Hejsan!

Jag har problem emd ogräs runt mina två spaljeäppelträd. Det är svårt att komma åt att rensa då de står "friväxande" vid ett lågt staket. Ogräset kommer från grannens kompost i närheten, det växer "stråk" av ogräs in runt träden där jag försöker ha öppen jord.

Kan jag täcka runt träden med plast eller tidningspapper och sedan täckbark så jag kan komma tillrätta med ogräset? Klarar träden det? Träden har jag haft i två år nu så de är fortfarande unga. Hur ska jag annars göra?
Bara rensa har inte funkat bra, ogräset kommer tillbaka med djupa rötter hela tiden.
Mvh Monica

Du kan täcka med vattengenomsläpplig markduk om du vill. Snyggare tycker jag det brukar bli om man lägger ett tjockt lager löv på hösten och på våren halm eller något som långsamt bryts ned samtidigt som det försvårar för ogräsen.

Att så i gröngödslingsväxter på våren och en omgång till i juli brukar också kunna konkurrera väl med ogräsen.

Bar jord är bättre än gräsmattetäckt jord, men det är bättre att jorden är täckt eller skuggad av levande eller dött växtmaterial.

Glömde: Bark på jord kräver en mängd kväve när den bryts ned. Jag har inte använt bark för träd men man rekommenderas att öka kvävegivorna när man gör det.

Gröngödsling kräver väl också en himlans massa kväve när den växer, det är väl själva poängen med det.

Jag tror att gröngödsling kan bli en ganska stark konkurrent om kvävet för trädet.

Jag skulle nog välja någon tät liten vintergrön marktäckare som vinca minor eller liknande.

Cilla!
Tror du det är därför mitt persokoträd hade så ljusa blad i år? Täckte runt det med bark i höstas (-04) och tog sen aldrig bort det. Vad jag har hört ska väl persikoträd dessutom ha ytliga rötter.

Vid gröngödsling är det väl först och främst tänkt att använda växter från ärtfamiljen (Fabaceae). Hur mycket kväve de tar upp från marken är kanske mätbart men de fixerar ju även luftkväve och är därför en svag konkurrent om just kvävet.
Eller vad säger du, Kalle?

Hälsningar från en annan Alnarpare ;)

Gröngödslingsväxter finns av alla möjliga olika slag. Jag beskriver några på min hemsida, under länken gödsla med blommor. Några är kvävefixerande, dvs ger mer än de tar, andra gör syregångar med sina vissnande rötter långt ned och mellan trädens fina rötter, och alla ger tillbaka liv när de slås ned.

Blodklöver - Kraftigt rotsystem, bra kvävesamlare.
Fodervicker - Snabb tillväxt, bra kvävesamlare, svagt rotsystem.
Gul sötväppling - Kraftig pålrot, bra kvävesamlare

Honungsört - Bra marktäckning, snabb etablering, kraftig pålrot.
Lupin, gul, blå - Kraftigt rotsystem, bra kvävesamlare, lätt jord
Lupin, vit - Kraftigt rotsystem, bra kvävesamlare, tung jord
Perserklöver - Bra kvävesamlare, stort vattenbehov.
Rajgräs - Snabb tillväxt, bryts snabbt ner.
Senap - Bra marktäckning, bör inte odlas före kål.
Spenat - Mycket bladmassa.
Strandlusern - Bra marktäckning, snabb etablering.
Subklöver - Kraftigt rotsystem, bra marktäckning, kvävesamlare.
Ärtväxter – suveräna kvävesamlare

Av dessa skulle jag tro att lusern är den som har bäst förmåga att konkurrera med ogräs som kirs m fl. Eller lupin om man kan tänka sig att ha perenn gröngödsling.

Jag har sått alla möjliga slags gröngödslingsväxter under träd och märker hur mycket luckrare och levande jorden är där de vuxit, jämfört med bar mark eller gräsmattejord. Däremot har jag inte gjort experiment i så stor skala att jag kan säga att jag kan se skillnaden på att plantera mängder av endast honungsfacelia, ärtväxter, bovete eller en blandning av dessa.

Tycker man inte grömgödslingsväxterna är fina är det bättre att plantera något ettårigt än att ha jorden bar. Och snart slagt lika bra är att lägga ett lager löv på hösten, halm eller kompost och kogödsel på våren.

Om persikoträdets blad blev ljusa pga barken kan jag inte säga, men själv skulle jag provat att byta barken mot något annat frodigt grömväxande. Samt ett rejält lager kogödsel i vår, kanske toppat med lite hönsgödsel om trädet inte hade god tillväxt. Samt vatten förstås.

Cilla,
Är dessa gröngödslingsgrödor permanenta eller är det tänkt att man ska gräva och så nytt varje år?

Finns det någon av ovanstående växter som kan löpa amok och bli ett besvärligt ogräs i trädgården? ( Det är kanske inte alltid som man hinner slå dom innan dom går i frö....)

