Det är självklart att fröstam och A2 är starkväxande och då finns det mera att tabort och om man gör fel så växer det snappt igen. Men vanliga fröstammar är produkt av moder och faderns anlag. Varför har vi forskning på att få bättre frukt om fröstammar löser nästan allt? Tänk om de som står i styrelser och ledning hade på sina oficiela sidor vilka träd som bär Kräfta? Svår skorv? Lagringsrötor ? Skulle inte detta minska mot nu att du köper träd utan att veta hur illa det är?? Sedan prydnadsträd som för smittan vidare? Jag vet att sverige lovade EU vid intredet att sluta med flera tusen arbetstillfällen och fick bidrag från EU för detta och då gör det inget vad som skräpar ner för de yrkesodlare för de skall ju ochså bort?Varför skall svensk fritidsträdgård ha bra fruktträd om EU:s övriga medlemmar får själja sin hårdare besprutad frukt till oss med lägre pris och lägre kostnader? Hur spruta ett fröstamträd mot skorv? Från stege med ryggspruta eller så "hoppas" att någon sparats genom "tur" Eller se ett stort fröstamsträd dö i kräfta? intresant?
A2 som är ploblemet här på orten ,ingen har inte kommit på iden att låta ett ännu större träd Klara de andra problemen, Bina försvan här när BJÖRNEN förstörde kuporna i våras, för andra året i rad (utan ersättning) så nu finns inga bin här längre. Två år i red har det varit kallt vid blomningen utan blomning inga äpplen? Ibland dör trädna på vintern dit snön kommit. Trots att sorten skall tåla zon 6 och här är zon 5? Kanske skulle problemet delvis lösas med äpplesorten Antonovka som grundstam enligt några skall stammens härdighet gå över till sorten? (Som en del tror om B-stammarna) Det är ju tragiskt att de som sitter inne med kunskapen inte ytrar sig som Erlandsson i Hallstahammar?
A2 som till 100% är den som säljs på plantskolor här omkring klarar 2- 5 år innan den dör. Därför slutar folk att köpa flera träd här? En del beror på sork, annat som att det är idel sandjord och att man inte vattnar vid torrka och när regnet kommer på hösten så har A2 startat en nytillväxtperiod och så kommer kölden en 3-5dagar med en -2- -5 grader C och så får den frostskador och dör nästkommande vår? ((?? Detta löses kanske inte med fröstam? År 1709 ? om jag minns rätt så hade sverige en mycket svår vinter. Dog inte de flästa träna i mäladalen då? Då fanns inte A2 eller B-stammarna men fröstam visseligen kanske en från norra europa var väl ympstam då och många fröstam träd dog ochså men några vart kvar. Så nu går jag och väntar på en svår vinter men som alla andra kan jag hoppas att jag är borta då. Vad har ni för nytta av 100 års fröstam träd om du säljer ditt stället och den som kommer efter med motorsåg tar bort och fräser bort stubbarna. Titta i villaträdgårdar vad fort det går att ta bort trän. Ja, inte ens när barn tar över efter föräldrar sparas det vicktigaste ditt livsverk?? Så kommer det att ske efter mig med och varför skall jag vänta med träna när jag startat så sent? det tar två eller tre år till??? Lever jag då??? Tyvärr dog den nya digitalkameran så nu får ni kanske inte se vad fjolårsträna vuxit i år. Hälsningar Norrfors frukt ( mitt namn på internet) För eget behov och blomprakt om något år. Sven

Jag håller med dig om din skepsis mot att A2 är så totalt dominerande grundstam för äppelträd. Dels blir jag skeptisk generellt när en klon får sådan enorm spridning och slår ut mångfalden, och dels tycker jag att det är problem med många vuxna äppelträd som står på A2. Även om just grundstammen inte är huvudorsaken till problemen med träden så är iallafall den inte så bra att den t ex gör träd starka mot kräfta och annat.

Antonovka som grundstam är det fler som provar, jag antar att du läst boken Äpplen i norr. Att Erlandssons fantastiska kunskap och erfarenheter inte är mer spridda beror nog inte på något konspiratoriskt. Trädgårdshandeln och trädodlingen har en viss tröghet som många andra branscher, och Erlandssons har så länge jag känt till honom alltid legat många år före i idérikedom och experimenterfarenhet. De flesta träd- och fruktodlare experimenterar inte som han, och det krävs en hel del organisatoriskt också innan goda idéer sprids.

Att du är med och testar är värdefullt. Jag antar att du gör noggranna anteckningar över de planteringar du gör!

EN hel del experiment och studier över härdighet, ympningar, sjukdomsbenägenhet mm gjordes förr i Pomologiska sällskapet. Årsböckerna som föreningen av ut för 100-50 år sedan är helt fantastiska, och kan säkert intressera dig. Där mäts nederbörd och temperatur på varje område och jämförs hur olika sorter klarat och inte klarat skorv mm. Av medlemmarna alltså!

Det är roligt när du svarar för alltid kommer det ut en massa bra saker ur det du skriver och just detta vart du får fram kunskapen är jättebra. Var kommer jag åt dessa böcker, jag bor "obyggden" och kommer ut tack vare bredband och får information den vägen. Därför kan jag se det som skrivs i tuskland och andra EU: länder men från sverige är det nästa totalt stopp??? Dessa årskrifter vart kan jag läsa dem? Ock hur kommer jag in i det föreningar jag är med i och dess nätverk som verkar vara hemligt? Samtidigt blir frågan varför måste "hjulet" upptäckas gång på gång inom fruktträna? T. ex. skorv är det bara äpplesorten eller förstärker grundstammen den till det sämre eller bättre? Like dant kräftan? Med Antonovka fröstam är den känslig för kräfta? skorv kan endel kanske vara lika bra som sorten? om vi inte har fel sort skorv? Det gör det ännu svårare i värmland med kalla dalgångar att inte höja jordbäden med två "pallkragar" varvid den första med makadamm och den andra med jord och en svart markduk på skulle inte kräftan och dålig växtlighet försvåra för skorv?
(Jag bor ju väldigt fel för här får vi aldrig några bra föredragshållare som Erlandsson eller andra som kan detta om fruktträn än dig och birger och det är inte fyskam det, båda skall ni ha ett stort tack och en del andra men en del saknas?
Vart kommer man åt böcker som är "läroböcker" om fruktträdna?

Ja utan pollinerare blir det inga äpplen men bin är opålitliga framför allt på nordligare breddgrader (vill ha värme för att över huvud taget röra på sig). Lösningen finns, men kostar, nämligen humlebon av samma typ som används i växthus. Lär finnas en motsvarande produkt nu avsedd för äppelodlingar. Fördelen med humlor är att de rör på sig fast det är kallt.

Vad gäller äppeldöd pga vinter behöver du inte gå längre tillbaka än krigsvintrarna i början av 1940-talet. Åtminstone i Finland slogs många äppelträd ut av den extrema kylan som rådde vintrarna 1940 och 1941, antar att samma skedde i Sverige - åtminstone ovanför Stockholm.

Vad gäller grundstammarna tror jag att man i norra Sverige kanske borde satsa mer på frögrundstammar från erkänt härdiga sorter (t.ex. ryska sorter). I det forna Sovjet forskades en del inom det här området, men tyvärr verkar mycket av de kunskaperna ha försvunnit efter sovjetväldets sammanbrott.

Micke