finns det något sätt man kan bestämma ett äppleträds ålder

ja, såga ner det och räkna årsringarna

det och kolmetoden är de enda säkra sätten. Annars vittnar stadiametern, barkskrovligheten i jämförelse med markförhållandena om trädens ålder. Husens och trädgårdarnas historia säger också en del i vissa fall.

tack tänkte bara om det fanns någon ungefärligt förhållande mellan diametern och åldern

Ja det finns det men det beror helt på jorden. I mager eller tunn eller torr mark växer träd långsamt, i frodiga förhållanden växer de snabbare... det är lika stor skillnad på fruktträd som på träd i skogen. Jag har några granar och tallar på rot i en skog i Norge. De är 30 cm i stamdiameter och planterades för 150 år sedan. Samma stamdiameter får man upp på ca 30 elelr 40 år i en skog med hög bonnitet.

Marken och barken kan skvallra lite om åldern också, utöver tjockleken. Men det går inte att gissa särskilt exakt.

Ja, gamla träd är jättesvårt att datera, jag vill gärna datera nedanstående träd, som enligt uppgift var stort och gammalt redan på 1920-talet. Men, jag får väl ge mig till tåls tills det trillar, och då försöka räkna årsringar en liten bit upp där trädet verkar nästan friskt



Jag slängde in lite mer mobilbilder i mitt album på http://www.odla.nu/album/showalbum.php?aid...3135&uuid=pirum , bland annat på ovanstående träd, samt, ett Åkerö, och ett våldsamt blommande Oranie. Får tamejtusan hoppas det blir äpplen också

Vilka härliga bilder! Din telefon ger dessutom lite konstnärlig touch på skärpan, förutom att bildernas komposition är himla bra. Och dessutom innehållet - mina favoritblommor - äppelblommen.

Ribston, Oranie och Åkerö - härlig kombination att ha i en fruktträdgård!

Tack tack, haha, ja, mobilkameran är sån där med fixfocus, dvs, den är alltid lite ur fokus...retar mig en smula, och så blir färgerna skumma ibland. Men, den är ju enkel att ha med sig.

Ribston, Oranie, Åkerö, ja, det är goda alla tre. På just den gräsplätten där Oranie står, så står även Cox Orange, Ribston, 2x Transparente Blanche, tidigare fanns ytterligare 2-3 träd, men de är tyvärr borta nu. Varav ett vinteräpple jag glömt namnet på, och ingen som lever kommer ihåg vad det hette. Påminde om Ribston, men var större, hårdare och höll längre. Vill gärna ha det av nostalgiska skäl, men, det är nog lika bra att ge upp att försöka komma på vad det hette... om jag inte får en grym flashback
(För att undvika sådant i framtiden har jag nu dokumenterat alla träd & buskar som "vi" har, så långt det nu går, jag rekommenderar andra att göra det också)

Jag vet inte om detta Oranieträd är satt på A2-stam...det är nog lite för gammalt för det tror jag (60 år, och ute på vischan), men alla 8-9 träd som har stått på denna gräsplätt har blivit ungefär lika stora, och inte alls speciellt jättehöga eller så...som de kanske kan bli på fröstam. Dessutom har en del strukit med som sagt, kanske ålderskrämpor. Fanns tidigare 2 Oranie, numera bara 1. Jag har tagit ympar, trädet ser rätt friskt ut.

Det finns ju borr som man kan borra ut ett genomsnitt och räkna årsringar i. Men det ger ju ett litet hål i trädet, så det kanske inte är helt nyttigt. Men det används på vilda träd i skogen.

http://www.skogssverige.org/skog/fragaomsk.../Dummy/3766.cfm

Pirum, du kan ta med äpplet till någon av sortbestämningstillfällena i höst om du vill.

Kan det vara Husmodern förresten?

Äpple satt på fröstam blir bara 10% större än samma sorter satta på A2 så markförhållandena och växtplatsens andra förhållanden samt beskärningen spelar större roll för storleken. Om de är 60 år borde de vara fröstammar, men det är precis på gränsen till att A2 började bli vanlig.

