Jag antar att ni funderar på vad som hänt och hur det går..
Min sons moped blev påkörd av ett tåg som nyss startat från en station några hundra meter bort så det hade inte så hög fart än...det träffade nog i bakkant på mopeden så han blev inte direkt träffad utan slungades iväg...hjälmen for av men han har mirakulöst klarat både skalle och rygg...han blev halvt skalperad men det gick ju att sy fast igen...
Detta hände vid en obevakad övergång mitt i ett mindre område med hus där det går folk, cyklas och körs mopeder dagligen...sikten skyms av en häck och för att stanna och se sig för måste man köra nästan helt fram på spåret...har jag sett nu när jag varit på olycksplatsen och tittat...helt vansinnigt

Tåget är ju inte det man oroat sig för utan här är ju E6 den stora faran och den undviker man genom att ta just den vägen...men hade jag vetat hur det såg ut där så vete 17...men en långtradare är väl lika illa iofs..
Han har klarat sig otroligt bra och kommer att bli i princip helt återställd, det enda är att han blev av med en njure allt annat kommer att läka...
8 brutna revben är nog det han kommer att ha mest ont av i sommar...och ångest antar jag...han har bara varit vaken ett par dar och börjar inse vad som hänt...det är jobbigt för honom naturligtvis...
Han har flyttats från Östra sjukhuset i Gbg nu till ett närmare "hemma" så nu kan jag åka hem och sova iallafall och ta tag lite i vardagen igen...gick runt i dag och kikade lite i trädgården..och det var väldigt skönt att liksom kunna släppa tankarna och slappna av....Han är helt OK och gör stora framsteg varje dag så det går att tänka på annat nu....
Så länge han låg nersövd så gick inte det...hjärnan funkade liksom inte på nåt annat plan...försökte lösa korsord men jag hade inte namn på saker som jag vet att jag vet vad det är...märkligt det där...
Försökte ju skriva om det här men det var helt hopplöst nästan...det gick bara inte...fastän jag ville..
Men allteftersom han mår bättre så kommer jag mig väl...ni ska se att om några veckor är vi riktigt på hugget båda två...
... och så fick jag skriva av mig lite...
Tack för att ni finns...
