Jag hittar ingen lämplig diskussiongrupp för den här frågan. Jag provar här i Småprat om trädgård:

Jag har en sommarstuga i Roslagen. Vårt områda består av 67 tomter vars ägare är medlemmar i en tomtägareförening. Denna förvaltar de ganska stora allmänningarna som består av både skog och ängsmark. Bonden som vi anlitar för att slå ängarna tycker att det som växer på dem inte går att använda till djurfoder så han har föreslagit att han ska få slå ängarna med en maskin som tuggar sönder det som växer på dem till "gröngödsling". En av föreningens medlemmar som påstår sig vara expert på sådant motsätter sig starkt detta. Han hävdar att det skulle ta död på alla de olika ängsblommor som nu finns på ängarna och bara lämna kvar maskrosor.

Tacksam för synpunkter för och emot "gröngödsling" ängsmark.

/Rolf

Vad jag har förstått så skapas klassisk ängsmark just genom att man tar bort växtmaterialet varje år och därmet gör jorden magrare. Om man gödslar/gröngödslar ängen tar gräset och maskrosorna över.

Ja ska ni ha en riktigt slåtteräng så ska ni inte gödsla. Den ska slås på hösten och tas omhand när det fröat av sig. Varför skulle det inte duga som djurfoder? Höet måste vara väldigt örtrikt och skulle säkert vara bra för gnagare som exempelvis kaniner. Ett bra komplement till timotejhöet som oftast används.

Lyssna till medlemmen. Såvitt jag vet och har läst ska man undvika gödsling om man vill återskapa en gammal slåtteräng med den artrikedom som fanns då.

Allrahelst ska det slås med lie

Men, ska man inte slå vid midsommartid för att få " finare" blomster [U]

Kanske man ska och därefter låta djuren beta för att hålla det öppet. Egentligen ska ju en slåtteräng arbetas med nästintill året om. Antar i brist på tid då det rör sig om ett sommarstugeställe så får väl nödlösningar göras för jag har utgått från att de som bor där inte har all tid i världen att sköta slåttern på ett traditionsenligt sätt. OM det fanns möjligheter så finns det jättebra sajter där många gillen jobbat enligt gammal metod för att rädda den botaniska mångfalden.

Slåtteräng ska slås i augusti, om jag inte minns fel . Just det där att inte göda är också viktigt för annars blir det ingen fin äng

Klipp den som ni gör, i slutet av juli, eller augusti, när de flesta blommorna har blommat ut. Sedan får det slagna gärna ligga kvar några dagar, så att fröna ramlar ur. Men sedan ska det BORT!
Just som så många skriver, så är det just den näringsfattiga jorden som ger ängsblommorna livsutrymme. Låter ni gräset ligga kvar blir det till näring, ängsblommorna kommer att försvinna, och gräs och ogräs tar över.

Det går ju att ta bort och kasta, utan att det används till hö. Eller använd det som täckmaterial i trädgården. Men låt det inte vara kvar, om ni inte på slutet vill ha en välklippt fotbollsplan - eller en otrevlig vildsint ogräsåker.

Första lördagen i oktober har vi varje år en arbetsdag då vi jobbar med de andra delarna av allmänningarna (röjer sly, fäller träd etc). Men att få de flesta av de 67 medlemmarna att gemensamt sköta även de delar av allmänningarna som är ängsmark skulle inte gå. Många av dem är ganska ålderstigna och deras barn verkar inte vara intresserade av att delta i de gemensamma aktiviteterna.

Det har funnits förslag om att erbjuda bönder att ha både kor och får på ängarna. Men det har också mötts av motstånd från medlemmarna. Att använda det som kaninfoder skulle inte heller funka. Det är ganska stora ytor som är ängsmark.

/Rolf

just det som Amaria skriver stämmer väl, det ska vara magert på en slåtteräng. De t.o.m hade en så kallad "fejning" på våren förr i tiden för att plocka bort kvistar och löv för att få det så näringsfattigt som möjligt. Kolla upp med er Länsstyrelse om inte de kan komma ut och titta, de gör sådant gratis. Om det finns några rara sällsynta arter så kan det väl vara värt mödan att jobba med ängen. Annars är det ju lättast att be bonden att köra över det med en puts,och då blir gräset kvar men kanske inte gör så mkt om det inte är några särskilda växter som ska bevaras. Midsommarblomster, blåklockor, blåklint mm är ju tex. inga typiska ängsväxter så de klarar sig ändå.

Nu är det mer än 14 dagar sedan bonden slog våra ängar. Han har flera gånger lovat att komma och hämta det. Men det ligger fortfarande kvar i långa bruna strängar :-(

En idé:
På min sommarstugetomt har jag byggt en stor kompost av gamla trall. Där blandar jag gräset jag får när jag klipper min gräsmatta och löv som jag räfsade ihop i våras (det gick inte att elda upp eftersom vi i hela Norrtälje kommun har eldningsförbud 1 april - 30 sept). Skulle man kunna göra detsamma med det som växer på våra allmänningeängar? Eller innehåller det för mycket frön som inte förmultnar?

/Rolf