Jag bor visserligen inte i tätbebyggt område utan här är gott om skog, åker och mark. Men vi "ser" i allafall till varandra (med o utan kikare)

Jag har alltid haft katter som flera av mina grannar, men då är det en granne som inte har katt. Hon kom och sa att hon inte gärna ville ha katter på sin gård, för hon var rädd om sina småfåglar, (hon matar o har holkar)
Hon frågade om det var okej att Schasa bort våra katter? Självklart sa vi JA. Det handlade ju om HENNES tomt.

På senare år har hon skaffat jakthund,
(fa´le märkvärdigen hunn.= specillt fin och duktig enligt henne)
I allafall kommer inte när de ropar. Och de gånger han "smiter" får de "aldrig" tag på den. Så här om dagen var jag ute och höll på i växthuset då jag ser hunden på våran gård. Men tydligen är han väldigt nyfiken så han kom fram och körde ner sitt huvud i en av mina stora krukar, då passade jag på att ta tag i halsbandet. Sedan ledde jag hem honom. Och när hon såg mig komma utbrister hon -Hur fick du tag på honom? -Jo serru jag vill inte gärna ha hundar på min gård, sa jag. Jag är rädd om mina katter. Jag prövade med att schasa men det gick inte, så jag tyckte det var bäst att leda hem honom. Oj vad hon skrattade. För hon förstod "piken" (Jag låter henne f.f. tro att jag är skicklig hundfångare)

Vi sköter oss själva och s---er i grannarna, hälsar och säger några ord ibland. Pratar lite mer med hon som bor mitt emot. Vi tar väl någon fika någon gång per år.
Bor i ett litet samhälle på landsbygden.

Hamilton, längst ner ser jag att det står "zon 4-5" - då är du alltså inte någon av mina grannar! Annars stämmer allt ganska precis på hur det kan vara hemma hos mig. Bortsett från att min hyresvärd inte direkt brukar skratta när man kommer hem med hunden - det är ett känsligt ämne att den springer lös varje dag och inte håller sig hemma. För övrigt är det bra med grannsämjan, jag har ju lärt mig att ligga lågt med sådant som är känsligt.

Olle

Vi har det gott!
Saknas det något när jag står i köket så kvistar jag över till grannen.
De kan ringa mig och säga att de blir sena och ber mig mata katten eller se till att den kommer ut. Nyckeln ligger där idag och en annan plats en annan gång.
Andra sidan så hjälps vi åt med djuren. Ena natten kan vi bli väckta och behövas som draghjälp då en kossa har problem med kalvningen. Eller så behöver någon få flaskan kossan blev sjuk och dog. Men flaskbarn (kalv) går bra också.
Vi lånar pryttlar av varandra och arbetskraft där den ene felar. Eller så skjutsar man varnadras barn då det behövs.
Samt våra stora lunsar till hundar vaktar allt som närmas deras gård och inte verkar hemma där.
Skogssällsakpet hade inventering och fick en smärre chock när mina gossar kom efter dem.
Men de sa att de borde varskott att de var i faggorna och skrattade gott åt det när jag sa att de ville ha koll vad folk gjorde där.

Jag bor i hyreslägenhet och hör ALLT som mina grannar under gör förutom (lite underligt faktiskt) deras tv. Det är en ensamstående mamma med två tonårsbarn.

Jag hör när dom gapar på varann, när dom skriker på hundarna, när hundarna ylar för att dom känner sig själva, när det är party och dom spelar snuskiga visor på högsta volym/alt techno/dance, på natten när älskaren "sover över" och dom skriker för fulla halsar när dom "sover" , dagen efter partyt när dom spyr upp härligheten igen , när dom är magsjuka och spyr lite oftare, någon gång händer det att dom skrattar också... Och det här är inte överdrivet, jag lovar.

Jag ringde till Securitas en gång när dom hade fest ( och hade festat varje fredag lördag hela vintern) och dom kom och sa till dom, efter det hälsar dom aldrig mer, men det kan jag vara utan.

Snaaaaart ska jag flytta - gudskelov!

Vilket får mig att tänka på en av Leonard Cohens sånger:

"The walls of this hotel are paper-thin
Last night I heard you making love to him
The struggle mouth to mouth and limb to limb
The grunt of unity when he came in

I stood there with my ear against the wall
I was not seized by jealousy at all
In fact a burden lifted from my soul
I heard that love was out of my control
A heavy burden lifted from my soul
I heard that love was out of my control

I listened to your kisses at the door
I never heard the world so clear before
You ran your bath and you began to sing
I felt so good I couldn't feel a thing

I stood there with my ear against the wall ...

