Sälgen, salix caprea, är vanlig i Sverige. Så vanlig att den utrotas i många villasamhällen. De unga träden med sina gröna stammar ryker ofta som "sly" när vi röjer och rensar i trädgårdarna.



Humlorna vaknar tidigt på våren och då är sälgen deras bästa blomma.



Och humlorna blir sedan de mest idoga pollinerarna av våra fruktträd, när det blåser eller regnar lite under blomningen. De andra bina, flugorna och insekterna som hjälper oss att pollinera fruktblommen håller sig inne om det är lite tjurigt väder, men humlorna jobbar envetet på och dessutom längre tid varje dag.

Sälgen är alltså viktig för att vi ska få frukt på våra träd och bärbuskar. Spar några unga och äldre sälgar när ni rensar i trädgårdarna!

Äldre stam - de unga träden har gröna stammar.


Mer om sälg

nu vill jg protestera, bina är viktigare än humlorna. Det finns upp till 1000 humlor i ett sammhälle och upp till 100 000 bin i ett bisamhälle, de måste ju tillsammans göra mera äm 1000 humlor......

Hej Erik,
Visst är bina viktiga! Men humlorna är viktigare om det blåser eller regnar de dagar som körsbär, plommon, äpple och päron blommar! Då gör de ett bättre jobb för oss än vad bina gör, som håller sig inne i sina samhällen och väntar på soligare dagar.


Åkerhumla på sälgblomma

Olika insekter har delvis olika uppgifter. Dessutom finns det så många flera humlesamhällen än bisamhällen. Men förutom vårväxter så kan man gärna hjälpa de nyttiga insekterna med bon, det kan man göra både för humlor och solitärbin. Humlebon kan byggas enkelt med en nedgrävd uppochnervänd blomkruka, humlorna tycker om doften av gamla sorkbon (dem hittar man i gräset på våren), som man kan fylla krukan med. Man kan också bygga humlebon som en liten låda.


http://www.snf.se/verksamhet/djur-natur/me...bon/humlebo.htm





Man kan också bygga bon åt solitärbin, förutom pollinering så är de riktigt effektiva rovdjur, och tar andra insekter. Bon för solitärbin kan byggas av tegelstenar (med hål i) , man också borra en massa hål i en träkubb. Sedan kommer solitärbiet och lägger ett ägg i varje hål (tillsammans med förlamade byten som larven äter av) och sedan murar den igen gången. På hösten kan man lätt se om man har haft besök av solitärbin eftersom rester av igenmurningen sitter kvar.

http://www.sr.se/p1/naturmorgon/humleholk.htm

hur många humlesamhällen finns det på ett bisamhälle då? Det måste ju bero på var man bor, vi har ju själva bin. I höstas hade vi 9 samhällen, nu har vi 4 kvar. Grannen hade 7 hemma på tomten och har 1 kvar, det har varit en hård vinter för bina. Men humlorna värkar inte ha farit illa. När jag var ute och gick i skogen sist så fanns det massor med humlor, förmodligen honor som letade bon....

Kul tips och bra länkar,Kurt!
Vi har gott om mark och plats för humlor - hoppas att det inte är försent för att fixa humlebon!

Det är nog inte för sent än, men i senaste laget. Honorna är ute för fullt och letar boplatser, här hoss mej i zon 2........

Instämmer i att humlorna är viktigare på våren eftersom dom är mer anpassade till vårat klimat. Flyger även om det är kallt och sent på kvällen. När blåbären blommar flyger humlorna så sent att jag ibland undrar hur dom kan navigera. Tambiet är införd.

Men jag måste rätta Kurt lite. Solitärbina tar vad jag kommer ihåg inte andra insekter utan lever på och föder upp larverna på pollen och nektar. Däremot finns det solitärgetingar som matar larverna med insekter och framför att fjärilslarver. Och som bygger bon på samma sätt som solitärbin.

Efter jag skaffat egna bin, är jag inte lika sur över grannens stora sälg...

Nja, det fianns ett inhemskt bi från början här. Det kallas nu för nordiska. Men det är inte så många som odlar den sorten nu för tiden, inte rasrent i af. Fördelen med dem var att man kunde minska vinterförlusterna, men det har man löst med isolerade kupor. Nu dog det ju tyvärr många endå nu i vinter, beroende på varåa och något mer, inte bara kylan, men det är att annat kapittel. Regeln är att det ska vara 7 grader för att bina ska kunna flyga, sägs det. Men jag har observerat bin när det bara var 4 grader som inte alls var särskilt stela av sig. På våren klarar de helt enkelt mera än vad de borde. Men det är ju lokalt hur mycket bin respektive humlor gör. Här ompring är det mycket bin, medans det inte alls kanske är det där ni bor. Stor variation på intresset alltså... Äppleskörden kan fördubblas om man ställer dit ett par bisamhällen på vissa platser. Ibland kan ju pollinationen vara mycket dålig. Men det är ju lättare att bygga ett humlebo en att starta biodling. Men det är kul att ha bin, man kan exprementera massor. Jag ska nog skaffa mej mera sammhällen när jag får mera tid om det nu kommer att inträffa någon gång. Kanske sill jag inte alls hålla på med bin i framtiden............

Den stora frågan är varifrån honungsbiet härstammar, eftersom människan troligen har hållit dessa som husdjur i tusentals år. Sydostasien har jag läst som förslag. Att det inte har funnits naturligt i Norden är däremot helt klart. Har uppe klarar det sig inte utan mänsklig hjälp. Nåt enstaka samhälle möjligen men kommer det en svår vinter stryker dom med. Även den Nordiska rasen trots att den är lite mer härdig.

Det där stämmer inte riktigt, det finns en hel del vildbin i sverige. Möjligen att år som detta, men stamen av vildbin blir ju inte utrotad för det. Hela den svenska bistammen har blivit halverad i vinter och ingen vet vad detberor på. Det är inte kylan i af.... SBR har till och med skickat ut en speciell ankät angående detta, jag fick den i dag. Mysko......

Pratar vi om samma sak till att börja med? Honungsbiet, Apis mellifera? Vildbin av denna art förekommer men det är alltid frågan om odlade bin som svärmat iväg. Hittar dom ett bra ställe att slå sig ner på kan samhället givetvis fortleva i flera år, men nån stam av vilda honungsbin som fortplantar sig i naturen har jag aldrig hört talas om. Men jag skall kolla vidare.

För den som vill veta är nog honungsbiet och kanske dess släktingar insektsvärldens mest sociala djur. Så sociala att en ensam befruktad hona inte kan starta ett samhälle på egen hand utan måste ha hjälpredor. Till skillnad från humlor, getingar, myror och andra kryp. Termiter är jag osäker på men jag tror det är likadant där.

Nja, Apis mellifera är helt klart hitflyttad med meniskans hjälp för att man ville ha mera honung. Resultatet blev att nordbi och apis fotplantade sig. Avkomman blir mycket mera agressiv... Värre gick det när man ville ha in det africanska biet i america som då parade sig med det inhemska. Jag tror du kan den historien. Problemet är att de drottningarna kläcks en dag tidigare så de "vanliga" bina har ingen skans.... Det har funnits vilda bin i sverige, det är ungefär den underarten som i dag odlas som nordbi, men den är inte helt rasren även om deras förening vill "skryta" om att den är det. Prata med någon i föreningen nordbi så får duc vad de säger...... kolla SBRs hemsida, där finns en länk tror jag. Det är inte säkert för de kan inte hålla sams med oss "vanliga" biodlare. biodlarna.se tror jag det är.