Jag bara måste skriva om en sak som varje månad stökar i mitt liv.
Sedan flera år tillbaka har jag inte haft menstruation men ändå;varenda månad känner jag av dessa hormoner:spänningar i brösten,uruselt humör och enorm trötthet!

Precis allting är på botten då

Jag undrar om andra kvinnor (som inte har mens längre) känner på det viset eller har de blivit helt av med dessa "hormondagar"?

har inga hormondagar kvar.
hade det någon månad efter op. sen försvann det.
finns vist hyfsade medel på hälsokost som ska lindra

Mig har "remifemin" hjälpt både mot det du beskriver och mot vallningar.

Men törs jag äta dessa naturmedlen?

Absolut, jag vill absolut inte äta östrogen eftersom va har haft personer i släkten som drabbats av cancer.
Remifemin är gjort på jättenattljusoljan som har en dokumenterad effekt och är testat som naturläkemedel.
Prova! Men det tar 2-3 veckor innan effekten blir bäst.

Om man inte haft några större problem med menssmärtor och PMS under övriga livet, får man mindre problem vid klimakteriet då också? Vet nån, eller har ni erfarenheter? Har det ens något samband? Kan tänka mig det har med hormoner att göra.

Remifemin innehåller extrakt av silverax, inte jättenattljusolja.

hade ruskig PMS och rejält ont vid mens...
men inget problem med klimakteriet.

hellre hälsokost än hormoner silos
det är värt att testa

Snablar.. hoppas det inte fungerar omvänt då Vill ha det bra hela livet

Remifemin hjälper jättebra silos. Åtminstonde på
mig och tydligen på fler. Men du ska inte äta dem
längre än vad som föreskrivs utan att ha uppehåll
mellan. Annars blir deras verkan " förverkad " ,
men så är det ju med allt
/Gillan

Jag använder ett naturmedel som heter Femal Balans och för mig har det fungerat mycket bra mot alla besvären som kom med övergångsåren. Det tar några veckor innan effekten är nådd.

Hoppsan, min miss!

Tack för tipsen

Under den fertila åldern hade jag alltid fullständigt vidrig Pms och mensen pågick i 7-8 dagar, (hade ofta järnbrist) och fruktansvärd värk då jag ännu inte fött barn.

Så egentligen skall jag inte klaga eftersom hormondagarna spökar endast 1-2 dagar.

Jag har inte så lång erfarenhet.
Men i viss mån är det ärftligt, fråga din mor eller moster.
Om de har ok med mens, lätta förlossningar, bra klimaterie,
så finns det stor chans att du (och din dotter) får det likadant.

Blir man aldrig helt fri från eländet?
Hälsningar från en som inte är där ännu, men snart kanske?
När brukar klimakteriet börja egentligen?

Vem har fött dina då?????

Mig bara skämta med dig aprilo

Svenska språket orsakar då alltid lustigheter för mig;d.v.s mitt sätt att använda språket

Det finns stor möjlighet till att må bra. Det är bara en tredjedel av kvinnorna, som har problem och det är bara dem man hör talas om. Meditation, motion, styrketräning och annat hjälper.

Ha,haaa... nu blev jag full i skratt Bli fri ... sån biljett tror jag inte finns... iaf så har jag inte hittat
Men... mina "besvär" började vid 42-års ålder och har sedan växlat i styrka .. för att tidvis helt försvinna tack vare Remifemin och nu vid sextioårsålder återkomma med värmevallningar nattetid... Återigen gäller... rattmuff på.... rattmuff av

Tänk det där känner jag igen, med rattmuffen menar jag
Jag har haft mitt elände snart i 8 år. De första fyra åren knaprade jag östrogen, men jag la av när det kom fram hur farligt det ansågs vara. Nu tycker jag att det inte är värre än att man står ut. För mej är det värmevallningarna som är värst, så när man når kokpunkten så är det absolut "rattmuff av"
Humörsvängningarna och andra konstiga känslor, har klingat av en hel del.

Suck så trist! Jag som trodde att klimakteriet var nåt i stil med puberteten, alltså nåt som kommer - stannar några år - och sen går över... och sen är man fri...

Det där med värmevallningar låter otrevligt, men humörsvängningar är man ju van med, typ PMS.
Inte lätt att vara kvinna, men tänk vilket gnäll det skulle vara om det var karlarna som behövde stå ut med dessa besvär...

Sjutton år har jag mer eller mindre slagits mot "demonerna" men jag är sååå oändligt tacksam för att jag inte valde Östrogen till hjälp
Två av mina syrror gjorde det valet och bägge har opererats för bröstcancer