Hej
Nu är det så här att snart är det jul igen.. men problmet är att vi kan inte enas var vi ska fira.. eller snarare med vilka.

Förra året var jag med mor o far o min sambos föräldrar. så i år tyckte jag o mor att vi skulle fira hos dem tillsammans med min syster, man o deras barn. ( för vi saknade dem så förra året) Men min syster vill att vi är hos dem tillsammans med min svågers bror med familj plus deras mor o far.

Problemet är att varken jag, min sambo, mina föräldrar gillade denna "svågers bror m familj" De är så "nochiga" och vill är tror att de är lite finare än oss. De är såna som vill gärna ha hjälp själva , men inte göra nått för andra.

Jag har påpekat detta för syrran ( hon känner typ samma ) men ändå så vill hon fira jul med dem. Förra året var min syster hos dem på jul o nu tycker min mor o jag att vi ska fira med min syster utan de andra.

Suck.. vad man krånglar till det.

Men det blir nog i alla fall att jag o mor får "ge oss" för att få träffa syrrans barn på jul. Det är nog bara att gilla läget.. känns det som.

Fast jul vill jag ju umgås med MIN familj som jag älskar.

Men jag kanske är löjlig bara.

Hmm.. ja, sånt där är alltid svårt!
Hur man än vänder o vrider på det måste man oftast välja i slutändan!
Du kommer nog att lösa detta tillslut..

Har också problem med julen, två barn vill nog till sin farmor/farfar en stund
alla min fyra barn vill till mormor/morfar. Kanske kommer de två små få träffa sin far med farföräldrar, Själv vill jag träffa min nya sambo och han vill se mig men det hänger lite på var hans två barn är.

Nåja, jag tror julafton kommer och går och vilka som ses den dagen eller övriga juldagar,
man ska göra det bästa av situationen!

Glöm inte att njuta alla dagar fram till jul, grubbla inte så mycket.

Jag älskar julen men inte vintern, alldeles för mycket kläder som måste på.

Samma problem här. Både jag och min sambo har skiljda föräldrar och en massa syskon och några syskonbarn... Skiljda föräldrar leder till att bara där är det fyra hem. Sen tillkommer far- och morföräldrar. Allt detta har lett till att vi under våra drygt 8 år tillsammans aldrig kunnat fira jul ihop. Men i år då måste det bli så!

Vi försöker tänka så att julen inte bara är julafton utan att den sträcker sig från den 23:e till kanske den 27:e... minst. Då blir det lite lättare! men man är bra trött på köttbullar och janssons sen..

Men det brukar ordna sig ganska bra ändå!
Lycka till allihop som tampas med detta!

Jag tröttnade på allting för ett par år sedan.
För mig är julen i första hand FRID och RO, sensualism i dofter och ljus, äta och dricka gott, ligga och läsa och unna sina älskade och sig själv den där lilla extra uppmärksamheten.
I stället blev det varje år ett evinnerligt kuskande och körande och idiotiskt mycket klappar och måsten och laga julmat till småtimmarna så att man blir helt slut.

För ett par år sedan sade min man och jag stopp till allting. Vi flyr numera och är på tumanhand någonstans i lugn och ro. I fjol var det Paris, i år blir det Istanbul.

Mina styvbarn, nu tonåringar, tycker det är helt OK att fira med sin mamma och hennes nya familj.
Den äldre generationen och övrig släkt har så småningom börjat acceptera vårt val.
Klappar ger vi numera bara till barnen och vi har tagit ner det till en annan nivå än förr då det skulle vara massor av hårda, paket.
Nu ger vi en klapp, men den ska vara personlig och full av kärlek. Dessutom delar jag ut sommarens skörd i form av saft, sylt, inläggningar eller torkade produkter tillsammans med en julkram.

Julljus och prydnader kan man ha ändå och julmaten kan man äta före själva aftonen.
För första gången på länge njuter jag fullt av julen igen!

Mulle

apropå mycket köttbullar, så kanske man ska kolla upp vad som står på bordet hos alla. Det kan bli lite variation på julmaten då.

man kan planera sitt julfirande hos alla genom att kolla upp vad som serveras!

Vad härligt fridfullt det låter

Önskar själv sådana jular framöver... nu är en tid medans barnen är små som vi vill ge dom klappar i kombination med juleljus och tomte.

Det är en kort tid i deras liv som kommer att skapa minnen. Men vi försöker att hålla oss i från hysterin kring klappar i mängder och ger med måtta!

Sen är det ju detta kring var man ska vara! vi har skapat oss en egen tradition i vår stuga dit de som vill fira med oss o barnen är välkomna!

Men när barnen är utflugna så ses vi i ROM!

