Beväpningen av svensk polis låter sig bäst beskrivas som en gradvis
process. När polisorganisationen i modern mening tillkom under
de sista decennierna av 1800-talet (Sperlings, 1979; Bergman,
1990), utrustades poliserna med batong och sedermera sabel.
Beväpning med skjutvapen tillhörde undantagen. Det fanns
t.ex. en order från polismästaren i Stockholm från år 1905 om att
detektiva poliser kunde beväpna sig med revolver. Bakgrunden
var en händelse där några civilklädda poliser blivit överfallna
och illa utsatta. År 1927 tillkom en instruktion om att den
polis som nattetid bevakade Riksbanken, skulle vara utrustad
med skjutvapen. Vid slutet av 30-talet, 1938 i Göteborg och
1939 i Stockholm, infördes radiobilspatruller efter amerikansk
förebild. Poliserna som tjänstgjorde i radiobilarna var beväpnade
medpistoler.
Till polisen i Stockholm tillfördes i början av 30-talet ca 1 500
pistoler och 40 000 skarpa skott då den s.k. Munchska kåren
löstesupp.Kåren hadesom självpåtagenuppgift haftatt motverka
kommunistiska omstörtningsförsök (Järbe, 1975). Dessa vapen
kom väl till pass under krigsåren då Danmark och Norge blev
ockuperade. Vid beredskapen utrustades all polispersonal med
skjutvapen. Efter fredsslutet infördes en ordning med beväpning
avpolisen under nattetid(efterkl. 18).
År 1965 blev polisen förstatligad efter att ha varit en kommunal
angelägenhet. Från att vara organiserade i ett stort antal små
Page 13
10
polisdistrikt, år1964uppgick detill554,skeddeenminskningtill
119distrikt
3
. Före förstatligandet fanns en uppsjö med olika slags
skjutvapen. Beväpningen skedde efter behovsprincipen med de
vapen som fanns tillgängliga. I samband med reformenutfärdade
Rikspolisstyrelsen en föreskrift om att polis i yttre tjänst skulle
vara utrustade med pistol och sabeln övergavs. Inom parentes
kan nämnas att då kvinnan gjorde sin entré i polisväsendet och
fick uppträda i uniform, var hon förhindrad att bära sabel (Åse,
2000).Som standardvapen infördesenpistol,Walther PP(Polizei
Pistol). Med början under 80-talets senare del bytte polisen
tjänstevapentillSig Sauer.
Vid förstatligandet var polisen i stort behov av en upprustning.
Polisen behövde komma i fatt det snabbt förändrade samhället,
där framför allt den teknologiska utvecklingen var en av de
pådrivande faktorerna (Plantin, 1979). Att Sverige samtidigt fick
en beväpnad poliskår och ändrade en grundläggande princip,
var inte ett tema för diskussion. Det sågs nog mest som del i en
nödvändigoch naturlig moderniseringsprocess.
Allt sedan år 1965 har Sverige således haft en polis som i yttre
tjänst rutinmässigt uppträder beväpnad. Att vara utrustad med
skjutvapen uppfattassäkertavflertaletpoliser som enheltnaturlig
och nödvändig del i utrustningen.

Bovarna hade väl inte heller så mycket vapen på den tiden?

Olle