De ettåriga grönsgödslingsväxterna kan man så två gånger per år om man vill. Man sår i maj, slår i slutet av juni, sår i början på juli och får en omgång till. Eller så gör man detta en gång och slår innan frösättning om man vill ha annat där nästa år, eller efter om man vill att frösådderna ska sås gratis till nästa år. Lupin sår man en gång och förhoppningsvis tar de sig där, men de är inte helt lätta.

Den enda jag haft oönskad spridning på är lupin. Å andra sidan är den svår att etablera. Innan den jordkultur skapats som den gillar (den är beroende av en bakterie eller en svamp, minns inte vilket) etablerar den sig inte. Det är därför lättare att få lupin att ta sig om man gräver upp plantor och tar med sig mycket jord. Sedan kan den fröså sig, men min erfarenhet är inte att den på ett par år poppar upp överallt som t ex grässlag, utan att den håller sig i närheten av där man sått den. Kanske pga fröna är tunga, eller just det att den inte kan sås i vilken jord som helst.

Dessutom gillar den inte att man klipper den med gräsklippare, då försvinner den. Vill an behålla den är det bättre att den får stå eller att man slår den sent med lie eller annat skarpt.

Blodklöver har jag märkt uppstått i min äng sedan jag använt den under träd hemma, men på gräsmattetomter ser jag inte röken av den. Honungsfacelian kan fröså sig på samma ställe man sått den, men det är en liten obetydlig växt om den inte hamnar i god jord och blir vackert lilablommande som en lavendel (fast med annan form). Humlor och bin älskar den förresten, vackert att se hur ivriga de blir!

Där jag använt gröngödsling, som kanske är på ca 30 ställen, har jag nte haft oönskad fröspridning, men frågan kanske bör ställas till fler.

Cilla!

Skulle du rekommendera att även så gröngödsling kring relativt nyetablerade träd? Det jag har hört är att kvävekrävande växter kan vara en alltför stor konkurrens för nyetablerade träd och därför bör undvikas.

Men det du skriver här och på din hemsida låter ju som det skulle kunna hjälpa ett dåligt etablerat träd på traven istället? Det låter ju sk**t bra!


Kalle

Hej Mandelstam (vilket härligt namn!),
De flesta gröngödslingsväxter ger mer än de tar, och de ger jordskugga så att jorden kring det unga trädets rötter inte avdunstar så snabbt och inte packas samman och förlorar strukturen i solljuset. När växterna och deras rötter dör får maskarna liv och både närings- och syreberikar jorden. Effekten blir lite större när man slår och myllar ned gröngödslingsväxterna, men det är bättre att ha något ettårigt odlat där än att ha naken jord.

Dessutom kan gröngödslingsväxter ge gräset konkurrens, och gräs tar mer än det ger.

En ytterligare bra sak med att plantera ettåriga växter runt ett nyplanterat träd är att man ser snabbt när de behöver vatten. Strax därefter behöver trädet det också. Jag brukar ha ringblomma under vissa träd som står torrt. När de slokar ger jag trädet vatten.

Får man inte fräs på gröngödslingsväxterna där trädet står, då är det en bra indikator på att man bör göra något åt jorden för trädet. Ofta är det luckrong och kogödsel samt bevattning som behövs.

Jag har satt ett några cm tjockt lager gräsklipp på den öppna jorden under nya träd. Den har fått ligga kvar hela säsongen. Det kom nästan inte upp nåt ogräs alls under hela sommaren.

Hej Cilla!

:PTack för komplimangen om mitt namn.. Det är dock inte mitt riktiga namn utan bara ett smeknamn som min pappa brukade kalla mig för när jag var mindre...

Vad intressant det här med gröngödslingsväxter! Ska komma ihåg verkligen!

Jag vet dock att man ska vara försiktig med för stora kvävegivor till träd, de kan lätt bli stressade och mottagliga för div sjukdomar/angrepp. Det är vad jag har hört iaf..


Kalle

För stora kvävegivor till träd kan man inte ge med gröngödslingsväxter vad jag vet. Och inte med Bettys metod med gräsklipp heller, som också är mycket bra.

Däremot bör man med höns- eller konstgödsling av träd göra den innan midsommar. Sedan ska träden få koncentrera sig på att förbereda och avmogna för vintern. Åtminstone är detta tipset i zon 3 och uppåt.

För er som vet mer om nedbrytningen av gräsklipp är jag intresserad: Hur snabbt sker den, och hur ska man göra för att få bästa kväveeffekt?

När jag själv använder gräsklipp gör jag det i första hand för skuggning av jord, så jag myllar inte ned. Frågan är om gräset då alls avger något kväve?

Jo, det ska det väl göra, man gödslar ju på det sättet med gräsklipp i rabatter och köksträdgårdar; genom täckning bara. Man får väl bara se till att det är tillräckligt tjockt lager så att det inte torkar ut för snabbt bara.


Kalle

Jo det sägs ju det, men jag undrar hur mycket kväve det egentligen avger om man inte myller ned lite grand. Om någon vet får den gärna svara!