Tyvärr föds många kid runt första höskörden, dvs runt midsommar. Det är inte ovanligt att maskinerna kör ihjäl eller lemlästar kid som mamman placerat ut i det höga gräset. Fågeln kornknarr har nästan utrotats pga dessa maskiner eftersom de ligger på ägg i gräset just vid höskördetiden.
Många som hittar ett "övergivet" kid stannar i närheten för att se om mamman dyker upp. Det gör hon naturligtvis inte så länge det finns människor i närheten!
Här kommer lite info om rådjurens dräktighet och kid från Jägareförbundets hemsida (det är ju särskilt intressant att äggen inte fäster och börjar växa förrän ca 5 månader efter befruktningen! Tänk om vi människor kunde lösa den gåtan och fixa till våra egna barnkullar så det kunde hållas ett enda stort barnkalas per år och familj!
) :
"Rådjur- förökning
Rådjuret föder ungar en gång per år och får då ett till tre kid, i sällsynta fall fyra. Födseln sker i allmänhet mellan 25 maj och 20 juni med en topp den 5 juni, enligt studier i Mellansverige.
Både bockar och getter blir könsmogna som ettåringar. Unga bockar hindras dock ofta från att uppvakta getter av äldre revirhävdande bockar. Geten parar sig i allmänhet som ettåring och föder sina första kid under det andra levnadsåret. Det är samtidigt inte ovanligt med getter som parar sig först som tvååringar.
Brunstperioden infaller i början av augusti, men redan innan dess kan bocken ses uppvakta geten under en eller flera falska förbrunster. Geten annonserar brunsten genom doftutsöndringar via urinen och flera hudkörtlar. Bocken brukar därför vädra kring hennes bakdel. Ibland sträcker han också fram nosen vid getens urin och drar tillbaka överläppen med en grinande grimas, i ett intensivt vädringsbeteende som kallas "flehmen".
Vid uppvaktningen ses bocken ofta jaga efter geten i korta ruscher. Men tiden före själva parningen rör de sig ofta i lugnare mak, ofta i ganska snäva öglor eller cirklar. Ibland trampas en synlig stig, s k häxring, upp av den nötning paret åstadkommer.
Rådjursgeten har något som kallas för fördröjd implantation. Det kallas även fördröjd fosterutveckling och innebär att ägget som befruktades vid parningen i augusti börjar utvecklas först runt årsskiftet. Då fäster det i livmoderns vägg (dvs implanteras) och börjar växa - innan dess har äggen svävat fritt i livmodern.
Vid implantationen bildas en moderkaka som förser varje foster med näring och syre. Själva fosterutvecklingen tar ungefär ett halvår. I januari är fostret ca. 2 cm långt och inför födseln har det vuxit till ungefär 25 cm. Päls får det lagom till födseln, innan dess är det hårlöst i livmodern.
I Sverige föds som nämndes ovan de flesta rådjur inom en månad i slutet av maj till juni. Rådjursgetterna föder faktiskt synkroniserat över stora delar av sitt utbredningsområde: 80% av kiden föds inom loppet av 20-30 dagar. Tiden sammanfaller med perioden när kvaliteten på födan är som bäst, vilket är gynnsamt för den digivande getens mjölkproduktion.
Kiden kan gå redan efter en timme och inom ungefär åtta timmar söker de upp en egen lega i skydd av vegetationen. Under det första dygnet efter födseln har geten nära kontakt med kiden. Därefter besöker hon dem 3-6 gånger per dygn för att ge di och slicka dem. Kiden brukar följa geten ett par hundra meter efter besöket och söker sedan upp en ny lega i närheten av henne. Där väntar de tills nästa besök.
När kiden föds är deras päls skyddstecknad med ljusa fläckar. Efter några veckor ersätts den av en mer enfärgad. Kiden diar fram till slutet av oktober till december, men de börjar beta tidigt. Redan efter några månaders ålder skulle kiden kunna klara av moderlöshet; då är de inte längre beroende av modersmjölk och har redan börjat idissla.
Vid födseln väger kiden ca. 1-1,5 kg. De tillväxer snabbt, ca 1,5 hekto per dag de första månaderna. Efter åtta månader har de nått drygt 60% av vuxen vikt, ett år senare kring 90%.
Getens närvaro är förmodligen viktig för kiden under hela det första året. Hon lär dem skilja ut bra bete et cetera. Separationen mellan get och kid sker oftast när kiden nästan är ett år gamla, några veckor innan nästa födsel. Processen sker fridfullt utan aggressioner, som fallet kan vara med älg .
Ett rådjur blir sällan äldre än 10-12 år i Sverige. Getterna blir i allmänhet något äldre än bockarna, vilket kan bero på att de är mindre aktiva. Den faktor som tycks begränsa livslängden mest är tandslitaget. Djuren får svårare att inta föda ju äldre de blir."
(från Svenska Jägareförbundets hemsida)
