Här lite tips om plommonstekel och plommonvecklare:
Plommonvecklare Grapholita funebrana:
Plommonvecklaren känner man igen på dens rödaktiga kropp och mörkt bruna huvud. Ett annat säkert kännetecken är den gummidroppe som bildas från ingångshålet i karten och den blåaktiga färgen kartet ofta får. När larven ätit sig mätt under sensommaren, lämnar de frukten för att förpuppa sig på marken eller i barken på trädet, där den även övervintrar. Längre söderut kan en andra generation plommonvecklare utvecklas under samma säsong och gör då stor skada på den skördemogna frukten. I trädgårdsodling är den inte lätt att bekämpa men är heller inte lika vanlig som plommonstekeln, som med hyfsat lätta metoder går att minska. Eftersom plommonvecklarens larver ibland förpuppar sig i barken på trädet, kan det vara värt försöket att skrubba barken med en grov borste på hösten. Att plocka angripna frukter kan också ha viss effekt.
Plommonstekel, Hoplocampa flava
Ingångs- och utgångshål.
Plommonstekeln svärmar tidigare än plommonvecklaren och lägger sina ägg i blommornas foderblad. Plommonstekeln förråder sin närvaro genom de två små svarta hål på karten, ett in- och ett utgångshål som larven använder för att bli av med sina exkrementer. Larven är benvit med ett gulbrunt huvud och avger en lukt som påminner om bärfisar. Efter en månads tid har larven ätit 3-6 kart och faller med det sista ner till marken, där den gräver ner sig och övervintrar som puppa. Båda skadegörare bekämpas bäst genom att man skakar trädet och samlar upp och förstör de nedfallna karten.
Lägg en pressenning eller ett lakan under trädet, så att inte larverna hinner krypa ned i jorden. För plommonstekeln bör detta ske varje dag och tidigare på året än för plommonvecklaren.