And I can't wait to tell you to your face
And I can't wait for you to take my place
You are The Naked Angel In My Heart
You are The Woman With Her Legs Apart
It's written on the walls of this hotel
You go to heaven once you've been to hell

A heavy burden lifted from my soul
I heard that love was out of my control"

Stackars dig! TUR att du snart ska flytta. Att folk tror att de får bete sig hur som hellst
Jag tycker att DE skulle be DIG om ursäkt istället för att "sura"

Råd till Carol!

När du äntligen fått klart med flytten och ska stanna din sista natt i lägenheten, prova dessa tips för att ge igen :
Ta hem flyttgänget på flyttöl, dansa med "fin-skorna" på det låter mer.
(obs inga tryckare här, nu pratar vi Jenka)
Ställ högtalarna till stereon mot deras vägg och blås på!
(ett förslag är "sånt är livet" m Anita Lindblom. Ställ CD:n på repeat, vrid upp volumen högt och gå på bio)
Låna en slagborrmaskin och lägg den i badkaret (utan vatten) och låt den ligga där och gå för sej själv....garanterat ett avgrundsljud)

KANON FÖRSLAG!!!!!

Tipset med borren gillar jag skarpt

Men egentligen tycker jag nästan mest synd om hundarna. Jag har aldrig haft hund, men det fattar väl vem som helst att när man spelar så högt på stereon så det skakar i väggarna och glasen klirrar i skåpen och man måste skrika va hela tiden för man inte hör vad den andre säger, då är det inte så konstigt att hundarna protesterar med att skälla. Istället för att sänka skriker dom bara åt dom att vara tysta. grrrr Jag kunde inte heller titta på tv när det inte var textat för man hörde inte vad som sas, oavsett hur mycket man skruvade upp volymen.

Det man annars blir väldigt irriterad på är att dom är oerhört snabba med att banka i väggen när andra grannar spikar eller borrar. En del är bara helt tomma i huvet helt enkelt, man blir så trött.

Jag skulle så gärna hämnas, men jag tänker på alla dom andra grannarna som lider med mig, även om jag tycker att dom kunde klaga lite mer som jag så vill jag ändå inte vara taskig mot dom.

"Mina grannar också jobbiga med det där att banka och slå i väggarna hela nätterna. I och för sej hör jag dom knappt, eftersom det är då jag brukar öva bastuba..."

förlåt, men kunde inte hindra mej..

Jag skaffade "digital marksänd TV" för någon vecka sedan (Boxer) och insåg då att analoga och digitala programmen inte sänder samtidigt, utan med någon sekunds fördröjning. Märks otroligt väl om jag har samma program på, på mer än en TV i huset.

Det fick mig att tänka på att för många år sedan när jag bodde i lägenhet, envisades grannarna inunder att ha sin radio på hög volym sommartid (öppna fönster), så hög att det var omöjligt för mig att höra någon annan kanal.
Jag såg då till att spela ännu högre, men via bandspelaren = fördröjt. De höll bokstavligen på att bli galna och fattade nog aldrig vad jag gjorde. Ett mycket irriterande eko.
Det hade åtminstone till effekt att de slutade efter någon månad.

Lite synd tyckte jag om övriga grannar, men de vann också på det i långa loppet.

På tal om grannsämjan ..... Nu bor vi i hus på landet så vi kan både gala högt och sätta radion på högsta volym utan att någon hör det men när vi skaffade surroundsystem så minns jag att jag tänkte att det borde vara förbjudet att ha det i lägenhet. När vi drar på som mest med alla högtalarna och har mycket bas på så känner man hur det vibrerar i väggarna och grannarna hade hatat sub:en. (Eller subban som jag kallar mackapären! )

efter nån månad? snacka om att uthärda mycket hehe

Jag kan inte låta bli att gapskratta! HUR kommer man på en sådan grej? Har du testat det själv alltså? He he he!

Jag har ett annat förslag, skicka efter Gaston och hans elefantofon. Tyvärr vet jag inte var han befinner sig nu sen hans "pappa" gått bort.

