|
Full version: Vacker dikt
INTET ÄR SOM VÄNTANSTIDER
Intet är som väntanstider, vårflodsveckor, knoppningstider, ingen maj en dager sprider som den klarnande april. Kom på stigens sista halka, skogen ger sin dävna svalka och sitt djupa sus därtill. Sommarns vällust vill jag skänka för de första strån som blänka i en dunkel furusänka, och den första trastens drill.
Intet är som längtanstider, väntansår, trolovningstider. Ingen vår ett skimmer sprider som en hemlig hjärtanskär. Sällan mötas, skiljas snarligt, drömma om allt ljuvt och farligt livet i sitt sköte bär! Erik Axel KarlfeldtVisst är den fin
Ja det var verkligen länge sen vi läste dikter! Här finns massor av fina dikter. Minns även den här tråden.
Varför är inte den tråden mer aktiv?!? Jag visste inte ens att den fanns? Dikter är som godisbitar. Några stycken sitter fint emellanåt, men för många blir man konstig av
*Felix matte*
26-11-2005, 21:56
Jag har just idag läst Vintervila.. som jag hittade i EAK Samlade dikter VINTERVILA
Nu bommom vår port och stängom vår grind for vintervinden som rycker, och glädjom vårt hjärta och värmom vår kind med skämtan och kryddade drycker.
Bjud hjonen att komma! Nu kvinna och man må vila från hjordar och slagor och sitta i stillhet och le mot varann vid skogarnas dånande sagor.
Jag sträckt mig till ro på björnens hud vid foten av lågande härden; du kommer och går och ger mig små bud från fönstret och livet och världen.
Det raskar en räv i vår hasselskog och orrarna gunga vid knuten." Låt bössan hänga! Mat ha vi nog, och hönshusets haspe är skjuten.
Det fryser och isen blir hård som stål på viken i ryssjornas vakar." I morgon, min vän, går jag ut och slår hål och bringar dig bukiga lakar.
Det glittrar på skaren och stormen är slut. På vinden stå våra skidor." I morgon kanhända fara vi ut längs bergens bolstrade sidor.
I morgon kanhända; nu vila vi ut. Jag löser mitt starkhetsbälte och lägger mig själv för din fot som tribut, en sömnig och håglös hjälte.
Jag stred för mitt hus, för dess folk och fä, vår,sommar och höst utan vila. Nu vill jag slumra loj på ditt knä, som Simson sov hos Delila.
zaaritha
26-11-2005, 22:01
Oj-oj!! Det finns så väldigt mycket vackra dikter!!!! Ta t.ex. Dan Andersson, Fröding, Karlfeldt, Ferlin, Boye, m.fl. Kan någon hjälpa mej att hitta "Sorgen har svarta rosor", av en Nerman????
*Felix matte*
26-11-2005, 22:10
CITAT (zaaritha @ 26-11-2005, 22:01) Oj-oj!! Det finns så väldigt mycket vackra dikter!!!! Ta t.ex. Dan Andersson, Fröding, Karlfeldt, Ferlin, Boye, m.fl. Kan någon hjälpa mej att hitta "Sorgen har svarta rosor", av en Nerman???? Det är nog inte Nerman som skrivit den Svarta Rosor.
Säg, varför är du så ledsen idag, du, som alltid är så lustig och glad? Och inte är jag mera ledsen idag än när jag tyckes dig lustig och glad; ty sorgen har nattsvara rosor.
I mitt hjärta där växer ett rosendeträd, som aldrig nånsin vill lämna mig fred, och på stjälkarna sitter det tagg vid tagg, och det vållar mig ständigt sveda och agg; ty sorgen har nattsvarta rosor.
Men av rosor blir det en hel klenod, än vita som döden, än röda som blod. Det växer och växer. Jag tror jag förgår, i hjärtträdets rötter det rycker och slår; ty sorgen har nattsvarta rosor
Ernst Josephson Paris 1884
zaaritha
26-11-2005, 22:20
Tack! Men det var inte den dikt jag menade!! Kan den heta "Nattsvarta rosor"?? Ska vara brodern till den Nerman som ritade "solstickepojken" på tändsticksaskarna!!!
