Min far tjatar alltid på mig och säger att jag inte får glömma att kalka rabattjorden.
I den del av Småland där jag bor är det ganska sur jord - den är i varje fall inte kalkrik.
Hur viktigt är detta? Vad händer med mina växter om jag slarvar? Jag förstår att jag ska undvika att plantera växter som trivs i kalkrik miljö, men "standardurvalet" av växter - vad händer med dem? Lever de en borttynande tillvaro? Spelar det inte så stor roll?

På min tomt (i dagsläget till stora delar vildvuxen gammal betesmark) växer 3 ekar, mycket brännässlor, plister, vitsippor och midsommarblomster. Säger det något om jordmånen?

Tar gärna emot tips!

Jag har också sur jord. Detta är bokskog men jag har också rikligt av de växter du nämner.
Ärligt talat så har jag aldrig kalkat. Jag använder mycket kogödsel i mina rabatter och gödslar sen med flytande blå korn under sommaren. Jag har aldrig tänkt på att tillföra kalk dessutom och jag tycker mina rabatter är frodiga och fina.
Jag har skött dessa rabatterna i åtta år nu och här tynar inget bort så jag tror inte du behöver oroa dig.

Vad skönt att höra Eva. Då kan jag slappna av lite, för jag förstår att det inte är livsnödvändigt. När du köper/planterar växter tänker du då på att "Nej, den där kan jag inte plantera för den föredrar kalkrik mark" - eller stoppar du ner det du känner för?

/ Jessica

Nej du, jag har ingen större koll på vilka växter som vill ha vilken jord. Jag köper det som tilltalar mig och hoppas att det ska gå bra. Jag tycker att det mesta fungerar, så prova du.
Gamla pappor vill gärna förmana i all välmening. Jag övertog denna stugan med trädgård efter mina föräldrar och de första åren hörde jag många gånger kommentarer som "har du köpt en sån, det går inte här" och ännu fler gånger såg jag hans skepsis och virrande på huvudet när han trodde jag inte såg , men efter några år slutade han och nu är han alltid imponerad och kan fråga mig om råd istället.
Håll med i vad han säger och gör sen som du tycker . Det funkade för mig. Man måste skaffa sig en egen erfarenhet och i värsta fall så
lite svinn får man räkna med

Lycka till

Jag är ganska noga, framförallt om de kräver kalk eller kalkfri jord.

Dina nässlor indikerar väl annars att du har ganska kalkrik jord.

Eh...nässlor trivs väl i sur jord? T ex gödselstackar är sura och där trivs de. Jag vet att de gillar kväve.

Det var jag också övertyga om tills jag gjorde ogräs-testet på Gröna rums hemsida förra veckan.
Kvävealternativet fanns inte ens med.

Jag fick resultatet:

Där nässlorna trivs vet man att jorden har en viss egenskap, vilken?
Rätt svar: Nässlor behöver kalkhaltig jord med högt pH och mycket näring för att trivas.
Du svarade: FEL!

Antingen får vi lära om du och jag, eller har Gröna rums test fel??

Man brukar ju säga att nässlor trivs i fet och näringsrik jord. De växer ju gärna vid gödselstackar och bakom utedass... Tror inte att Gröna rums test har fel.

Jag trodde också att nässlor betydde kväverik jord. Det har jag nog läst i någon av mina trädgårdsböcker. Jag vet också var gödselstaden låg någonstans i min trädgård, och jag ser att där växer ett koncentrat av växter.
Men att det skulle betyda kalkrik jord? ... I så fall behöver jag inte kalka överhuvudtaget, för jag har massor av nässlor där det fortfarande är naturtomt. Och jag definitivt tala om för min far att han kan sluta tjata om kalkning ;-)

Om nu Gröna Rum har rätt ...

Jag har inte fet och näringsrik jord. Snarare sandjord som inte gödslats på minst 10 år och överallt kommer dessa nässlor, så jag vet inte varför de trivs.
Det beror nog på hög kvävehalt, men om det är kalkrikt vet jag ej. Både pioner (kalk) och rododendron (surt) trivs...

