Allt fler människor bloggar (skriver dagbok) på nätet idag. Jag funderar mycket på detta fenomen.

Hur kommer det sig att det som förr räknades som en människas hemligaste sak - dagboken - idag så ivrigt och glatt läggs ut för allmän åskådning på nätet?

Varför bloggar man på nätet?

Vem skriver bloggaren för? Om man skriver för att ens bekanta ska läsa - varför skriver man då egentligen? För att man inte orka kommunicera på riktigt med dem utan hellre "hör av sig" via en blogg? Blir inte bloggandet därmed ytterligare ett hot mot riktig mänsklig kommunikation - något som vi bara blir mindre och mindre erfarna av i dagens samhälle?

Tror ni att människor läser för dem okända människors bloggar? Varför i så fall? Är det nåt slags dokusåpa-fenomen, att man vill följa en annan människas liv minutiöst?

Vad är intressant att läsa i en blogg? En reseskildring, det vardagliga livet, någon som kämpar med sjukdom, att någons mobiltelefon pajat? Nåt annat?

Bidrar bloggandet till att öka vår informationsstress? Måste information om snart allas liv finnas som allmänt tillgänglig information?

Många frågor, men jag blir faktiskt inte klok på meningen med bloggandet!

Skulle vara intressant att veta vad ni tycker!

Jag hade en blog ett tag...

Jag använde den för att skriva av mig sådant som jag inte ville diskutera med mina kompisar. Exempelvis om jag och någon av dem rykt ihop, och jag behövde fundera igenom det, och få åsikter som var helt ofärgade av tidigare händelser.
En annan sak jag skrev en del om, var min sorg när min mamma gått bort. När jag inte orkade prata om det, och alla ord bara trillade ur mig om jag fick skriva om det, och jag inte ville/orkade prata med folk runtomkring, då var det skönt att få skriva av sig.
Dessutom blev det en hel del musikdiskussioner, eftersom jag hittade många med samma musiksmak som jag - och det var också kul.

Jag hade även min blog för att öva på min engelska, eftersom jag hade den på en internationell sida - och jag höll mig väldigt anonym. Inga bilder, inga namn, ingenting som kunde härledas till mig.

Det var ganska skönt, faktiskt, att kunna få "nätkompisarnas" synpunkter och att hitta någon att få tänka igenom saker med - utan att de för den sakens skull behövde veta ens mitt namn.
Ibland är en internetkompis just vad man behöver - en sorts kravlös vänskap, baserad enbart på ord.

Vissa av kompisarna har jag kvar idag - vi fortsatte vara kompisar även nr jag slutat blogga, och vissa tappade jag bort på vägen - men en sak är säker - de hjälpte mig att reda upp många härvor.

här har det diskuterats nyligen

Ok.

Om någon vill kommentera något mer utöver tidigare diskussion och utifrån de frågor jag skrev i denna tråd, så gör gärna det! Tack!

Nu har jag ju inte läst mer än små stycken ur bloggar... bl.a en trädgårds (minns inte vems) men är inte bloggandet nåt liknande Småprat.. kanske har jag fel
men här pratas ju också om dittan o dattan och nog lämnar vi ut ett o annat om vårt privata... vilket jag bara tycker är intressant... man får liksom en "skarpare" bild
av henne/honom som sitter "på andra sidan skärmen" och personen blir lite mer "levande"... inte bara en signatur.

Ja, skillnaden mellan plogg och småprat är väl att ploggen är till för att skriva av sig och oftast inte får någon respons (även om det finns sådana varianter) medan i småprat skriver man ju för att just prata med andra.
Eller?

Jag för min del har slutat att läsa ploggar sedan jag råkade läsa några av Virtanens, i mitt tycke, hjärnsläpp. Missar säkert en massa kul pga det, men må så vara då.

Hela Virtanen är ett enda hjärnsläpp!

Vem är Virtanen?

Virtanens blogg på Aftonbladet

Läses på egen risk...

Att professionella skribenter "bloggar" förtar lite av glädjen och ursprungstanken (den mån sådan fanns) med att blågga. Blåggen är ett utmärkt verktyg för "vanligt" folk som tidigare varit hänvisade till dagbok eller tidningars censurerade debattsidor för att uttrycka sig i skrift. Ett sätt att dela med sig av personliga reaktioner och tankar, ofta med länkar till andra sidor. Proffs-blåggarna på våra tidningar skriver ju egentligen bara samma sorts "kolumner" som de alltid gjort, de bara uppdateras lite oftare och skrivs ännu slarvigare än vanligt.

Så, vanligt folk som blåggar : Bra. Journalister som blåggar : dåligt. Om de inte blåggar på egna sidor, och skriver sådant de inte kan/får skriva på sitt jobb.

Om Virtanen skriver om hur korrupt Aftonbladets ledning är, om han skriver hur falsk nöjesjournalistiken på Aftonbladet är, om han skriver om hur han varje morgon bävar inför tanken på att gå till jobbet, eller om han skulle ha reflektioner på omvärldshändelser som verkligen bryter mot Aftonbladets linjer. Då skulle jag gärna läsa hans blågg. Men nu skriver han ju bara dumheter, som vanligt.

"För att betraktas som en blogg krävs att nytt innehåll skapas med viss regelbundenhet. Inläggen är i allmänhet relativt korta med länkar till andra webbsidor och/eller bloggar."

"Privatpersoner använder oftast bloggar för att publicera sina intressen, tankar och åsikter inom olika intresseområden."

Mer om bloggandet här.

Själv använder jag min blogg till att diskutera olika ämnen, tidningsartiklar o dyl. Jag får en hel del svar i bloggen, så det finns en del som läser den.

Nu senast så diskuterade jag och en kille om dagens betygssystem i skolorna.

Håller med.

Vaffö då då?

Finns ju till och med människor som blir Blogg-beroende.....

Är det någon skillnad mellan Odla-beroende?

Och detta bumpande av en årsgammal tråd - vaffö då då?

Får man inte skriva i gamla trådar, då ska de inte sparas.

Upptäckte inte det var en gammal
Men starta en egen tråd helst....
Nu blir det Ola Magnell och vodka Skål och lås tråden kanske

Trodde att ungdomarna gillade Återvinning..

Det gör vi men moderaterna blir inte så glada att dra upp gammalt groll

Detta var ju Casteas tråd. Inte din.
Kanske röd?

Jag är nog mest imponerad över att du kommer ihåg att dom existerar

Klart du FÅR skriva i årsgamla trådar, men jag fascineras också. Hur kom det sig att du kom på den här gamla tråden? Sökte du på "blogg", satt du och läste en massa gamla trådar och fick för dig att svara på just denna, eller har du haft den i minnet eller bland "bokmärken" i ett år?

*uppriktigt nyfiken på hur uppfiskningen gick till*

Jag har äckligt gott minne.

Just ja, nu minns jag hur det förhöll sig!

Jag håller med. Det är så " satans " imponerande Och jag tycker verkligen det

Själv har jag inget intresse av att ha en blogg, men jag läser andras ibland.
Blir ofta lite obehagligt berörd av hur mycket folk lämnar ut av sitt privatliv, ännu obehagligare tycker jag det är när man hänger ut andra människor.,
expartners, grannar m.m. Tycker ibland att det blir lite Vicky Lake-stuk över det hela
Birgit Ek