I onsdags var vi hos vetrinären för att hämta ut lugnande medel inför nyår till vår nioåriga bearded collietik.
Hon upptäckte då att magen var svullen och efter röntgen, ultraljur och provtagningar är det nästan säkert en tumör någonstans.
Vi fick en tid på fredag för att de ska öppna och titta hur och var den sitter och se om det går göra något annat än att avliva henne.
Detta har hittils varit den värsta dagen i mitt liv. Jag bara gråter hela tiden och Sertina (hunden) tröstar allt vad hon kan, fast det skulle vara jag som tog hand om henne.

Är det någon som har erfarenhet av tumörer och behandlingar av dem.
Vi vill inte att hon ska lida förstås så jag tror inte att cellgift och medicinering är något alternativ, men jag vet heller inte hur det fungerar.
Har glömt bort det mesta vetrinären sa efter att vi fick veta att buken var fylld med blodblandad vätska.

Annars märks det ingenting ovanligt med Sertina. Hon är lika pigg som vanligt och äter som vanligt.
Hälsningar Emma

Har inga erfarenheter av tumörer hos hundar, men en hel massa tröstande kramar har jag, och du verkar behöva en hel bunt av dom stackare. Vilket slut på året, men du, det finns godartade tumörer också, det håller vi tummarna för. Kram på dig

Jag har ingen erfarenhet av tumörer o hundar.

Däremot fick jag för några veckor sedan ta bort min älskade katt Amanda.

Hon hade en tumör på levern som det inte gick att göra något åt.
Dom hade kunnat ta bort den men det hade varit mer ont o jobbigt för henne än att det hade gett henne mer liv.

Vi upptäckte det för att hon var förvirrad och kissade på fel ställe.
Hon verkade inte ha ont och hon var ungefär som vanligt ända tills magen började svullna och tumören växte.
Då tappade hon aptiten och vi viste att det var dags att låta henne somna in.
Det var otroligt jobbig att inte kunna göra något åt det, jag grät hur mycket som hälst och det är fortfarande jobbigt när jag pratar eller som nu skriver om henne.

Men jag var tvungen att ta bort henne för hennes skull... hon mådde inte längre bra.

Jag skickar tröstande kramar till dej.

Tack för tröstekramarna. De kom väl till pass för tårarna vill inte sluta rinna. Vi hoppas på godartat på "rätt" ställe.

Cystor på äggstockarna och i livmodern -på vår då 8 åriga tik gav samma symtom -även efter ett tag visst avslag (blodblandad).
Hon klarade operationen bra .Nu efter ett år helt återställd .
Cystorna var av icke malign art , vanliga hos tikar med livmodern kvar -särskilt de som inte haft valpar någon gång
Jag håller tumme att det är något liknande
k

Förbannade helvetessjukdomar som ska drabba både våra två och fyrbenta älskade, det bränner och svider i hjärtat på mig, hela jag gråter inombords. Allrahelst när jag kan känna hur ont det gör i er som mist eller riskerar att mista nån ni håller kär, min egen smärta ligger alltför ytligt än så länge. Men vi håller väl tummarna ändå Emma?(mellan tårarna)

Tack för stödet. Tänk om det kunde vara "snälla "Cystor på sertina med. Man vågar knappt önska att det ska gå bra. Vetrinären gav oss inte mycket att hoppas på.

På våran förra hund (schäfer + labrador + risen) så svällde också magen upp, vi fick svar ganska snabbt från veterinären när vi var där de såg direkt att det var en cancerform lik leukemi hos människor, vi var på Ultuna så de kan ju kolla blodproverna ganska snabbt + göra en massa tester mm. De sade att detta var vanligt på labradorer och att de var mycket bra på att dölja att de var sjuka så sjukdomen hade gått ganska långt de gav henne kanske en månad att leva ev. kunde de dämpa smärtor mm. under tiden, men vi ville inte att hon skulle lida så vi avlivade henne samma dag.

Jag håller tummarna för att din hund har någon form som går att bota.

Glömde ju skriva att självklart håller jag tummarna för att det skall gå bra

Så tråkigt när våra fyrfota vänner blir sjuka
15 nov fick vi ta bort våran Felix pga svåra diskbråck och förkalkningar i halsryggen

Håller tummarna för Sertina och hoppas att det ska gå att bota.

