det måste väl finnas nåt mellanting?
man måste väl kunna ta hänsyn till andras känslor utan att stampa på sina egna eller tvärtom?

Visst håller jag med dig...men enligt Dante är det en dödssynd att inte ta ställning....

Vad mig själv beträffar skiter jag i vilket...jag är gammal och erfaren nog att hålla ställningarna...

men vad min unge oerfarna 21 årige son beträffar och den historien jag sett nu i tre år...

nej helvete heller...

tjejen gör som min fd. vänninnans dotter...

när inget bättre finnns...

och min son älskar innerligt....

har ni någonsin känt våndan av för stor ömhet???

Din son behöver själv få bli gammal och erfaren. Gammal blir man vare sig man vill eller inte. Erfarenhet kommer från livet. Förr eller senare får han ju själv ta ställning till vad han ska göra.

Vi blir alla gamla...vare sig vi vill inte inte...
och vägen dit ser olika ut för olika personer...
en uteliggare ligger rätt illa till...
den som haft bra föräldrar ligger bättre till att klara sig på livets stig...

som du förstår...
är det verkligen inte DET jag frågar efter...
utan jag frågar efter det där med EGOISM och ....

det har väl alla som är förälder?
och Dante var ett gammalt ök som levde på 1400talet.. och på vilket sätt menar du att det är att ta ställning att bestämma sig för att jag ska trampas på eller trampa på - hört talas om win-win? det är väl inte egoism att fösöka se till så att alla mår bra i situationen?

vad jag menar är - det är inte dåligt att vara hälsosamt egoistisk, så länge man inte skadar någon annan, vilket uppenbarligen tjejen gör.

Men vad tycker du själv?? Vad är din tanke på egoism? Tycker DU att det är ok?

Hej du Hedda Matte

du kan dra ...l
Dante var en ...
ta reda på själv...
och det där med egoism
...så länge man inte skada någon...
Vart tar det oss?
vart för det samhället....gemenskapen....

Och i mitt sons fall..
Han har g´ått ner 10 kilo i vikt, förlorat aptiten....


Säg mig Heddas matte... varför finns ärlighet?= Varför har jag uppfostrat mina barn till ärlighet??? Du har ju inte det det förstår jag...
Men ....
XDu gör mig as förbannad:................varför....ju för att du är dubbel precis som dendär tjejen som ena stunden tittar på efter villa att bo i hop med honom ...och andra stunden säger adjö

trevligt att du kan få avreagera dej...

Det är ju bara bra, så länge han faller för de snälla tjejerna? Kanske han föredrar att "bli vald" än att välja?

Se mitt förändrade inlägg.....

Föredrar att bli vald ...än att välja?

Handlar det om förnuft eller om känslor?

öhh.. jaha?
jaja.. jag kan gärna ställa upp som föremål för dig att projicera på om det är det du vill...

Uttryckte mig nog luddigt.. Men ibland kan det vara så att man nöjer sig med dem som visar intresse för en, istället för att leta upp de (vänner) som man verkligen tycker om att vara tillsammans med. Kanske har man lite dåligt självförtroende också.
Vet inte om det där klargjorde något.

Det är inte lätt att va förälder och se på hur ens barn far illa i förhållanden dom har...men man får se på o låta ens barn bestämma hur dom ska ha det...men om jag vore dig, så skulle jag sätta mig ner och prata med honom om vad du tycker...han kanske får upp ögonen för att han blir ju tydligen utnyttjad av tjejen...stötta honom allt vad du kan så ska du se att han vaknar till slut...han har säkert ett tak på hur långt det får gå.
Lycka till

Joo, Vicke..
ett jätte fint svar...
Nyss skrev jag ett också men den blev refuserad.

Maudan!

TACK!

Varsågod...jag har egna erfarenheter och det har löst sig
till att det blev ännu bättre efteråt.

Visst....

Men jag måste återgå till min ursprungliga fråga eftersom jag anser att det gäller vårt samhälle generellt....
oavset vem Dante var...
jag tycker det är så kännetecknande för idag att inte ta ställning... att bara se efter sitt eget bästa...


Vad anser ni andrA?

Tycker jag inte alls att det är.

Jösses - det är nästan att jag blir avundsjuk...
n i är alla så förbaskat duktiga...
ingen blir kär över sin vilja
ingen lägger ner möda över något som inte är mödan värt
ingen...
Grattis!
Ni har överträffat mänskligheten!!!

