( jag börjar med en massa babbel... så du som vill hjälpa, men inte orkar läsa hela långa historien kan börja från mitten ,efter de tomma raderna!)


Jag har nu under två år försökt att få ordning på mitt växelbruk,
men det är inte lätt och snart får jag spader

Jag försöker göra landet lite större varje år och har både vanlig land, pallkragar och en "solgård" ( i hörnet av tomten där det går strålar av odlingsbäddar och gångar mellan) Tanken där är att det ska vara lite roligt och snyggt där och gångar ska förhopningavis bli sten gångar... nu är det bar gräsmatta)

Jag har "kanske" nu en sådan yta som jag skulle behöva för de växter jag vill odla, men jag skulle behöva mer för att odla de jag måste enligt växelbruk!

Jag har Lena Israelsons bok "köksträdgården" och en bok an John Fedor "Den naturliga trädgården" (inte att rekommendera, väldigt tråkig och minde ekologi än Israelsons bok även om boken säger sig handla om ekologiskt odling)






så till ämnet:
De delar grönsakerna på lite ibland motsägersefulla sätt. Vitlök kan t.ex. hamna på olika grupper... Lena har 4 grupper John 12 st!!!

Mitt största problem är att jag är inte intressrerad av att odla jättemycket potatis och inte heller bönor och ärter.
I potatisgruppen tillhörde även paprika, peppar, tomater och aubergine.
Kan tänka mig att odla tomat och paprika, men har planerat att ha dom i växthuset...

Den svåraste att placera kommer att blil purjon som sägs vara extra krävande. Jag har ingen plats åt dom i år som är lämplig !
Jag har även 9 pallkragar + lite land till jordgubbar som även dom ska flyttas runt i 4 års cykel ungefär.

Jag vill odla:
1) purjo ( 50 st!), lite gurka, vitlök( 70-80st) och testa rödbetor
2) gullök, morötter( tre pallkragar förra året) ,palsternacka, lite dill och
sallad
3) potatis ( bara några ...)
4) ärter mm. bara till för att barnen kan plocka lite...

Vad ska jag göra? hjälper det om jag odlar gröngödning efter varje sesong? Hur ska jag snurra jordgubbar bland dom andra?

Jag tänker inte odla alls kålväxter innan jag har fått riktiga tunnlar , kål-larver är det mesta förraåret trots fiberduk

Jag skulle även vilja testa:
popmajs
jordmandel
sockerplanta
sesam
passar dom in i någon av grupperna?

Är jättejätte tacksam om någon har lust att hjälpa!

mm, potatis rutan tycker jag också är svår att fylla. jag vill inte heller ha så förfärligt mycket potatis. I Allt om trädgård 7-05 hade de som förslag att odla tidig potatis o sen plantera ut blomster- eller narcisstobak. det kanske finns fler blommor man kan odla där som inte krockar så mycket med efterförljande gröda??? Någon annan som har förslag??

Min ruta med korg ocj korsblommiga samt gurkväxter verkar bli överfull i år. men det kan ju ändra sig, det är ändå ett bra tag kvar tills det är dags att så.

Mitt växelbruk går efter hur mycket gödning de olika växterna behöver, plus att framför allt potatis och kål inte får växa på samma plats två år i rad. I övrigt blir det lite huller om buller. Ärter och bönor tar oftast inte upp ett helt land, då puttar jag in lite blommor, rödbetor eller vad jag har lust med där. Är det något som vill ha lite mer gödning så blir det lite guldvatten just där.

Och angående böckerna: Lena Israelsson har skrivit två böcker om köksträdgården, "Handbok för köksträdgården" och "Köksträdgården, det gröna arvet". Bara så du vet.

Här kommer ett förslag:

Skifte 1: Lökväxter
Skifte 2: Potatis och rotfrukter
Skifte 3: Ärter, dill, sallat (med lite extra gödning där du har sallat och dill)
Skifte 4: Övrigt som du vill testa, gröngödsling om du har plats över

Jordgubbarna har du ju på samma ställe i flera år, sedan kan du flytta dem till ett annat ställe och låta platsen där de växte gå in i växtföljden ovan.

vad roligt att någon orkar tänka med mig!

och "handboken för köksträdgården" är den boken som jag läser, när jag behöver veta något vettigt på den frånten...
tack för infot, kanske kommer jag även handla hem den andra boken.

Var ska jag placera kålväxterna sedan när jag får lusten för dom tillbaks?
Till lökgruppen?

Jag kör int emycket med växelbruk alls.

Varför?

Växelbruk utvecklades för storbruk, och är stört omöjligt att sätta i system för 'små' köksträdgårdar. Och det ärinte av allt överskuggande problem alls om Du varje år tillför kompost, gödning mm mm i riklig amängder. Och dessutom - ingen köksträdgårdsodlare odlar ju nånsin lika mycket av allting så ett riktigt rotationssystem är ju omöjligt.

Hur gör man då förutom å tillföra massor emd kompost?

Jo - jag för ju bok över var jag ahr de olika grödorna och så är jag hemskt inne på asiatiska grönsaker och julli/ausgustisådder .