God idé att ta med till sortbestämningstillfälle, jag har funderat på det men inte kommit till skott. Äpplet har tidigare varit bedömt i Götborg för några år sedan, men ingen kände igen det. Möjligen Veseäpple trodde nån, eftersom trädet står en bit upp i Bohuslän, men jag vågar nog sätta pengar på att det inte är Veseäpple.

Eftersom trädet (vad vi tror) sannolikt är planterat samtidigt som Åkeröträdet så bör det rimligen vara en (på den tiden) relativt känd sort, och ingen frösådd. Några namn jag hittade i äldre uppslagsböcker på vanliga septemberäpplen är diverse Astrakaner, vitgylling, hornsbergsäpple, med flera. För några år sedan lånade jag Görel Kristinas bok, men då var jag rätt okunnig, kanske har jag större lycka om jag försöker identifiera i höst.

Det är till utseendet inte helt olikt husmodersäpplet, och det har använts till sylt, men husmoder sägs ju mogna rätt sent och då är detta äpple sedan länge förvandlat till gödningsmedel De har löjligt kort hållbarhet alltså, och tål inga stötar, så jag har tyvärr inte sett det i handeln eller på torg.

Ja då är det nog inte husmodersäpplet... Jag tillhör inte de riktigt sortkunniga, kanske skulle du kontakta de som är det i Pomologiska Sällskapet www.svepom.com. Men att ta med några äpplen till de som hjälper till med sortbestämning på höstarna är också roligt!

Jag har hjälpt många andra att sortbestämma sina äpplen och ofta använt sortexperterna i Pomologiska för det, men för mina egna träd skulle jag behöva någon som verkligen peppar mig att ta med dem vid fruktfesterna för sortbestämning. Jag har flera päron och äpple som jag inte ens vågat gissa vad det är. Däremot vet jag en hel del om deras växtsätt, skador, reaktioner på beskärningar, vilka kryp som lever i dem och vilka frukter som är bra att göra det ena och andra av mm. Och vilka som är bra att ympa i!

Den sortkännedom jag har är helt klart selektiv. I första hand har jag lärt mig växtsätt hos sorterna och var och hur de sätter frukt. Och sedan vilka sorter som är känsliga för olika angripare och sjukdomar. De sorter jag gör säkra bestämningar av är inte via frukterna, utan genom att se på trädet...
Om jag får välja mellan att se trädens frukt och se träden på vårvintern för sortbestämning så väljer jag att se träden. Ett litet rött äpple med dagg på kan för mig vara Lobo, men ser jag ett träd med speciell rödslyster i de tunna årsskotten, vida grenvinklar i tidig ålder och dessutom lite skorv här och var, ja då är det tydlig Lobo för mig.

Någon riktig sortkännade blir man inte på det sättet, men man lär sig en hel del annat om trädens anatomi och behov när man har det som intresse!

Ja, sådana kunskaper är kul Jag saknar själv sådant, kan möjligen notera att ovanstående okända träd tycks växa mer på bredden än på höjden, jag ska, om jag går till pomolog, vara duktig och ta med bra bilder på trädet tror jag (tagna med riktig kamera) (vi har en frösådd med ovanstående okända träd inympat på, så vi har två exemplar av sorten, vilket är bra med tanke på att det äldre trädet nog kan trilla ner)

Jag kan i stort sett endast känna igen de äpplesorter vi haft i våra trädgårdar + något enstaka köpt äpple som Granny Smith. Att identifiera från bok verkar jättesvårt

Ja det är svårt att identidifera med bok! Iallafall för mig, för det är så sällan växtsättet och fruktsättningen beskrivs.

Det jag lärt mig mest av med frukterna är att se hur sortkännare jobbar. Och den bok som jag tycker det är lättast att slå i är den som Håkan Svensson och Kent Kastman skrivit. Många bilder på samma äpplesort.

Om du fotar och tar med till en sortkännare: Fota flera äpplen och några i genomsärning också på längden och bredden så att man ser kärnhusen både på längden och tvären.

Om du tar med äpplen brukar de vilja se ca 5 äpplen från varje träd.