Kan ni tänka er;Moder Jorden började att tala till mig idag Och det var ord och inga visor eller hur man nu säger det!!!

Tillsammans med Moder Jorden började även träden,buskar och stenarna att säga vad de tyckte om saker och ting.

När jag var tillbaka i hemmet hade även luften, vatten, snön och solen sagtb sitt och alla djuren hade precis börjat babbla med mig men då var jag tvungen att fly till hemmets lugna vrå men ni mår tro att även här babblas det för fullt fastän bara vovvarna och jag är hemma

Jag känner mig mycket liten när jag hör allt detta som sägs till mig

Det kan jag förstå, även om jag inte själv har upplevt det. Det måste kännas jobbigt? Eller, jag vet inte (bara gissade) det kanske bara är spännande?

Vad säger dom då?

Flum flum flum

Undrar vilket språk Moder Jord talar?

Hon talar Naturligt

Aha! Kan ju vara bra att veta om det börjar susa i säven!

Men jag undrar verkligen hur det är fatt med Silos. Hoppas att hon har hämtat sig.

Äh! Jag tror nog att hon bara skojar med oss. Eller så tyckte hon att det var "dött" på forumet och få lite mera fart på oss andra

Instämmer, tror hon gör det lite då och då - försöker få fart på oss.

ingrid

OK. Är det så så gör det ju inget om vi skojar om det. Annars vore det ju lite oförskämt.

silos...vad du än har haft för svamp i stuvningen,...HÄLL UT DET!!!!!!!!

skojar bara

Jag är tacksam att jorden och resten håller käft när jag är ute. Att höra röster är inte nyttigt.

Nej! Jag skojar inte alls med er!

Det är så att jag har varit ordentligt ledsen av olika anledningar under några dagar och detta har gjort att jag är nog mera kännslig just nu och tar emot "budskap" ifrån Moder Jorden .......

Dessa "budskap" är inte så upplyftande för oss människor som vandrar på denna vackra underbara planet:Moder Jorden

Allt som jag "tar emot" gör att jag gråter för allas våran skull men samtidigt önskar jag av hela mitt älskande hjärta att jag kunde göra någonting vettigt av resten av min vistelse här på våran härliga planet.

Men oj då! Det var inte meningen att göra dig mera ledsen........
Förstod inte att det var på det viset Hoppas att det "löser sig" så att du snart mår bättre. Kram / Hammis

Ni får visst skoja

"Det" har redan löst sig idag.

förlåt vännen
hoppas du inte blev ledsen. det var inte meningen att förringa dej.
skönt att höra att det löst sej.

Det är okej;hur skulle ni här på forumet veta eftersom jag skriver som jag gör

hm , kan moder jord ha ont i tjälen?


obs , ordvits...inget blod!!!!! tj-ljudet....tjälen, själen

Moder Jorden har M Y C K E T ont i själen och DET berättade hon bland annat om för mig

vad gör hon på våren när tjälen har släppt då?

Jag tror att hon först gråter ordentligt och sedan kanske orkar hon ge oss vackra blommor och annat vackert att titta på och goda saker att äta

Silos.

Ta nya tag med dina kuvert och stickningar och vad det nu var du höll på med. Vi alla väntar fortfarande på bilder av din konst.
Har inte din dotter varit och hälsat på så hon kan ta några bilder för att stilla vår nyfikenhet?

Skickar varma kramar till dig Solis

Berättade hon varför?

Är ju så nyfiken så jag kunde inte låta bli att fråga

Moder Jorden gråter över människornas egoism,människorna våldför sig hela tiden på henne: de förgifta hennes andningluft och vatten och kalhugger hennes skogar, de bygger städer så att hon aldrig mera kan få solens strålar på sin "hud" de gräver i hennes inre efter rikedomar och hon sa att på det här viset förstör människorna även för sig själva eftersom allt som människorna lever av kommer ifrån Moder Jorden

Hej Solis!

Här är en "jord-pratare" till. Jag pratar också med Moder Jord.

Ungefär så här brukar hon prata med mig:




"Jag är bara `ett barn´ liksom du
mitt "föräldraskap" till trots.

Jag är liksom du
barn till Livet.

Även jag har någonting
som står högre
än mig.
Även jag är förgänglig
och utsatt
för LIVET.

Livets rörelser är `dynamik´.
Det finns `en rörelse´
alltid en rörelse
inget står någonsin stilla.
Inget förblir
eller varar.

