Jag har planer på att skaffa ett eller två äppelträd nästa vår. Helst en sommarsort. Vilken sort ska man köpa om man inte vill vänta flera år på frukt (finns det sådana där man slipper det)? Eller köper man ett äldre träd? Det spelar ingen roll om det blir ett stort eller litet träd - jag har plats. Zon 2-3.

/Stina

PÅ våra familjeträs, 3-4 olika sorter, har vi fått äpplen samma höst vi planterat dem. (Det är vissa päron, gråpäron, som tar tio år på sej, innan de ger frukt.) Du kan välja de äpplen du tycker är goda.

Går det SÅ fort!!! Jag trodde att många äppelträd tog massor av år på sig innan man får frukt!

Jag och Hannele drar olika slutsatser om familjeträd. Jag ser för många problem med dem i trädgårdarna för att kunna rekommendera dem alls. Sök på familjeträd här får du se lite olika exempel.

Snabbast frukt på äpple får man med spaljéer och äppelhäckar. Näst snabbast får man om man köper (beställer) ett kronträd med svagväxande grundstam. Det blir ett litet träd. Därefter om man köper kronträd på A2 grundstam eller fröstam, där också sorterna spelar roll. Åkerö sätter frukt senare än Lobo till exempel.

Att träd i handeln blommar och får frukt och att de sätter frukt första eller tom andra säsongen när man planterar beror på att de är drivna i plantskolan. Därefter brukar följa flera år när de kommer i bättre åldersbalans, koncentrerar sig på det som de bör göra som att etablera rötter och skjuta fart på ett grenverk som kan bära mycket frukt så småningom.

Innan man får hinkvis med äpplen på ett kronträd kan det ta 5 år om man har god zon, bra läge, kan beskärning, har gjort en bra plantering. Det kan också ta 15 år eller mer om något av detta saknas.

På en spaljé (som också kan vara fristående, behöver inte sättas vid vägg) eller en frukthäck (t ex berså eller gränshäck) får man frukt flera år tidigare.

Kanske plantera både träd för att få struktur och skönhet i trädgården så småningom, och ett par spaljéer för att få frukt snabbt?

Äppelträd behöver inte vara eviga, man kan väl byta träd och bil ungefär lika ofta.
Dessutom är det ett utmärkt alternativ till en liten villaträdgård.
(Nästa generation tänker jag inte en sekund på, eftersom de kommer förmodligen köra över min trädgård med grävskopa, så jag njuter för stunden och skaffar det jag trivs med.)

Problem Cilla syftar på, att stammen kan vara kraftigväxande, växa i otakt med stympgrenarna, men man kan avhjälpa det med skicklig beskärning. Jag tror också att det sker produktförädling hela tiden även på denna front.

Tack Cilla för ditt svar. Jag får grunna över vintern var jag skulle kunna sätta spaljéträd så att det blir snyggt. Kanske som avgränsning till min mindre vackra komposthörna... Hmmmm..... Tål att tänkas på. Var jag ska ha det du kallar kronträden vet jag redan. Och där ska det alltså vara svagväxande grundstam....



/Stina

Nej hjälp!!! Ännu mer att tänka på....

Tack Hannelle också!!

Men vänta lite Hannele, famljeträd står ju oftast på A2. De som klarar ungdomstiden blir lika stora som andra äpplen på A2 (även om det inte är så många). Familjeträd är inte gjorda för att vara små, även om de ofta sjuknar innan de ens blir halvstora.

Det som jag ser som huvudproblem med familjeträden är att de samlar sjukdomar under ett så tidigt stadium att många aldrig kommer till stadiet där de blir rikligt fruktbärande. Andra som klarar sig i början dör på ett osedvanligt fult sätt - ena krongrenen (sorten) dör. Av de äldre familjeträd som jag jobbar med är endast ett par-tre stycken normalt friska.