CITAT (Felix matte @ 26-11-2005, 21:56) Jag har just idag läst Vintervila.. som jag hittade i EAK Samlade dikter VINTERVILA
Nu bommom vår port och stängom vår grind for vintervinden som rycker, och glädjom vårt hjärta och värmom vår kind med skämtan och kryddade drycker.
Bjud hjonen att komma! Nu kvinna och man må vila från hjordar och slagor och sitta i stillhet och le mot varann vid skogarnas dånande sagor.
Jag sträckt mig till ro på björnens hud vid foten av lågande härden; du kommer och går och ger mig små bud från fönstret och livet och världen.
Det raskar en räv i vår hasselskog och orrarna gunga vid knuten." Låt bössan hänga! Mat ha vi nog, och hönshusets haspe är skjuten.
Det fryser och isen blir hård som stål på viken i ryssjornas vakar." I morgon, min vän, går jag ut och slår hål och bringar dig bukiga lakar.
Det glittrar på skaren och stormen är slut. På vinden stå våra skidor." I morgon kanhända fara vi ut längs bergens bolstrade sidor.
I morgon kanhända; nu vila vi ut. Jag löser mitt starkhetsbälte och lägger mig själv för din fot som tribut, en sömnig och håglös hjälte.
Jag stred för mitt hus, för dess folk och fä, vår,sommar och höst utan vila. Nu vill jag slumra loj på ditt knä, som Simson sov hos Delila.
Den var talande på något vis. Väldigt fin.
härliga dikter så här på morgonkröken tackar för dom gillade dessa rader särskilt
och sitta i stillhet och le mot varann vid skogarnas dånande sagor.
Jag sträckt mig till ro på björnens hud vid foten av lågande härden;
I skogens dunkel finns gömd en ängd där sommarhettan hålls utestängd av trädens grönskansde galler från tuvan som morgonen pärlbestrött det mogna smultronet lyser rött bland daggens rena kristaller
en skymmning råder behagligt halv inunder susande bokars valv dit solen tränger sig sällan ett råddjur skymtar i snårets port och stundom flämtar en törstig hjort på stigen som leder tillkällan
hur tyst är allt ,hörs ej gräset gro nu söker fågeln sitt dolda bo bland trädets kvistar och mossa violernas dämpade andedrag försprida en väldoft som doftar svag de vilda rosorna blossa
av väntan bävar naturens bröst hon längtar höra sin älsklings röst från skogens sångaretoner du näktergal blir det ej natt en gång när ljuder om kärlek härnäst din sång i Christian Winthers toner
skriven av carl snoilsky 1861-64 visst är den som en målning där man känner skogen o gläntan
Hannele
27-11-2005, 09:59
CITAT (LadyG @ 26-11-2005, 21:01) INTET ÄR SOM VÄNTANSTIDER Och slutet: Gyllne frukt må andra skaka; jag vill dröja och försaka, i min lustgård vill jag vaka, medan träden knoppas där.
Zarah P
27-11-2005, 11:47
om hösten, när man är riktigt tyst, i skogen kan man höra nästa års gökar gala
/eeva kilpi
SOLVEIG
27-11-2005, 14:19
DIKTER! Nu vid mogen ålder har jag börjat att försöka mig på dikter lite mer nyfiket. Tidigare har jag bara haft de allra vanligaste som citat. Har förstått att det är en hel värld som öppnar sig. En författare som verkligen skrivit underfundigt är Alf Henrikson. Exempel: ORD Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäknelig tid. Det kan framkalla glädje till livets slut, det kan väcka obehag livet ut. Ja, det påverkar livet på jorden. Så, slarva inte med orden! ---- Har ni något nybörjartips,så tackar jag på förhand.
Kanske inget för nybörjare, om man inte är lite ambitiös, men en otroligt bevågad författare och poet: Erik Axel KarlfeldtEn favorit
Detta är en "enklare" version av forumet. För att se forumet med formatering och bilder kan du klicka här.
|
|
 |
|
|