Att aklejor är lätta på foten är välkänt men att de även har färgsinne det kanske är något nytt.
För ganska många år sedan fick jag en massa frön av en arbetskamrat. Dom strödde jag ut i en slänt där det växer lupiner. När Aklejorna började blomma var alla blå, vita och ljusrosa av den där gamla vanliga sorten.
Nu har de börjat söka sig utanför slänten och det har slumpat sig så att det har blir någon vit tillsammans med rosen Hansa, de ljusrosa har valt att slå sig ner med några blå Irisar. Men den bästa är en mycket märklig Akleja som placerat sig vid Löjtnantshjärtat.
Den är ”halvdubbel” på något sätt och vinröd-rosa. Den passar perfekt tillsammans med ”Löjtnanten”. Den ser alltså helt annorlunda ut än sina släktingar.
Tyvärr så han jag inte fota den i somras eftersom den blev ett offer för fotbollspelande rabattsabotörer (läs barn och bonusbarn)
