Jag läste på en annan tråd om förbättring av lerjord men den blev så lång så jag startar en ny.
Flera lovprisade sin lerjord och sa att det "växer så det knakar" i den.
Men det finns lerjord och LERjord.
Vi har lerjord på vår tomt. På många ställen växer det hyfsat, i synnerhet sådana växter som gillar den jorden. Rosor t ex. Då talar jag om "lerjord" som har normal mörk färg men är lite klibbig och kompakt. Den innehåller också daggmaskar.

Nu har jag börjat gräva upp ett område på andra sidan huset för en ny rabatt, och det visade sig vara en utmaning utan dess like.
När jag tagit bort grässvålen inkl ca 1 dm normal matjord, så hittar jag därunder något som liknar ren keramiklera. Ljus-gul-grå, konsistens som modellera, man kan rulla bollar av den. Och blöt. Dessutom luktar den kloak, fläckvis!! På 2 kvadratmeter har jag kanske träffat på 2 daggmaskar. Inte ens maskarna orkar bearbeta denna jord.

Jag har nog grävt ca 40 cm ner, och för varje spadtag kommer samma gulgrå cementmassa upp.
När den legat uppe ett tag och torkat blir mindre bitar hårda som stenar. Kanske kunde man göra krukor av den!

Vad kan detta bero på? Funderar på om tidigare husägare försökt förbättra lerjorden men använt alltför finkornig sand el dyl.

För att få en ordentlig jord skulle vi behöva en grävskopa som tog bort flera kubikmeter jord och lägga dit ny.

Men just nu orkar jag inte mer utan försöker luckra upp bottnen så gott det går och sedan fylla på med ett rejält lager organiskt material, sedan småsten/grus/sand och barkmull.

Vad tror ni om det? Tacksam för kommentarer från andra som ev har liknande erfarenheter, eller som vet hur man gör.

Hälsn Ulla-Stina i Alingsås (zon3)

PS ni kanske undrar varför jag inte sätter lerälskande växter där. Men jag vill gärna ha ett par träd och/eller blommande buskar vid det staketet, mot grannens tomt, samt kunna sätta en del annat som vill ha väldränerat. De enda rötter som hittills orkat överleva där, förutom gräs, är kirskål.

Jag fick tipset av en trädgårdsmästare att blanda i torv i min lerjord (som är precis som din) och det var en medicin som hette duga!!!! Nu kan jag gräva utan att avlida efter 2 spadtag. Vet inte om förbättringen är bestående, hur ofta jag måste tillföra mullen men jag är glad just nu i alla fall. Och inte var det dyrt heller trots att jag tillförde mycket!!!



/Stina

Jag har samma fenomen på en del av tomten.
Kompakt lera, t.o.m. så kompakt att vi har lyckats ha en ankdamm som utan problem håller vattnet...

Jag har löst det med att gräva jättegropar för träd och buskar och framför allt med att odla i ordentligt upphöjda rabatter.
Jag har först lagt ut ett tjockt lager med allsköns kompost och löv (och vad som nu har funnits till hands då rabatten gjorts i ordning).
På detta har jag lagt ett lager med tidningar och sedan överst ca 10 cm säckmylla.
För att hålla jorden på plats har jag lagt naturstenar kring det hela.
Dessutom har jag grävt ett ordentligt dräneringsdike tvärs över hela vår sluttande trädgård - det har hjälpt ganska hyfsat mot den vattensjuka mark som oftast är resultatet av matjord på ren lera.

Den här metoden började jag med för ca fem år sedan då jag ville utöka trädgården till "lerdelen" på tomten. Det växer och frodas så det knakar och ingenting har dött eller tynat bort.

Jag hoppas på att få i gång ett fotoalbum så småningom så kan du gå in och titta!

Mulle

Jag har också den där gula stenhårda leran, men som tur är ligger den cirka 25-30 cm ner under den "vanliga" leran. Jag brukar undvika att gräva ner i den, men om jag ska sätta träd och dylikt försöker jag gräva bort den och fylla på med annan jord. Min efarenhet är att den gula leran nästan är omöjlig att förbättra. Men vore man keramiker vore man nog glad.

Jag tror inte att gul-leran hos mig beror på att någon försökt förbättra den, tror snarare att det är ett natuligt fenomen. Bonden i närheten brukar vara försiktig med att inte gå för djupt när han plöjer, för här ser det likadant ut överallt i markerna.

Tack för synpunkter!!
Men jag vill fråga,

Stina: med torv, menar du då att du köpt rena torvblock eller menar du torvmull?

Mulle: hur har du grävt dräneringsdiket, är diket kvar eller har du lagt ner dräneringsrör i det och var mynnar de ut i så fall? Vi har också en sådan sluttning som blir som ett gungfly så fort det regnar lite, och har talat om att gräva ett dike men vet inte riktigt var eller hur.

/Ulla-Stina

Torvmull i 150-literssäckar. Kostar runt 70:- och är dryg tycker jag.

La på rejält och vände ner ett spadtag djupt. Det verkar räcka som djup om man ska plantera vanliga perenner. Där jag satt rosor och större plantor har jag grävt gropen och blandat ner torvmull i all jord som kommer upp ur gropen och som jag sedan återfyllt med.

Det dräneringsdike vi har är faktiskt ganska speciellt, idén är stulen från den amerikanska boken "Landscaping with stone".

I stället för att göra ett rakt dike, med dräneringsrör som sedan skulle täckas, valde jag att göra en slingrande variant.
Den varma och torra sommaren 2001 släppte jag in en grävskopa som grävde ett ca 1 m djupt dike enligt min markering.
Efter det var det kaos, KAOS, på gården och jag nästan grät då jag insåg hur mycket lera jag skulle få kärra bort.
Och jag har kärrat - och kärrat - och kärrat... (Mitt jobb...)

Lite gick till utfyllnad men det mesta använde jag till nya land - blandade i säckvis med torv, löv, koskit och kompost!
Först i fjol var det allra sista av lermassorna borta.
I våras fyllde vi (Läs: min man... Hans jobb!) ca en tredjedel av diket med krossgrus av ganska grov kaliber. Rent grus - ingen sand. På det utjämnade gruset lade vi dräneringsröret och sedan mera grus på, nästan ända upp.
Allra överst har vi (Läs: min man) lagt ett lager rund sjösten.
Nu, då allt är klart var det definitivt värt mödan för stenbäcken är jättehäftig!

Och dräneringen har funkat utmärkt enda sedan diket var klart!

Mulle

Om man gräver 40cm ner i marken så är man nere under matjordslagret som ligger ovanpå den marktyp man har....
Man bör nog låta bli att gräva så djupt eftersom det bara blir en grop i leran just där och där kommer vattnet att bli stående..
Försök att förbättra matjorden bara...eller bygg gärna upphöjda bäddar för att få bättre dränering...det är dessutom lättare att ha kontroll på jorden där...
Men lerjord är jobbigt...särskilt om man har ogräs i den...det är ett jäkla slit att få upp minsta smörblomma...som dessutom stortrivs i nästan ren lera