Tack så mycket. Jag ska hälsa till Sertina från er.
Skönt men samtidigt tråkigt att höra att flera av er har liknande erfarenheter goda och dåliga, med katter och hundar.
Känns inte så ensamt då.

Tumörer; är väl bland det värsta människa eller djur; råkar ut för!!!
Vi vet ju att; trots cloning, färder till andra planeter, o s v.-- så; inte "kan" forskarna hitta på bot mot cancer, o dyl.
Märkligt!!

Tyvärr (eller kanske snarare glädjande nog) så har jag ingen erfarenhet av tumörer.
Det blir en tröste-kram även från mig och så hoppas vi på det bästa

Vår tolv-åriga stövartik kissade blod en dag i våras, var hos veterinären på lunchen och fick veta att hon hade en stor cancersvulst i slidan, två dagar senare var hon borta.
Hon hade inte visat några tecken på att hon hade ont, åt o drack som vanligt.
Just nu är vi oroliga om vår snart 15-åriga drever har bra värden så att hon klarar att operera bort en inflamerad tand

Har heller inga erfarenheter av tumörer (tack och lov!), men hållar tummarna så dom vitnar!!
Anki

Tröstekram och hållna tummar från mej också. Hoppas att det går att bota

Sertina lever fortfarande.
Vi vet inte hur länge ännu då vetrinären fick skicka prover av det hon hittade och vi får svar om en vecka.
Det såg ut som massa blåsor, 0-2mmstora på levern och insidan av bukhinnan. Annars såg alla organ fina ut men 12-fingertarmen var väldigt ärrig.
Förhoppningsvis är det bukhinneinflamation som gått så långt att det blivit blåsor av det, och det går att häva.
Näst bästa alternativet är tumörer som hette något jag inte kommer ihåg, som utgår från bukhinnan och sprider ut sjuka celler till annan vävnad i buken, detta kan kanske behandlas med cellgift som sprutas direkt in i magen och ska i så fall förhoppningsvis inte påverka Sertinas välmående. Vissa hundar sa hon hade levt med detta i 800 dagar för att sedan dö av andra orsaker som t.ex. ålder . Man får då ge medicinen livet ut.
Sedan om vi har otur kan det vara andra elakartade tumörer som inte gör att göra något åt. Då får såret efter operationen läka och hon får ha lite kul ett tag och sedan avlivas.
Nu känns det iallafall som om vi har lite hopp. vetrinären verkade lite hoppfull iallafall. och det var verkligen skönt att få med sig sertina hem.
Hur det än går så ska hon ha roligt och känna sig älskad tills hon dör.
Jag håller tummarna för drevern Ewa och lider med dig och alla som förlorat någon de älskar.
Tack för alla kramar och hoppas att ni fortsätter att hålla tummarna för vår lilla tjej.

Härligt att höra att du har hakan uppe tjejen, nu håller vi tummarna för att det är det allra lindrigaste hon har. Jättemånga kramar från en orolig men lättad Reserv

SJÄLVKLART!!!!!!
håller allt som går att hålla

Men vad fruktansvärt!
Menar du att hon hade bukhinneinflammation också?

ingrid

Nej, inte också.
Om vi Har tur är det bukhinneinflamation.
Vetrinären kunde inte se vad det var (liknade blåsor på levern och bukhinnan) hon sa att det kunde vara en långt gången bukhinneinflamation.
Har vi otur är det cancer och har vi tur i oturen går det behandla.
På fredag skulle vi få veta om det är cancer.
Nu äter sertina bara lyxmat för att hon ska gå upp i vikt så hon tycker det är toppen och verkar inte ha ont.
Hon är lyckligt ovetande om vad döden är.
Hälsningar Emma

Hej.
Idag fick vi äntligen provsvaren efter lång väntan.
Vi hade tur och det var ingen cancer utan bukhinneinflamation som i och för sig också är farligt, men veterinären verkade hoppfull.
Vi vågar nästan inte tro att det är sant.

Nu vill jag tacka alla som hjälpt sertina genom att hålla tummarna och mig genom att trösta mig.
Jag är så glatt överaskad att det var så många som brydde sig om min lilla familj.

Här kommer en bild där Sertina gör det hon gillar bäst på vintern:


Tack ännu en gång
Hälsningar Emma och Sertina

Så söta bilder måste vara större..

så skönt att det inte var cancer... då blir det behandling då för inflammationen då och sedan är hon på benen igen

Här håller vi både tummar och tassar

Så skönt att det verkar gå åt rätt håll nu