Gödselstackar är väl inte kalkrika, snarare sura? Varför trivs då nässlor där?

Jag har, för att hålla mig till tråden, inte kalkat något och allt trivs. Men ph-värdet på jorden vet jag inte.

Bortsett från Nässlors naturliga habitat -så är växter antigen kalkskyende eller inte -kalk kan göra att växternas näringssystem inte funkar alls -Rodde är ett bra ex -de gillar inte kalk .. övriga TÅL kalk -vissa klarar mkt kalk o växer bäst där , men en svagt sur jord trivs de flesta ganska bra med .
Viktigare än att kalka rabatten är att gödsla med stallgödsel o tillföra mullämnen .
Gräsmattor som kalkas klarar mossan bättre -mossa gillar surare jord .

Det här med kalkning och pH-värde är ett rätt snårigt kapitel, men jag kan göra ett försök att åtminstone förklara några enkla faktorer som påverkar växtligheten. Jag bortser här från surjordsväxterna, som utgör "den andra sidan av myntet" så att säga.

Växterna upptar näringsjoner som dels finns fritt flytande i markvätskan och dels bundna i markpartiklar. När växten upptar näringsjoner från markpartiklarna byter de - förenklat sagt - ut vätejoner mot näringsjoner (i det här fallet positivt laddade joner som t.ex. kalium och magnesium). pH-värdet är ett uttryck för halten av vätejoner i marken, ju mer vätejoner desto surare jord. Det kalkningen åstadkommer är en neutralisering så att vätejonerna försvinner från markpartiklarna i form av koldioxid och vatten så att markpartiklarna igen kan ta emot och binda "nyttiga" näringsjoner som växten kan utnyttja.

Det som händer när pH-värdet sjunker är att jorden blir fattigare på kalcium, magnesium och kalium. Samtidigt ökar lösligheten hos vissa skadliga ämnen, t.ex. aluminium (skadligt för växterna) och vissa tungmetaller (skadliga för oss). Till de största nackdelarna hör att växternas näringsupptagning försvåras och framför allt att fosforupptagningen försvagas (fosforn binds till aluminium och järn och kan därför inte upptas av växterna). Å andra sidan försämras upptagningen av järn och många mikronäringsämnen (t.ex. mangan och zink) av ett högre pH-värde. Ett optimalt pH-värde kunde kanske vara 6,0-6,5 men det beror lite på jordarten och vad växterna trivs bäst i.

I en allt för sur jord trivs inte heller nyttiga markorganismer (bakterier, maskar, m.m.), vilket gör att nedbrytningen av det organiska materialet till näringsämnen som växterna kan utnyttja går långsammare. Kvävebakterierna i marken och i baljväxternas rotknölar blir också ineffektivare i sur jord. Vissa växtsjukdomar, som t.ex. klumprotsjuka, gynnas av en sur jord - å andra sidan förekommer mera strålsvamp i jord med högre pH vilket ger skorv på potatis (som alltså vill ha det lite surare...).

En mycket humusrik trädgårdsjord, som ständigt tillförs mängder av organiskt material som t.ex. kompost och s.k. stallgödsel, kan dock ha ett lägre pH-värde än t.ex. en sandrik jord. Det beror på att humusen fungerar som en buffert. Därför trivs nässlorna riktigt bra på dynghögar. En välbrunnen och färdig kompost borde faktiskt också vara ganska neutral i pH-värdet, men det beror förstås på vad den innehåller.

Om man istället för organiska gödsel- och jordförbättringsmedel förlitar sig mer på handelsgödsel (typ blåkorn) lönar det sig dock att kalka regelbundet, det ammoniumkväve som finns i handelsgödsel har nämligen en viss försurande inverkan på jorden. Om man inte kalkar kan man faktiskt lika bra slänga handelsgödslet direkt i sjön - för det är ju där det hamnar förr eller senare i så fall...

Det finns förstås också humusrika jordarter som är ytterst sura som t.ex. vitmossetorv och svavelhaltiga gyttjeleror, men de brukar ju inte förekomma i särskilt många trädgårdar...

Micke