LIVET är en resa
och även jag `reser´
mitt barn.
För jag är delaktig i livet
jag LEVER.

Och där det finns liv
finns det död...

Där det finns glädje,
finns det vrede.

Där det finns kärlek,
finns det sorg.

Bli inte rädd
för att inget `står stilla´.
Bli inte rädd när jag skälver,
och inget går att hålla i.

Livet är
och det är som det ska vara.
Även jag,
din stora trygga Moder Jord,
är en liten prick i Universum
och del
i en mycket större kraft,
liksom du.

Bli inte rädd för tårarna
min vän.

Att vara del i, är också att vara delaktig.

Människobarn, hav förströstan,
Det finns mer än du tror som du kan!"


Moder Jord är den som tröstar MIG!
Hon står så nära allt som är "ursprungligt",
livets allra mest pågående processer.

Hon tröstar mig, hon nynnar mjukt än en gång:
"Människorbarn, hav förtröstan, det finns mer än du tror som du kan..."

Du får en dikt av mig, Solis, som jag själv älskar.



Romanska bågar, av Tomas Tranströmer.


Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna
i halvmörkret.

Valv gapande bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.

En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:

"Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall."

Jag var blind av tårar
Och föstes ut på den solsjudande piazzan
Tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och
Signora Sabatini
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.

Amaira;så underbart vackert skrivet Allt gick rakt in i mitt hjärta och det känns som att en ny sol börjare stråla inom mitt väsen

Åh vad vacker!

Det är klart att hon gör!!!

Nu har jag "kommit i form" och skriver ner en "dikt" som jag skrivit för ett antal år sedan.


Eko

Det finns en röst som talar till oss
ur det förgångna.
En röst som finner genklang,
eko,
i vårt inre.

Trollskt,
drömskt,
nostalgiskt,
lyssnar vi med vemod,
innan vi rusar vidare
i våra upptagna liv.

Tyvärr
är vi oförmögna att svara.
Språket kräver stillhet och eftertanke,
och vi har inte tid.

Men vi hör ändå
att något talar till oss.

Inom oss växer bilder fram,
grönskande, drömmande,
himmlesblå.

Skapar visioner
och längtan.

Men vi har inte tid.
Sedan, kanske...


Det finns något som talar till oss,
något som skapar genklang i vårt inre.

Eko,
av någon sedan länge glömd sanning.

Men vi har förlorat språket.

Kvar finns bara namnet
som ett eko
ur det förgångna.

Namnet
som vi gav
i eftertankens ögonblick;

Eko -
- logi.

silos:

Vet hur det känns...
Och hur outhärdligt smärtsamt det är att kunna känna andra varelsers sorg och lidande. Ibland är det svårt att orka leva vidare när med ser det man ser och vet det man vet.

Speciellt de oskyldiga djurens lidande gör mig oerhört ont

jag tror faktiskt att moder jord har ont i både tjälen och magen - vi har pumpat ut för mycket av maginnehållet - moder jord har kommit ur balans och då blir hon sur och grinig och vi får naturkatastrofer på löpande band.
Men om hon inte tystnar när det gäller Solis så tycker jag att du skall gå till farbror doktorn och framföra dina klagomål. Det finns läkare som vet hur dom skall handskas med moder jord.

Silos, jag förstår nog lite hur du känner.. jag kan också bli trött i själen av att se hur vi behandlar varandra, våra medmänniskor, medvarelser och jorden.
Jag tänker göra vad jag kan, men det räcker inte.. fler av oss måste inse att det finns något vi kan göra, tillsammans! Många tänker att det spelar ingen roll vad jag gör, men det gör det! Det är en liten del av den stora helheten! Om alla myror i en stack skulle tänka, "det är ingen ide´" vad skulle hända då? Tillsammans kan vi göra mycket!
Bara som att sprida lite glädje, lite medmänsklighet, vara lite extra snäll mot någon som uppskattar det, trots att du inte "behöver".. ett leende kan göra så mycket, och det sprider sig! Det är faktiskt bevisat!

Hittade några så vackra ord på internet för ett tag sen...


Den som har god hand med djur kan höra när djuren pratar.
Den som har mycket god hand med djur kan höra när djuren viskar,
men den som inte förstår sig på djuren
kan inte ens höra när de skriker.

Jag är glad att jag kan ta hand om 4 underbara vovvar här hemma hos mig och dotterns vovvar då och då

Jag brukar tänka att jag kan göra en liten insatts för godhet i mitt eget liv;för människor och djur i min närhet och det känns mycket bra