Att grundstam och trädstam ibland får olika tjocklek är inget specifikt för familjeträden och att ympställen får vissa svagheter är inget man kan åtgärda med beskärning heller. Men visst är det en utmaning att beskära kronan på ett familjeträd. För mig som jobbar med beskärning och gillar att tolka växtsätten hos träd är det intressant, även om resultaten aldrig blir så bra som på ett träd med en sort. För dem som inte kan lägga ned mycket beskärningstid på sitt träd är familjeträden ett aber.

Jag håller däremot med om att äppelträd inte behöver vara för evigt. Själv sätter jag träd både på kort och lång sikt. De som ska kunna leva länge ger en njutning för mig också. Oavsett om nästa generation kapar ned alltihop så kan de inte kapa min dröm om hur trädet kan få leva på platsen!
(Dessutom sätter jag en hel del träd per år så något får säkert stå kvar.)

Och så håller jag med om att det är roligt att få leva i en föränderlig trädgård. Själv har jag många träd som kommit och gått och som burit god frukt så länge de funnits här.

Jag har ett familjeträd som jag fått massor med stora fina äpplen på iår,
jag har haft det i sju år nu och aldrig fått så mycket äpplen som iår,
vad är det för sjukdomar du pratar om Cilla? och varför skulle inte ett familjeträd kunna bli gammalt, och hur gammalt blir det isåfall? mina grenar växer jättebra och jag tycker inte heller att jag har någon obalans mellan stam o grenar, jag har dock toppat det lite eftersom jag inte vill att det skall bli för högt.
krister

Hej Krister,
Vi som har bra familjeträd är extra gynnade... Jag har också ett som hittills är friskt och helt. Men så är det bara 8 år också. För att nämna fler av undantagen så har jag hand om två äldre familjeträd som också är i bra kondition, ca 70 år gamla.

Så visst finns de familjeträd som klarar sig. Men det som oftare händer med familjeträd är att
- svampen kräfta Nectria Galligena redan går in i ympställena på det unga trädet
- olika växtsätt på sorterna gör att träden beskärs så att kräfta drabbar mycket unga träd
- de få av alla familjeträd som sätts som blir vuxna drabbas ofta av att ena sorten dör, och därmed 1/3 av trädet
- frukten blir oftare allvarligt skorvangripen, antagligen för att om en sort är mer skorvbenägen är det nära att smitta de andra
- kronuppbygganden antingen görs med smala grenvinklar så att trädet länge skjuter ved rätt upp och därför kapas så att beskärningssjukdomar uppstår, eller med alltför breda vinklar så att trädet får svårbeskuren form bl a utan topp och att krongrenarna därför fläks sönder med snö eller vind
- krongrenarna i plantskolan sätts för lågt så att man inte kommer under med gräsklippare. Antingen slår man i dem så att barkskador uppstår eller så kapas de till slut trots att det innebär att man förlorar en sort, och då är grenen så tjock att grenröta uppstår

Familjeträd ska inte förväxlas med ett träd som har många sorters äpplen inympade i det yttre grenverket. I famljeträdet ympas olika sorter in så att de blir huvudbärande krongrenar. När man ympar in många sorter i ett vixet träd kan man göra det i det yttre grenverket så att trädet har råd att förlora dem sedan om det skulle behövas.

Intressant resonemang Cilla. Det ska jag spara och tål att ha i bakhuvudet. Tack så mycket för dina kloka råd och tips.

Vet ej, stammen är Ingrid Marie på den ena.
Vårtt 15-åriga träd har jag höllt låg och litet med flit.

Att ditt träd tar sig väl förvånar mig inte, du som får berg att blomma!

Det jag menar med grundstammen är roten. Den är en som kallas A2 på familjeträd liksom på de flesta andra äppelträd. Och den ger ett träd som strävar efter att bli stort. Vill man har det mindre måste man kämpa mot naturen, inte med. Ingrid Marie är en sort. Gott och vackert äpple tycker jag.

Har man ett familjeträd eller något annat träd som har den ena eller andra svagheten är det bara att njuta så länge det lever väl. Mitt eget familjeträd
har givit sig den på att bli trädgårdens finaste äppelträd, och det lyckas det ganska väl med så här på barnstadiet. Men det är ett av undantagen!

Roten är Ingrid Marie. Om det är A2 vet jag inte..