Nu när tiden för praktiskt trädgårdsarbete är över kommer ju tiden för trädgårdsböckerna i stället. Avsnitten om spaljer, kordonger och frukthäckar fick mig genast att se nya möjligheter för min lilla trädgård. Helst vill jag börja meddetsamma och från grunden med spön... Fast jag har ju inte trott mig om att ens kunna klippa mina vanliga äppelträd själv utan låtit proffs göra jobbet nu i uppbyggnadsfasen.

Hur svårt är det att själv lära sig beskära och forma sina träd?

Plantskolorna verkar ha åtminstone en del spaljeträd men hur är det med kordonger och spön?

Men visst är det så att det är utmaningarna som gör trädgårdslivet spännande och livet i övrigt också för den delen!

Kerstin

Det är inte svårt alls.

Det är till största delen en fråga om sunt förnuft och innlevelseförmåga: om jag var den här grenen vart skulle jag växa?

Läs på i vinter och gå ut och titta på dina träd, klipper man en gren växer den vidare åt de håll som den översta knoppen pekar.

Jag har aldrig sett kordonger eller spön i plantskolorna, men dom borde kunna ta hem - fråga i god tid.

Det finns ju sk pelarträd men detta är väl speciella sorter avsedda för krukodling eller..... dyra är dom i alla fall.

Hej Kerstin,

Det är mycket lättare att beskära spaljéträd, kordonger, frukthäckar m fl än att beskära kronträd (träd med stam och friväxande krona)!

Jag har gjort en sajt om beskärning av kronträd, se www.juniper.se/tradvard. Bedöm själv om du tycker det är lätt eller svårt!

Beskärning av spaljé och häck är närapå lika enkelt som det brukar skrivas om i trädgårdshandböckerna - vilket inte är fallet med kronträd, som ofta inte alls ser ut som på teckningarna. Den enda skillnaden är att man beskär dem varje år och gärna nyper (pincerar) lite på sommaren också, medan det uppväxta kronträdet inte behöver beskärning varje år.

Jag har själv kommit att fascineras av frukthäckar. Ringde runt till de handlare som är närmast mig och frågade om de hade spön satta på svagväxande grundstammar (= blir inte så kraftiga, har mindre rotsystem men bär frukt tidigare), och de hade de om jag beställde innan.

Detta gäller för många trädgårdshandlare - om man ringer kan de beställa.
Och så kan man beställa direkt från vissa fruktodlare. Jag har några kontakter på olika ställen i landet - var bor du?

Kommer man över några ovanliga grundstammar kan man sätta dem och kupa jorden så att man efter ett par år kan dela dem. Kan sättas på ett undanskymt ställe i trädgården, där man bara kan gå och ta en grundstam när man behöver förtäta en häck eller får lust att göra ett spaljéträd till våren.

Jag sätter kärnor och odlar grundstammar av olika slag i liten skala i trädgården. Det är mycket speciellt att göra sina egna fruktträd från grunden!

Förresten - om du inte har frost i backen redan är denna tid utmärkt för att sätta spön.

Cilla

Att sätta kärnor är ju också grunden för alla nya sorter, alla borde plantera nya träd. Men hur gör man om man skall sätta kärnor för att få nya grundstammar, måste man ha kontroll på pollineringen så att man vet vilka föräldrarna är? Eller sätter man bara an massa kärnor och väljer de grundstammar som "råkar" ha lämpliga morfologiska egenskaper?

Tack Cilla m.fl

Era svar var uppmuntrande - nu ska jag nog fortsätta planera. Jag har faktiskt varit inne på Cillas sida redan tidigare och funnit den användbar. Jag bor söder om Stockholm men har ännu inte kollat upp vad vår närbelägna plantskola kan erbjuda. Vår storvuxna libbsticka lever farligt nu. Jag använder visserligen några blad om året men den får nog lämna plats för ett fruktträd av något slag.

Hälsningar

Kerstin

Kerstin - från Zetas söder om Stockholm kan du beställa grundstammar och färdigympade/ockulerade spalje´- och frukthäckträd.

Lycka till!

Cilla

Hej Kurt,

Som du vet är fruktsorten en, och grundstammen (roten) oftast en annan på våra fruktträd. Alla äpple- och päronsorter utom vildaplar, prydnadsaplar od är satta på en grundstam som inte är sortäkta.

Grundstammarna styr hur träden blir: Livslängd, storlek, härdighet.

Sorterna bestämmer i första hand fruktsort, hur härdiga och sjukdomsresistent/benäget trädet blir, samt i viss, men mycket liten grad, storleken på trädet.

Sedan tusentals år har människan skapat sina fruktträd. Man har valt en grundstam som passar för klimatet och ändamålet, samt en sort som har den frukt man gillar.

Det är hart när omöjligt att styra pollineringen. Varje äpples kärnor i ett träd kan vara "barn" till olika träd. Ena föräldern är klar - det är den som äpplet sitter på. Men vilken den andra föräldern är vet man inte, och är trots penselpollinering mycket svårt att styra i utomhusmiljö.

Sorterna som kommer på träd som fått växa från frö blir ofta inte lyckade varianter. De kan bli det, men i de flesta fall blir de små, torra eller sura - som är typiskt för vildaplar. Jag tycker om vildaplar som träd (ganska ofta blir de en buske liknande hägg eller så) men tycker bättre om frukten från sortäkta träd - och det finns så otroligt många!

Bättre om man vill ha frukt och göra egna fruktträd, är att göra eller köpa grundstammar (rot med liten avklippt stamdel) och sedan plocka eller köpa ympris (på vårmässor finns hundratals sorter) och ympa på själv.

Ska man få fram en egen grundstam (som man sedan ympar/ockulerar en sort på) kan man:

- sätta en kärna. En rot och ett "spö" utvecklas, dvs ett träd i sin första fas. Grundstammen kallas fröstam som ofta blir mycket härdig (de sämre fröerna gror aldrig, men de som gror växer också lite olika eftersom de har olika föräldrar), långlivat och kommer så småningom att bilda ett stort praktfullt träd. Och ja, man väljer de som ser ut att växa starkast - då har de också livliga, starka rötter.
Jag gillar fröstammar för att de gör att träden blir mest långlivade. De äppelträd vi köper i handeln är oftast satta på en grundstam som heter A2. Denna är härdig och gör att alla träd växer i jämn takt, men den har också nackdelar. Bland annat blir ett träd satt på en sådan stam endast 40-50 år. Inget man planterar för barnbarnen alltså!

- skotta upp över ett spö eller en avklippt grundstam. Detta är som att kupa potatis i lite större format. När man skottar upp över grundstammens avklippta eller oavklippta spö börjar rötterna att växa hej vilt. Trädet vill rotföröka sig. Efter ett par år eller mer kan man skära loss de uppstickande spöna från varandra och få flera träd med liten rot. Jättebra att det funkar så när man misslyckas med en ymp på en grundstam eller med beskärningen av ett ungt träd man planterat - då skottar man upp över stammen och gör en grundstamsodling av det istället!

- sticklingföröka. Man tar en ettårig kvist från ett träd och sticker ned i marken och hoppas att den tar sig. Denna metod är ovanlig och jag vet inte i större skala hur den grundstammen blir (det måste variera starkt mellan trädsorterna), men jag har experiment i min egen trädgård. Det verkar som att flera sticklingar bildar små och ganska svagväxande rötter. Kanske kan de passa till spaljéer sedan. Det ska jag prova iallafall.

Meddela gärna hur era experiment går!

Cilla