Stor bild, 180 kb

När jag var yngre och bodde i lägenhet flyttade ett yngre par in våningen över mig. Jag var väl ungefär fem år äldre än dom.

Jag skulle upp halvsex och jobba och kunde tycka det var lite jobbigt att de festade mitt i veckorna. Hög musik och tjugo pers i en etta.

Klockan halv två natten till en onsdag så tyckte jag det fick vara nog.
Så jag gick helt enkelt upp och ringde på, sökte lägenhetsinnehavaren.

Jag gav dom följande besked.

Jag skall upp och jobba om fyra timmar. Nästa gång ni har fest så kan ni väl bjuda mig eftersom ni ändå för ett sånt himla liv att det är omöjligt och sova, jag menar ni kan väl ändå låta mig ha lite trevligt när jag är sömnlös.

Den tog jättebra utan att det blev osämja.

Hi hi hi! Ni är ju helt fantastiska!!!! Men alvarligt talat, jag vågar inte klaga på mina grannar för jag har en hund som inte fattar att hålla tyst sena kvällar och tidiga morgnar. Så fort han hör minsta "knäpp" så ska det varnas genom att skälla så det ekar. Någon som har ett tips?

Som sagt, vi har en hundhatande knarkare som närmsta granne!
För övrigt, är grannarna bra! Vi bor inte så där jättenära varann, här på landet!
Ja--förresten, den grannen som är Jehovas Vittne, hejar vi enbart på!
Har inget till övers för deras s k. "tro".............

Var glad att knarkaren hatar hundar. Finns knarkare som ger sina hundar en sil så dom oxå blir missbrukare....

Ja--de hundarna knarkare har--de har ett j-a dåligt liv!
Men--som du nog sett i tidigare tråd, så har de hundar grannen kommer
åt; inget liv kvar--i värsta fall!!!!

Ungefär så gjorde en polare till mig. Det hade flyttat in zigenare ovanför honom, och dom går med skorna på inne, fruntimmren går med klackeskor. Till slut vart han så less så han knallade upp till zigenarna och sa - Istället för att försöka hoppa genom golven så kan ni väl ta dörrvägen om ni vill ha kaffe. Sen den dan så använder hans grannar tofflor inne

Vi bodde så också när vi hyrde lägenhet.
2 familjer i en fyra, vi hade samma problem. En dag hade de hela släkten där och det sopades och fejades och gicks med högklackat.
Jag gick upp och ringde på och bad en av damerna att stanna kvar och de andra bjöd jag ner till mig. Vi kom överens om att damen som var kvar i lägenheten skulle börja sopa med sin kvast när jag knackat i golvet (mitt tak).
När de som var med mig fick höra hur bra det hördes hos mig både klackar och sopborste så fick jag dem att sluta gå med dessa skor. Damen ifråga som bodde där köpte tofflor till alla (även gäser) för det tillhör deras kultur att inte gå utan skor. Vi berättade också att vi hörde när de var i sovrummet och hade sex. Efter detta blev det lugnt och skönt.

Nu när vi bor i villa har vi bra grannar. Pratar ibland och hjälper varandra. Vi har fått en ny på en sida och de var inte kvicka att klippa gräset, så jag frågade snällt om de ville låna vår klippare för de kanske inte hade någon, eftersom de är unga och första huset och man inte hinner köpa allt. Men de hade en och de förstod min lilla fina vink. Vi bor tätt och inte på landet och det är inte så trevligt tycker jag om vår gräsmatta är nyklippt och deras är flera decimeter högre. Maskrosor och tistlar frodas som jag försöker utrota på min sida.
Ja sådan är jag som granne så var glada att ni inte bor nära mig

Ännu en orsak till att känna tacksamhet.
Vi har bara positivt att säga om våra grannar.

Vi har världens bästa grannar. Har julfest varje år och även andra fester bjuder vi varann på (som t.ex. bröllopsfester, jämna födelsedagar, grillfester osv.).

Grannarna matar grisarna åt oss ibland när vi behöver hjälp och jag och en annan granne byter växter

Stannar alltid och pratar en stund när vi träffas utomhus.

Är såååååååååån skillnad mot när man bodde i lägenhet. Enda gången vi pratade med våra grannar på 3 år var när vi skulle flytta. Där ser man hur det kan vara.

Här på landet hejar alla när de kör förbi på vägen (även såna man inte känner) och det är mycket mer gemytligt.

Kan ju va´trevligt att bo på landet!