Ormslå är ju ett av namnen på denna benlösa ödla, som också heter kopparorm, och (mest riktigt) kopparödla.

De bor under en playwoodskiva som ligger på marken i hagen.

Skönt att se dem, att de mår bra och har vuxit sig stora.
När jag hade katter, så var det strykande åtgång på dem. Men nu kommer de igen, trors alla grannkatter som tydligen inte är så mycket i själva hagen i alla fall.

har kopparödlor inga ben? jag hade för mig att de hade små ben, Fin bild iaf! jag har aldrig sett en kopparorm i verkliga livet tyvär

Kopparödlor är trevliga djur, helt utan ben. När jag har slagit ängen brukar de gömma sig under höet som ligger kvar, så jag får vara försiktig när jag ska köra bort det.

Olle

Alltid lär man sig nåt. Ormslå har jag aldrig hört att den heter. Kallar själv den för kopparödla och det vimlar av såna hos oss.
Men fina är de! Och fin bild du hade tagit!

Bara en liten parentes inom kategorin onödigt vetande...
Det finns kopparorm i Finland och i Sverige men arten har aldrig observerats på Åland.

Mulle

Det är väl så att det är för långt för den att simma från fastlandet. En hjälpande hand kanske? Tycker inte det är något fel att plantera in den där eftersom den finns runtomkring.

Då jag var barn tog vi faktiskt med en eller ett par från Nyland.
De har inte heller observerats....
Mulle

Man får nog ta ett större antal så att dom kan träffas och föröka sig. Dom borde kunna etablera sig.

Jag vet, jag skojade lite bara..
Mulle

Och varför ska man införa djur till områden där de inte finns naturligt? Sådant tycker jag att man ska vara väldigt försiktig med!

Olle

Håller faktiskt med Olle här.

Håller också med i princip men följer inte mina principer slaviskt. Kopparödlan förekommer ända upp mot norrlandskusten och upp till mellersta Finland så rent geografiskt och ekologiskt borde den finnas här. Anledningen till denna frånvaro är säkert att den inte klarar att simma ända till Åland. I såna fall tycker jag att man kan hjälpa till.

Att placera ut djur och växter som inte tillhör den lokala faunan och floran tycker jag dock inte man skall göra. Fast hur är det med våra trädgårdsväxter?

Men nog skulle det vara roligt att försöka införa murmeldjur och mufflonfår i fjällen.

Men vad det gör för skillnad, på lång sikt, det vet vi faktiskt inte.
Och för någon in den, får vi heller aldrig veta

Flora och fauna på "isolerade öar" blir faktiskt annorlunda, det är ju väl känt.

Känn dig isolerad Mulle

Ruda, vad tycker du om att man har "hjälpt till" att föra in rådjur på Gotland som de själva inte kan simma till? De finns ju i liknande miljöer runt hela Östersjön.
Nu råkar det dock vara så att Gotlands flora är ganska unik...

Olle

Det är stor skillnad på rådjur och kopparödlor.

Känner man sig isolerad på Åland är det ett mentalt problem!

Mulle

Japp. Som när det tidigare var dimma över Engelska kanalen och engelska tidningar förkunnade att nu var kontinenten åter isolerad. Beträffande inplantering av kräl- och groddjur så håller man här i Sverige på med att flytta sådana hit och dit och även rena inplanteringar för att försöka rädda arterna kvar inom landet.

En fråga till Mulle. Enligt min bok om dessa ringlande och krypande saker så kan jag utläsa av kartorna att både snok och hasselsnok förekommer på Åland men inte huggorm. Stämmer detta?

Ja och nej.
Snok finns det gott om men i allra högsta grad också huggorm!
I synnerhet på ytterskären där du kan se tiotals huggormar under en dag.
Hasselsnoken är mycket sällsynt, jag har bara sett hasselsnok två gånger i hela mitt liv och då har det varit på norra delen av huvudön.
Mulle

Jaha ja. Nu är Åland bara några tiondels mm stort på kartorna så det är kanske lätt att det blir fel. Det lär krylla av huggormar på småskären i Blekinges skärgård också. Dom lever nog mest på fåglar.

Det finns också gott om sork ute på skären.
Mulle

Att flytta arter inom seriösa forsknings- och räddningsprojekt där man har koll på dem är en sak. Att uppmuntra privatpersoner att föra in djur där de inte har funnits förut (särskilt till öar) tycker jag däremot är fel. Men det är väl bara att konstatera att vi har olika åsikter där, inget att bråka om.

Olle

Vem bråkar? Inte jag!

Jag har väl inte några klagomål på Claes och Göran och deras inplantering av exempelvis stinkpadda lite här och var men hur seriöst dom jobbar vet bara dom själva. Jag tror knappast att man gör en total inventering och bedömning av fauna och flora innan dom sätter igång.

Visst måste dom ha tillstånd från Länstyrelsen men dom tror jag är lätta att prata omkull. Jag har pratat med en tjej/dam på Länstyrelsen i Halland angående insektsinsamling i naturreservat med anledning av den pågående stekelinventeringen där och vi var minst sagt oense.

Fast det där att plantera in kopparödla på Åland var intressant. Funderar på att kontakta herrarna i ärendet för att kolla deras åsikt. Det viktigast tycker jag är att inplantering av nya arter är att dom inte massförökar sig eller ställer till nån skada. DET tror jag inte om kopparödlor.

