har hört av många nu att man inte kan odla potatis fler år i rad i samma land. Men går det verkligen inte att tillföra jorden något så att man kan det iallfall? Det verkar väldigt opraktiskt att fräsa upp ett nytt land varje år. Vi har inte tillräckligt stor tomt att ha ett ännu större land för att köra växelvis odling på.

hur gör ni?

Visst kan man odla potatis år efter år och bara tillföra gödsel och liknande ofta går det bra i flera år sedan har svampsporer (potatisbladmögel), potatiscystnematoder (små rundmaskar) och liknande förökat upp sig i större antal och då brukar inte resultaten bli så bra. Även om det numera finns certifierat utsäde som är resistenta mot svampangrepp och nematoder så är det inte helt säkert, resistenser brukar brytas och potatiscystnematoden kan ligga vilande i 20-25år i marken och vänta på att någon planterar potatis så det är ingen lätt sak att få bukt med när man väl har fått en stor mängd i marken. Det är därför man rekommenderar växelbruk odlar man olika grödor av olika växtfamiljer så att det tar några år innan grödan återvänder till stället så hinner inte sjukdomarna och skadedjuren föröka upp sig så att de blir så stort problem.



Hur jag gör med potatisen: Jag har accepterat att tomten är för liten för potatisodling och att det inte skulle funka att få in den i mitt växelbruk så oftast odlar jag i hink, då blir det ny jord varje år och jag kan ställa hinkarna på en bergshäll där jag inte kan odla något annat.


Kan tillägga att man brukar rekommendera att det går minst 4år innan en potatisgröda kommer tillbaka på växtplatsen. Men en 2-årig eller 3-årig växtföljd är ju bättre än ingen alls.

Mycket tur och träff också. Känner folk som odlat potatis på samma åker i 3 generationer, varje år, utan undantag. (smärre förflyttningar vissa år, men mittdelen av åkern har nog varit potatis på varje år sedan åtminstone 50-talet.)

Förra året fick de rekordskörd (för den åkern), och det var inte med köpta sättpotäter utan med potäter från förra årets skörd. Åkern har såvitt jag vet aldrig varit besprutad med några gifter, ibland har lite BlåKorn kastats på den, men mestadels har det varit kogödsel.

Men det är nog bra att variera sig lite. Vi satte potäter i en åkerdel som inte varit potäter på mer än 15 år, det är den delen som går bäst just nu.

Åsa har givetivis helt rätt, det är så man "ska göra", MEN, om nu ni (Meliss) inte har mer än en åkerplätt...då tycker jag åtminstone själv att det är bättre att odla potatis där varje år än att något år vara utan potatis...

Jaja, snart kommer väl några elaka virus och härjar i mina små potatisplättar (åkrar är fel ord), men hälften odlat hälften vunnet, eller vad man nu ska säga.

Var dock mycket restriktiv med vilka sorter ni sätter, sätt absolut inte matpotatis. Och definitivt inte importerad matpotatis. Måste vara certifierad sättpotatis, den är ofta ganska bra, men det vet du ju säkert redan

Visst går det ibland, men potatis är ett av de bästa exemplen på en växt med många växtföljdssjukdomar. Det andra är kålväxter och deras klumprotsjuka. För dessa rekommenderas därför strikta växtföljder.

För potatisens del finns den obehagliga potatiscystnematoden och diverse svampsjukdomar som sätter ned såväl kvalitet som skörd.

Mitt ex envisades med att odla potatis och grönkål på samma plats är ut och år in på samma plats på sin lott. Till slut fick hon grönkål i rädisstorlek och potatisen bara försvann.

På min egen lott tillämpas strikta växtföljder och det ger mycket mycket mer. Och bättre kvalitet.

För prefessionella odlare växtföljden oerhört viktig. Många bönder odlar råg i skifte med potatis eftersom råd har ihjäl nematoderna.

Potatis skall odlas i rader , det blir lättare att kupa, och har odlats så i flera hundra år!!





Ursäkta.... men jag KUNNNNDE bara inte låt bli,,,, förlåt en ordbajsare......

Hej Åsa!

Din kunskap gör mig imponerad minst sagt! Jag tackar så mkt för förklaringen och jag förstår nu varför man inte bör odla fler år irad. Men dessa sjukdomar som drabbar potatisen är de farliga för oss. Mao, kan man odla potatis flera år irad tills att man inte får så bra skörd det året. Kan man äta de potatisarna då eller syns det på dem att man inte bör äta dem?

Tack så mkt för att du tog dig tid att förklara, har kopierat och sparat på hårdisken!

Jag tror jag gör så, om nu det inte är farligt, att jag odlar potatis där tills jorden säger stopp. Det är ju fullt möjligt att jag kommer på andra tankar var det lider men tills vidare så.

Jag ska bara köpa certifierad potatis och inte använda matpotatis. Det KAN ju hända att vi oxå har sådan tur som dina vänner

När vi köpte hus hade vi ingen tanke på att vi skulle "drabbas" av sådant odlarintresse. Hade ingen aning om att det är så kul med odling, grönsaker och fina blommor! Hade jag vetat det hade vi nog köpt hus med större odlingspotential och kanske ngn åker. Växthus medföljde, ett rejät och fint och stort och nybyggdt så det kompenserar ju minst sagt en del!

Att kunna ha växelvis odling låter som en dröm! Vi har max 10 m2 och vi sliter vårt hår för vi får verkligen kämpa mot den *svärord* kirskålen!
Men man kanske kunde testa majs?

Sjukdomarna som finns på potatis är inte farliga för människor men potatisbladmögel kan ge upphov till brunröta på knölarna så man kan ju få skära bort en hel del (potatisbladmöglet har varit orsaken till svält i europa ex. på irland under 1800-talet) .
Potatiscystnematoderna tar kraft från potatisen så själva knölarna blir små och skörden liten men det är inget farligt att äta potatisen (potatiscystnematoder kan man se genom att det är knappnålsstora cystor på rötterna dessa cystor kan innehålla många nematoder så själva nematoderna är väldigt små).

Om du skulle råka få potatisbladmögel något år kan du minska ner smittotrycket till nästa år genom att slå av den smittade blasten och bränna den (eller slänga i brännbara soporna) smittan överlever kompostering så det är ingen bra ide att kompostera sjuk potatisblast + lämna inte kvar knölar i jorden till nästa år.

Det är tyvärr inte helt korrekt att potatisens sjukdomar inte drabbar människan. Potatis kan reagera på parasitangrepp med att bilda solanin, precis som de gör när de ligger i sol. Det samma gäller potatis som förvaras så att den angrips av röta.

Notera att när potatis solas är det inte solaninet som ger den gröna färgen utan klorofyll som bildas samtidigt med solaninet. Det går inte att se att knölen innehåller solanin, även en icke-grön knöl kan innehålla giftet.

Solaninbildning är delvis sortspecifikt. Vissa sorter, som sparrispotatis bildar ganska stora mängder. Numera finns det uppgifter om de olika sorternas förmåga att bilda solanin i diverse litteratur.