Ibland är det skönt när man har fel. I lördags när jag kom ut till stugan pågick matningen för fullt av den enda svalungen. Varför den låg/satt till synes livlös hela förra måndagsförmiddagen utan att matas vet nog bara svalorna. Nu var det dock liv i den och flyga kunde den också vilket den här har visat genom att ta sig ner till skyddplåten ovan fönstret.
Senare på dan hade den flugit ut och satt sig i björken utanför men till kvällen var den tillbaka till bohyllan för övernattning.
