Om det är överfullt av näckrosblad i en sjö, då antar jag att det
är för mycket näring i vattnet, men betyder det då att sjön är sur
eller basisk?

Jag tror inte att fullt med näckrosblad behöver betyda att sjön har höga näringshalter. Sjöar som har höga näringshalter brukar kännetecknas av att stränderna växer igen med vass och kaveldun tex.

pH i sin tur beror mest av markerna kring sjön, berggrund och vattnet i sig. Dock är det så att pH i en näringsrik (eutrof) sjö varierar under dygnet i takt med att fotosyntes och nebrytning har olika rytm under dygnet pga ljustillgång tex. Sådana variationer ses inte i samma utsträckning i mer näringsfattiga (oligotrofa) sjöar helt enkelt därför att ovan nämnda processer inte sker i lika stor skala.

Hoppas att du blev lite hjälp även om det inte var några raka svar. Men det brukar inte vara lätt att få raka svar när det gäller ekologifrågor...

Men när det sägs att sjöar är försurade, vad är det för ämnen i vattnet då som försurar?

En sjö blir försurad pga omgivningarnas och berggrundens egenskaper kan man säga.

En sjö som är omgiven av barrskog och urbergsbergsgrund (som inte ger lika basiska marker som tex kalkberggrund) löper större risk att bli försurad. Samma skillnader kan man se i marken om man jämför en lövskog och en barrskog, barrskogar är surare än lövskogar för att tex lövet är mer basiskt än barr.

Sjöar kan också löpa olika stor risk att bli försurade på grund av deras bufferkapacitet. Buffertkapaciteten innebär att olika sjöar har olika förmåga att ta emot en surstöt tex. Har sjön en bra buffertkapacitet kan sjön ta emot surt vatten och "ta hand om det" utan att pH förändras mycket. Medans en sjö med dålig sådan förmåga inte klarar av sådana förändringar utan att pH också förändras mycket.

Surheten i sig är en kemisk process som handlar om vätejoner och hydroxidjoner i olika koncentrationer. Mycket fria vätejoner ger lägre pH, alltså surare vatten. Buffertförmågan beror också på kemiska processer, tex hur många molekyler som finns och har möjlighet att binda till sig vätejoner.
Kemin är inte så lätt att förklara så kort, men vill du veta mer om det så får du väl återkomma så får jag se om jag kan förklara...

Blev du något klokare nu?

Något klokare, men hur ligger det till om det är mycket nitrater i sjön?

Ungefär hur högt pH kan nitrater ha?
Det finns ju visserligen olika sådana, och kväve är ju basiskt, men
när man gjort salt på det, hur mycket kan då pH:t sänkas?

Oj, nu blev det lite avancerat för mig...

Utan att ha jättemycket kött på benen skulle jag säga att "nitraterna har inget pH". pH handlar som sagt om balans mellan väte- och hydroxidjoner. Det som nitraterna skulle kunna göra är att binda till sig antingen vätejoner eller hydroxidjoner (det beror bla på kvävejonens laddning) och på så sätt förändra/påverka pH.

Om nitraterna bildat ett salt och antagit fast form säger mina kemikunskaper mig att nitratet måste ha bundits samman med något annat för att kunna bli en molekyl som kan anta fast form. Då beror saltets pH-förändrande egenskaper på vad som bundits till nitratet ju oxå...

Men som sagt nu kan jag vara ute på djup vatten... Jag är biolog inte kemist...