Jag har en bok i bokhyllan sen många år (1996 är utgivningsåret).
"Jag, Pholan Devi - banditdrottningen, min egen berättelse" heter den.
Av Phoolan Devi.
Boken var (är)
mycket "stark" - och berör djupt.
Det är svårt att "förstå" hur världen och livet och människorna kan vara, och gestalta sig, under sådana här förhållanden.
Härom dagen tog jag fram den igen, och läste den för andra gången.
Många saker som skrivs, går inte att "ta in" i sin egentliga omfattning.
Det blir som när man talar om "rymden" att den är "oändligt stor".
Vad är "
oändligt"? Hur föreställer man sig det?
Och hur föreställer man sig oändlig smärta...
Tänkte, att jag ska söka på nätet, och se vad som finns om henne. Var finns hon idag? Hur gestaltar sig livet för henne?
Ja, jag fick svar.
...och ögonen tåras...
"Det" gick inte ändå... hon klarade sig inte, hon överlevde inte...
hon blev för hotfull, för farlig, för ... hon SYNLIG-GJORDE...
Phoolan Devi ...
"bara" en av alla dessa kvinnor (och människor, för även män far illa) på vår jord, som far mer illa än ord kan beskriva, som utnyttjas och skändas och straffas och ...
... ja, även
mina ord saknas...
Jag önskar att världen inte vore sån, att världen inte vore såhär...
Jag ... önskar ...
Vad hjälper "önskningar", mot
Verklighet...
/en gripen och tagen amaira.
Ja, här är länken förresten:
Phoolan Devi.