Jag har ytterligare anledning att tacka de faktiska människor jag mött och som svarat mig här på nätet....! TacK Maudan! och i andra sammanhang några till

----

Gott att du försvarar dem

Jag tycker inte att man skall lägga sig i sinna barns kärlekar det gör ont många gånger i tonåren och det kommer väll alla ihåg,är det då åxå vuxna som försöker att lägga sig i så tror jag att det kan bli ändå värre, så mitt råd är låt bli det gör ont att vara ung och jag tror att det finns en mening med det.

---

Förlåt.
Gott att du tycker att det finns många härliga människor här

----

Det är så rakt som jag säger.
Jag tycker att det är härligt att du finner en massa härliga människor runt om kring dig ---och om jag uppfattat dig rätt. så finner du dem överallt...det minsann är inte lite! Det är stort!!! Om nu inte jag uppfattat dig fel

----

Okay, jag har inte läst hela tråden och inte alla inlägg heller för den delen. Jag läste ditt första och tanken slog mig att det kunde vart jag själv som skrivit det. Ungarna mina, ingen undantagen, har alla gått på blåsning efter blåsning. Det gör både psykiskt och fysiskt ont i hjärtat varje gång dom kommer med ett avslutat förhållande. Jag har uppfostrat mina på liknande sätt, att alltid vara ärlig, ödmjuk, förlåtande och generös, inte bara med plånboken utan känslomässigt. Om dom inte fått denna uppfostran skulle dom då verkligen bli lika sårade då? Man känner sig maktlös som förälder när ungarna mår dåligt, och säger man nåt så är man bara en "jävla gubbe som inget fattar" Jag fattar visst, men är det mitt fel som uppfostrat dom så att dom blir sårade. Fast, hellre att dom såras och jag får försöka pussla ihop hjärtat deras, än att dom ska ut och såra andra. Äldsta dottern, hon har åkt på så många smällar (på alla sätt) att hon nu börjat ändra attityd, och det sårar tyvär känsliga grabbar. Hur vi än gör har vi rumpan där bak, det gäller bara att finnas till hands när dom är mogna att prata om dom eländiga känslorna

Fasen så gott att höra en människa prata

Tack

---

Gråt inte solis!!!

Livet är både förjävligt ochväldig vackert!
Kram på dig, du medkännande människa

---

Okay, då är det bättre med lite tårar men torka dom nu och kom igen

Ja! KOm igen allesammans!

---

Nädå, denhjälpen har du hela tiden gett både dig själv och andra...alla vill bara inte se den!
Du har gett den mig också!

nej , jag gråter inte , tvärtom ... den damen har nog gett din son en bra lärdom .. om han vill se den ..
Allt är tillåtet i kärlek -den råder man inte över ... Människor med enbart egoistiska skäl måste man kunna försvara sig mot ..
Att ha kärlekssorger under tonåren hör faktiskt till normal utveckling -gör en bättre och starkare som människa - och föräldrar är till för att trösta och stärka självförtroendet -så man inte låter sig utnyttjas -
Lyssna -INTE agera är din uppgift

Det innebär inte att man måste överge sina ideal .... bara man fattar att de är just det -ideal

Du ska ha heder för att ha uppfostrat din son till att vara hänsynsfull och respektera sina medmänniskor... Så uppfattade jag ditt inlägg.

Sedan till att gå in handgripligen och "lägga sig i" sitt barns förhållanden... Näää!... Där går gränsen!

Så länge det inte handlar om våld så har vi föräldrar ingen rätt att lägga oss i vem våra barn väljer att tillbringa sin tid med.... ja förståss så gäller det våra vuxna , myndiga barn.

Jag säger som Felix matte , du ska ha heder av att du uppfostrat din son till den han är.

Förstår så väl att du lider av att se honom lida. Hur du ska göra när det gäller att " lägga sig i " eller inte så känner jag mig tveksam. Du känner din son bäst och kan utifrån det ta ställning för hur du ska göra. Han känner naturligtvis innerst inne att hon inte är att lita på men kärlek , det är svårt det. Att bli sårad känns rejält.

Hoppas det ordnar sig.

Jag har en god vän som är i precis samma situation...fast inte riktigt ändå... hon våndas... för sonen återvänder om och om igen till tjejen som inte verkar bry sig så mycket och inte heller ha alla hästar i stallet...

Vännen min gjorde tidigare en del försök att få sonen till att bryta med tjejen men nu har hon insett att detta inte har med henne att göra... Det hela handlar om sonens val och det måste hon respektera hur ont det än gör.