är det inte bäst att vara där man känner sig bekväm och med de man verkligen gillar? om man känner sig tvingad och stressad så blir det aldrig bra och folk känner av stämningen, då även barnen. och det blir ingen trevlig sammankomst, vilket är väl meningen med julen?

ni kan ju ha en "extra-jul" som ni bara träffar dem som inte av olika anledningar kunde vara med innan och då byta julklappar och sådant. kan ju bli kul för barnen, "oj, vi får 2 dagar fest, god mat och klappar". (eller fler dagar)

visst det är viktigt att bry sig om varandra och tänka på vad de som är ens nära och kära vill och känner men det ska ju inte gå så långt så man åsidosätter sitt eget välmående och önskan. kan ju vara bra att tänka : om jag går med på detta, hur kommer jag då att känna mig under tiden och efteråt? och hur kommer jag känna inför de andra?

Om jag fick som jag ville här hemma, satt vi i husvagnen.

Ja, annandag jul träffar vi en annan familj, äter upp resten av julmaten, byter klappar.
Varannat år hos dem, varannat år hos oss. Ganska skönt.

jag tycker du ska fira julen som DU vill med mamma och resten
eftersom din syster väljer att fira sin jul med en snoppig svågers bror, så får hon stå för det. det är inte erat problem.
ni kan väl träffa syskonbarnen en stund på förmidagen? eller på juldagen?
visst...det är tråkigt att alla inte kan vara med, men hon gör den julen HON vill ha....och det ska ni göra också.

Ja, vi har haft det lungt och skönt med familjen några år, vi umgås och gör det vi tycker om.
Släkt träffar vi på juldagen och annandag jul.



Det sämsta alternativ av alla är att ränna omkring på flera ställen på julafton.

Håller med! Vi gjorde så några år för att tillfredställa alla, med det var inget mysigt i det! Bara stress o jäkt!

Precis mitt i prick. Kunde inte ha beskrivit det bättre.
Först pyntar man och gör allt så fint och det enda man vill
är att få njuta av det. Men, nähe, då ska det
kuskas runt till hans eler min släkt, helst allihop.
Medans man inte får njuta ett dugg av sitt eget.

Vi har också satt stopp för detta elände. Vi gör som vi
har lust till från år till år. Men först och främst njuter
vi av vårt eget julmys.
De andra har helt enkelt fått acceptera fakta.
/Evgeni

oj, det var tydligen fler som hade typ samma "problem".

Ja, det återstår och ser vad som händer. Lycka till allihopa

Vi bestämde redan från början, min man och jag, att vi skulle strunta i släkten och skapa våra egna traditioner. Många jular har vi firat i Spanien, där vi har tillgång till bostad. Barnen bara älskade att komma dit och läsa förra årets böcker m.m och att äta musslor och bläckfisk till julaftonlunch på restaurangen där vi var stamkunder en gång per år.
Sen hör det till traditionen att bada i havet på julafton, även de år det var kallt, 14-15 grader i vattnet.
Birgit Ek

Vi brukar åka till min mamma, där är också min syster med sina barn och min mammas mans två barn med familjer.
Det är väldigt mycket folk, trångt och bökigt och det finns inte en chans att hinna/kunna prata med alla.
I år har jag bestämt att vi ska vara hemma, ta dagen lite som den kommer, kanske rent av ha något man inte brukar ha på julbordet, lovat tjejerna att dom ska få öppna en julklapp varje timme. Dom är ju ändå för stora för tomte.
Skapa egna traditioner alltså! Ska bli så himla skönt!

Kom att tänka på att detta är ett väldigt angenämt problem -
med vilka man ska fira med vilka dagar.
Tänker på alla ensamma som inte har något val, ensamma människor
finns det gott om i vårat land tyvärr.
Länkarna här brukar ha ett välbesökt julfirande.

Själv är det rörigt utav bara den, alla släktingar och olika sittningar - har dock kommit på att det är lite utav charmen...

Åh vad trevligt det lät! Så skulle jag stortrvas! Måste kanske skaffa några barn så att jag får bättre/fler argument att stanna hemma...

edit: jag menar alltså din "nya" tradition...

Förr var mina jular stressiga värre
Klockan 22 00 brukade det vara julbön på julafton, höll sedan på till runt 23,30
Jag sjöng då på den tiden. s
edan var det julotta 7,00, ibland tidigare där man skulle tjänstgöra som kantor.
annandagen kunde det vara tjänstgöring antingen i kyrkan eller på ngt äldreboende.
Hade man riktigt flyt var det julbön under dan före dan och under julaftons förmiddag. Plus släktsaker hit och dit. Iland saknar jag faktiskt de julhelgerna.

Finns det ngnensam själ får de gärna höra av sig hit, här är dörra bre

Vilket varmt hjärta du har, lilla mamma!

Mulle

Ibland