CITAT (Kakaduan @ 21-11-2005, 10:40)
1. Han skulle skita på mina grannars bilar, trädgårdsmöbler, torkande tvätt (och kapa tvättlinan), etc, etc.
2. Han skulle bita och klösa sönder dynorna i trädgårdsmöblerna och tugga på träet.
3. Han skulle bita av kvistar, knoppar, frukter och bär på diverse växter.
4. Han skulle gärna göra stickor av vindbrädor, etc på grannarnas hus.
5. Han skulle tugga bort alla gummilister på bilen, bita av radioantennen och leka sönder vindrutetorkarna.
6. Antagligen skulle han gärna bita huvudet av en och annan sparv som inkräktar på reviret också.
Inget av detta är naturligtvis elakt menat - han är papegoja och tycker det är skojjiga saker - det är hans naturliga sätt att vara. På kvällen kommer han inflygande för att käka och få lite kel innan han somnar på sin pinne.
Jag tror att väldigt få katter skulle vilja förstöra lika mycket som papegojor.... Men kanske grannarnas katter skulle få roligt med den...?
Svensk natur är nog inte anpassad för papegojor...men skatorna, måsarna och rådjuren och råttorna gör samma jobb som din papegoja nu. Fast det hade varit lite kul med vilda papegojor :-) (fast inte populära där de finns), och det ligger mycket sanning i vad Åsa skriver, att utan katter blir det problem med möss ist. Vi har aldrig haft möss i vårt hus, men en gång fick jag gå upp på grannens vind och tömma hennes musfällor (hon vågade inte själv) och hon var tacksam för att vi skaffade katt som kunde hålla mössen borta. Men man kan ju ändra sig....
Sen skulle jag vilja påpeka den stora skillnaden:
Hundar är flockdjur, i de länder där hundar fortfarande går fritt bildar de stora flockar som kan ställa till mer besvär än en enda. Hundar som lär sig ha en ledare (vilket dom både vill och behöver ha) följer denne, även om det är en människa, med eller utan koppel. Dom hundarna vägrar ofta gå nånstans utan sin ledare (jakthundar m fl undantaget), min Fox går inte en meter om inte jag är med. Vilda hundar kan attackera både andra större djur och människor.
Katter är enstöringar, går helst sin egen väg och jagar ensamma. Kan lära sig gå i koppel om de är tvugna eftersom de är tillräckligt intelligenta för att kunna anpassa sig om det ger dem fördelar. Katter som går lösa följer gärna med på promenad med sitt husfolk även utan koppel, hela vägen tillbaka hem (fast de går inte i samma spår). Varför vet jag inte....kanske de inte vågar gå ut i skogen själv...eller tycker om att smyga på oss och göra lekattacker?
Jag har både hund och katt så jag ser skillnaden.
Den största skillnaden är kanske ändå att lagen tillåter katter att gå lösa, och att "ägaren" (katter låter sig inte ägas) inte är skadeståndsskyldig om katten förstör annans egendom...
Katter ansågs förr i tiden vara nyttodjur, och var i Egypten heliga. Precis som indiens kor (och hur många indier gillar kossor som springer omkring på gatorna och ligger ivägen och förstör). Det var inte längesen som folk hade både grisar och höns på bakgårdarna i städerna, då var katterna ett måste för att hålla efter ohyran som drogs dit. Jag tror tom att det var lag på att hushållen skulle hålla med katt men jag är inte säker på hur den lagen löd. Så där finns ett historiskt perspektiv. Nuförtiden är kattägande en "lyx" och råttgift en förbrukningsvara... Trädgårdsägarnas komposter är bra rått/musodlingar, ska vi lägga ut råttgift istället med risk att även fåglarna får i sig giftbetat spannmål?
Skillnaden mellan raskatter och "bonkatter", vad jag förstår, är att raskatterna är avlade och förädlade så mycket, att skulle de gå lösa och bli med barn med en vanlig katt kommer de att få stora problem att föda, bl. a. Plus att en del raskatter är för slöa för att vilja gå ut. Men även där tror jag att om de får välja så skulle de gärna skulle kunna anpassa sig till att gå ute och göra det katter är gjorda för. Bytesdjuren för katter är sånt vi inte vill ha själva. Sällan ger sig katter på djur som är större än sig själva, eller t.ex höns (inte ens kycklingar som har sin arga mamma med sig), vuxna kaniner eller små grisar (?), till skillnad mot tex illrar vilka många har som husdjur.
Men, naturligtvis, att vill man inte ha katter på sin tomt ska man slippa det! Och det verkar ju finnas hjälpmedel som fungerar. Likväl som man kan ha nät över jordgubbarna eller saker att skrämma bort rådjur och harar med. Lycka till med mössen.Kanske är det så, att om man vill ha utekatter ska man vara enstöring och bor långt ute i skogen eller på en gård... Inte mig emot...hellre bo med lyckliga katter än störda grannar. Får se om jag kan bo så igen i framtiden...
Oj...det blev långt det här, var inte meningen......