Jo Mulle, kanske är sorktillgången viktigast för ormarna. Fåglar finns nog inte hela sommarhalvåret. Jag menar givetvis fågelungar, några ormar som tar vuxna sjöfåglar har vi tack och lov inte här uppe i norden.

Nä, inte bråka Bara "tycka"

Jag tycker, att jag undrar, vad det är för vits att börja plantera in "främmande arter" bara för att de "borde väl finnas, om det inte var vatten emellan"?
Det finns väl många många viktigare (och nyttigare) saker att jobba med.
Jag har min åsikt kvar. Oavsett vad andra gör, eller hur seriösa Länsstyrelsen är

Det är vad jag tycker. Om någon börjar inplantera kopparödla på Åland, så bryr jag mig inte särskilt faktiskt. Så "skadligt" tror jag inte det är. Jag bara "tycker".

Det här hör till kategorin preskriberade synder eftersom det dels är länge sen, dels från en tid då "det inte var så noga"...
Det är ingenting jag försvarar idag så jag hoppas att det här inlägget inte skapar en proteststorm!

Då jag var barn lärde pappa mig fånga huggormar, döda dem och kolla vad dom hade ätit. (Det var jättespännande!). Ormarna dissekrerades bara då de var "knöliga", d.v.s. då vi visste att det fanns något i magen.
I de allra flesta fall var det sork eller möss men vi hittade också en rödhakehona med ungar, sädesärleungar och äggskal. (Kanske annat också som jag har glömt).
Om ormen inte var "knölig" lades den i spiritus fortis (pappa var läkare) i en flaska och så hamnade den på hyllan bredvid familjefotografierna...
Så var det att vara barn till en naturvetare...
Kanske inte så konstigt att min bror blev patolog...

Mulle (som idag aldrig dödar en huggorm)

Härligt! Helt i min stil!

Här får jag vara lite försiktig . Mitt finaste fynd, en mumiserad råtta (död såklart, sedan länge, och torkad till ett "skal" bara) håller jag gömd i en garderob! Den är jättehäftig juh, men jag har inte hittat nån som förstår mig än.

Sedan har jag också lite spritade embryon och foster - också i samma garderob.
Så är det att leva sitt liv bland icke naturvetare .

Ouaohh! En mumieråtta - VILKEN SKATT!
Låt den komma ut ur garderoben!


Mulle - som förstår dig till 100 %

Ååååååååhhhhhhhh, du förstår mig verkligen! *Lycklig*
Det har aldrig hänt mig förr (i just det här fallet )
*Suckar hänfört*

Ett annat Fint Fynd jag hade, föll tyvärr sönder när det ramlade. Sånt kan hända när det står framme - så Den Ovärderliga Råttan får vara kvar i Garderobens Trygghet.

Jag hade en råttfälla (musfälla) i ett uthus, som jag glömde vittja. När jag sedan tittade, satt det fast en mus som bara var skelettet kvar. WOW vad läckert det blivit.

En sådan komposition - musskelett fast i musfälla - kan ingen få mig att gömma i garderoben, så den stod i bokhyllan, bland böcker med titlar som (noga utvalda )
"Bibeln", "Skuld", Det Omedvetna" osv. Minns inte vad det var för böcker, men effekten var dramatisk, det minns jag .

Har tyvärr ingen foto på det. Har det på film. (Där jag dessutom för en död fladdermus genom bilden ... ) (Heja Hitchkock, här ligger du i lä!!)

Fladdermusen var en annan (rumsren!) "typ" jag hade. Innan den blev uppäten av mal...
Mina katter hade fångat och dödat en fladdermus - det var den första fladdermus jag någonsin fått se på nära håll, trots att de alltid funnits här.

Inte kunde jag bara släppa den ifrån mig? Så jag flådde den, spände upp skinnet på torkning, och sparade den. Den "höll" i flera år, men eftersom jag inte använder gifter, så blev den så småningom uppäten av Naturens Renhållningshjon.


Förresten ... Är det nån som vill komma och hälsa på hos mig?

Blir klart frestad...


Den här underbara mumien hänger i farstun direkt när man kommer in


Jag hittade den överskörd på vägen, platt och vacker!
Så klart att den fick en paradplats, eller hur!!!!!



Trevligt med syskonsjälar!
(Min man uppskattar för övrigt skatter precis lika mycket, vilket kanske är tur!)


Mulle

Hej syskonsjäl
och välkommen när du har vägarna förbi

(ähum? "vägarna förbi"? Bor längst ut på en ö, med bron i andra änden nästan två mil bort, norrut finns "ingenting" , men välkommen ändå förstås)

Varför ska man döda ormar?? Så dumt!!

Ja, visst är det!

Tur att tiderna förändras, så man börjar inse det!!

När jag var liten (nåja, femton sådär) sköt min storasysters fästman ihjäl gråsparvar och ekorrar med luftgevär. För att det var roligt att skjuta med luftgevär.
Det var inget mer med det. Då.

Huvva, ryser vid tanken.

Så söta

amaira: Så vidrigt!!

Alla djur har en själ o är viktiga!

Absolut!

Vilken vacker ormslå!

Vi har några som bor hos oss. Jag är ovan vid dem så aj vad rädd jag blev när jag såg en ligga och ringla i skogskanten innan jag kom på vad det var. Jobbar för högtryck med mig själv för att komma över reflexen att springa iväg när jag ser en.