Hej!

Vi är två killar från haraldsbogymnasiet i falun som arbetar om nedbrytning av löv.

Vi har har gjort några nedrbytningsförsök och kommit fram till vilka löv som bryts ner fortast. Vad är det för faktorer som påverkar nedbrytningshastigheten hos löv????

Intressant fråga. Jag antar att ni redan känner till de yttre faktorer som påverkar lövnedbrytning, t.ex. markstruktur, temperatur, luftfuktighet, mikrobioell- och makrobiell aktivitet i marken (bakterier, svampar och daggmaskar i marken).

Om vi bortser från dem så finns det ju mycket hos själva lövet och dess uppbyggnad som påverkar nedbrytningen. Dels har vi mekaniska och dels kemiska faktorer. De mekaniska har att göra med lövets uppbyggnad. Ett löv som innehåller mer fibrer, lignin och andra hårda ämnen är ju naturligtvis svårare att bryta ned. Generellt kanske det är så att lövstrukturen blir hårdare och mer fiberrik ju härdigare trädet är. Tuffare löv hindrar ju dem från att kolapsa om klimatförhållandena också är tuffare under växtsäsongen.

De kemiska faktorerna är väl de ämnen som löven innehåller. Ek- och boklöv är förhållandevis rika på garvsyra, som många mikroorganismer inte är så förtjusta i. Då förlängs nedbrytningen. Alens löv fälls oftast gröna och innehåller därför mer kolhydrater vilket är mumma för nedbrytande organismer och nedbrytningen kan då ske snabbare.

Detta var bara lite lösa spekulationer och exempel från min sida, men jag hoppas det ger lite kunskap att bygga vidare på.

Min tanke är att man borde låna en komposthvarn och ha sönder löven i små bitar "löv jord" och blanda lite jord och gödsel redan på hösten. ( Nu samlar jag löven i säckar till alla möjliga tilltag men de är ju löv äver på våren då jag slänger dem på snön + sand+ "påsjord" som är mörk för att få bort snön. Norrlänningarna skakar på huvudena medan jag talar om solergin. .Så krattas de en gång till men nu med mera nytta på sig passar bra i komposten mot flugor. Men iår vet jag inte om vädersmakter tänker på EU de kallt och vi har lätt regn och takdropp. nu rasade det från taket till och med. (Löven hade jag i 10 säckar med grundstammar och ett träd som skall ympas som vårdträd. om 14 dagar kommer de ympkvistar jag beställt 28 sorter men de löven kommer att åka i separata säckar eftersom vi har sortering på allt.Ympris finns på Gränna plantskola men be dem att sända det i plastpåse så de inte torkar efter vägen. Jag blandar inte fruktlöv och björklöv av gammal ohedad vana. Den våren, det var några år sedan vi alla var på taken och skottade snö så vi slapp det som händer i Polen men frågan är om snökjedjorna på bilen måste fram i morgon med denna "vår" ute. Mina löv ligger i säckar nu och funderar vart de skall ta vägen?

Mina egna experiment med löv i säck gav att de inte bröts ned alls på två år. Vill man behålla "oförstörda" löv ska man nog lagra dem så.

Annars är det ju kompostering som gäller; ju mer man skiktar eller blandar ut med jord, grönrens, gödsel och vattning på sommaren, desto fortare går det om man har dem i en hög i trädgården. Och ju varmare man kan ha den på vintern desto snabbare går det också, som i en låda eller isolerad låda eller med pressenning över. Hur man än gör så komposterar det ändå så småningom.

Vill man snabba på nedbrytningen av löv utan att göra det kompostvägen kan man låta dem torka och använda gräsklippare för att smula sönder dem. En riktigt bra lövsmulmassa kan man blanda befintlig jord direkt med.

Jag använder mängder av löv i mina jordförbättringar. Löv från olika trädslag och i olika nedbrytningsprocesser och mycket från ek. Så länge man inte lägger oförmultat material längst ned i växtbäddar och planteringsdiken går det bra. Men skulle jag starta produktion av träd skulle jag nog experimentera mer noggrannt med jordblandningarna. För trädgårdsbruk räcker det att veta att man får bra resultat med alla slags löv när man jordförbättrar och gör komposter.