Att vi har tuktade slottsträdgårdar som ideal någnstans i bakhuvudet? Eller skogsmänniskan i ryggmärgen som måste kämpa mot naturen för att kunna få plats, odla och leva? Att vi glömt eller aldrig vetat hur naturen sköter tillväxt och annat? Att det vi gör med rötterna (det viktigaste, gräva rätt och vattna) inte omedelbart syns, men att en beskärning gör det och att synligt arbete alltid är finare än osynligt?