Vitlök t ex sätter jag ju på hösten och skördar i Juli (sent) och så kan jag ju så sallad, elelr asiatiska kålväxter igen på samma plätt efetr gödsling.
Sättlök likaså.

Och tillämpar man franskt intensivodlignssätt sä sätte rman aldrig sammanhängande plättar av några grödor utan man säter lite här å där, som ett lapptäcke. Då kan man sova lugtn :-)

Jag odalr ju mkt squash och lök och så sallad och lite kålväxter, så squashen och löken kan jag i princip bara ha på ett par ställen. När pallkragsodlingen gjorde sin entree i mitt odlarliv så fick jag helt plötsligt 'reservplatser för mkt :-)

Kålväxter och lök och potatis tillhör annars de mera känsliga grupperna. Jag brukar försöka i fallet lök å sätta sallad direkt efter skörd i samma år, och där kålen har varit är det squash elelr lök som gäller. När man gödslar mkt och ordentligt med stallgödsel och kompost behöver man itne ha fyraårsskiftet.

Jag har aldrig nån plätt som ligger i träda, men det kräver också att man flitigt tillför gödsel och gräsklipp mm mm.

Gör du väl visst! Du säger ju själv att du inte odlar kål efter kål eller potatis efter potatis!

Skämt åsido, precis som Ingrid säger är det ju inte strikt fyraårsskifte som gäller utan att inte odla samma sak på samma plats år efter år. Ändå gör många det, samma potatisland hela tiden (ofta pga att de bara har en liten odlingslott och bara odlar potatis), och de hävdar att det går bra. Så kör man med principen att kål, potatis och lök ska byta plats varje år, och inte odlar massor av dem heller, så behöver man inte tänka så mycket på odlingsföljd.

Men jag gillar ändå min ordning med gödslingen, massor i första landet för squash, kål mm, lite mindre i nästa för rotfrukter och lök, än mindre för potatisen och minst för ärter och bönor. Så det så. Fast utöver det har jag ju massor av extraplättar för lite av varje.

katah, "Köksträdgården, det gröna arvet" har jag bara sett på bibliotek, den går kanske att hitta på antikvariat men jag har inte lyckats med det. Men att låna blir förstås billigare.

Det där tycker jag låter som en bra och enkel princip att hålla sig till!

Tack ,kära vänner, nu kan jag börja så mina purjolökar snart...

Jag tar allt så noggrant när jag väl startar något så det blir gärna i överkant
, men nu kan jag ta det lite lugnare

Ja...goda råd är dyrbara...men de skall tas som goda råd och inte absoluta sanningar...särskilt när de inte riktigt stämmer överens...

I sammanhanget kan det också vara intressant att fundera på vad man odlar för grönsaker och varför?

Själv skulle jag t ex ha svårt att odla grönsaker som det redan finns stor utbud av i handeln under större delen av året. T ex purjolök, gullök vintermorötter (och många andra rotsaker), broccoli, blomkål etc.

Däremot finns det ju många grönsaker och sorter som är dåligt representerade i handeln, eller bara finns under en mycket kort säsong. T ex de flesta sorters bönor och ärtor, vissa potatissorter, udda chilisorter, många bladgrönsaker etc.

Men andra har ju andra gör ju andra val och har andra motiv till varför man odlar olika grönsaker?

Om grönsaksval: högst prioritet hos mig har grönsaker med prydnadsvärde, som rosenböna, jordärtskocka och mangold. I andra hand kommer sånt som är kul att odla för sin växtkrafts skull, som squash och pumpa (de har förstås visst prydnadsvärde också). I tredje hand kommer de som är svåra eller dyra att köpa, som sockerärter och ruccola.

Fast överordnat alla dessa prioriteter är förstås vad jag känner för just för ögonblicket!

Många komplicerar detta med växelbruk i småodlingar. Det kan göras mycket enkelt.

Eftersom vi i småodlingar tillför mycket kompost är detta med näringaspektyerna inte så viktigt. Vårt huvudintresse är att undvika växtföljdssjukdomar. Dessa drabbar särskilt kålväxter och potatis. Rotera odlingen så att dessa inte står på samma plats mer än vart fjärde år.

Givetvis är det lite bättre att följa de komplexa mönstren, men det är för proffsen som inte kan tillföra lika mycket kompost och jordförbättring som vi kan göra, sett per ytenhet.

Lena Israelsson har skrivit fler böcker än de som nämns ovan. Jag har åtminstone fyra och det kommer en till i vår.

Men det är väl bara de två som innehåller ordet "köksträdgården"? Ja, Lena I har skrivit många inspirerande böcker. Vet du möjligen vad den senaste kommer att handla om? *nyfiken*

Lena Israelssons senaste bok, som utkommer 21 mars, heter Kål & krasse.

Läs mer här: www.albertbonniersforlag.se/1100/1100.asp?English=1&ArticleId=9100109541

Kål och krasse! Dekorativ köksträdgård! Och utkommer precis lagom till min födelsedag! Nu vet jag vad som ska stå på önskelistan!
Tack grycken!