Hej!

Vill lära mig mer och förstå bakgrunden till t ex zonkartan och härdigheten i det som växer.

Vad avgör lite mer exakt en växts härdighet? Gissar att följande påverkar - är jag inne på rätt spår?

* Vinterns genomsnitts temperatur
* Vinterns sannolikt lägsta temperatur
* Sommarens längd
* Sommarens temperaturer?
* ?
* ?

Om jag inte minns fel så anses vanlig skogsek vara härdig till zon 5 medan t ex de mest tåliga päronen vara härdiga till zon 4. Bornholmsfikon till zon 1.

Finns det något enkelt tankesätt om att "Vinterns snitttemperatur ger 40% vikt för härdigheten, sommarens längd ger 20% vikt" osv...?

Tack för all input jag kan få!

Med vänlig hälsning

Salomo

Det påverkar oxså om du bor vid vatten, (stor sjö eller hav) eftersom vattnet värmer upp omgivningen längre på hösten, på så sätt blir vintern kortare, snömängd påverkar oxså om du har mycket snö så skyddar det plantorna, om du har barmark är det mycket mer frysrisk för plantorna.
krister

Nej, det finns inte -tack o lov ...Då kan man pröva själv i stället
det är därför jag odlar magnolia och glaspärlevin ute

förutom det du skrivit inverkar i mkt hög grad ...:

Snötäcke permanet eller inte?
Läge i Trädgården -minst 3 zoner i varje normalstor trädgård
Dränering
Utsatthet för vind ? Tinar snabbt på våren eller jorden tjälad länge?
Jorden struktur -lerjord är kall, kan inverka negativt medan sandjord eller annan väldränerad jord-som i upphöjd bädd inverkar positivt på "
zon"
och nu menar jag vedartade växter .
Dessutom har
Sjukdomar , avmognad under hösten , rotsystem och plantstorlek, -osv hög inverkan på härdighet

en härdighet på en växt bestämst
vinterns lägsta temp även om den är plnaterrad i ett utsatt eller skyddat om det blåser där den ska vara .hur lång sommaren är och även hur varm sveriges sommarar är ju svala .sen även hur mycket fukt och regn det är ppå viontern typ om en subtropisk växt klara -15c och då i trort tillstånd är det -15c och futikt å renigt på vintern ja då dör den kankse .sen har jag även hört det att en nordbjökr klara sig inte här i söder lika bra och tvärt om med söderbjörk klara sig inte lijkja bra uppåt . sen så ska man inte titta allt för mycket på zon kartan i zon 2 kan du får din trädgård i zon 1 om du har en häck eller plank eller nåt som skyddar ääven om du har mörkastenar,mörkaväggar, och även om du kan skydda den ppå vintern sen även så är inte alltid zon 1-2 det bästa heller för här är oftast barmark på vintern så när det kommer snö i dom andra zonerna så har växten fått skydd av det å klara sig bättre . men om det inte kkommer snö i zon 1-2 då så bler det sämmre . sen även så större det bättre en stor etablerad växt klara sig bätre än en liten nyplanterad men drar du upp en växytfrön frö å planterar den så kan även den ställa om sig frånbörjan till din trädgård ä vara härdig än vad som skrivs för den .
detta var lite jag kun de komma mmed kankse kkommer det bättre svar
men man får prova sig fram

fast vatten är inte heller det bästa .på vintern så gör vatten att det bler en jämnare temp även varmmer på om det är kust så det är bra men på sommaren så är det svalare vid kusten och oftast så bllåser det med har jag hört
men sen även så är det inte bra om snön försvinner för snabbt som i en vinnd för om snön försvinner snabbt sen bler det täjäle i marken såå om växten börjar växa när det är varmt så är jorden frusen sen så dör den av torka så har man skydd så ska man verkligen vänta att ta veck det .sen när det verkligenn när varmt och utan tjäle då så ska man ta veck det så växten inte torkar

Det som ytterst påverkar växters möjlighet att klara sig på ett visst ställe är den temperatursumma som uppnås under en växtsäsong. Denna temperatursumma påverkas naturligtvis av ovan nämnda faktorer, men ytterst är det den mest bidragande faktorn.

Jag kan inte i detalj redogöra för hur temperatursumman beräknas, men i stora drag börjar man räkna från den dag då dagsmedeltemperaturen överstiger en viss temperatur. Jag tror det är tio grader.

Som exempel kan nämnas Pagodträd (Sophora japonica). Den är ett vanligt stadsträd i Peking som har väldigt varma, torra och långa växtsäsonger, men ner till -30 på vintern med barmark. Anledningen till att dessa klarar sig där är helt och hållet beroende på säsongens längd och temperatursumman. I zon 1 kan vi ha pagodträd, men det är precis på gränsen, just på grund av att vår växtsäsong inte är bra nog.

Temperatursumman (och mängden solljus) avgör hur mycket energi ett träd hinner samla på sig innan det avmognar (härdas) och går in i vintervila. Ljuset är en viktig faktor som avgör när en växt går in i vintervila. När dagarna blir kortare startar en process som gör att avmognaden startar och det är hormonstyrt.

Proviniensen och ursprung har också betydelse. Växter av samma art har ibland olika provinienser där vissa individer avmognar tidigare än andra. Exempelvis har en hängbjörk (Betula pendula) med proviniens zon 1 -2 betydligt svårare att klara sig i zon 7-8 trots att det är samma art. Proviniens beror på en flera tusen år lång naturlig förädlingsprocess och anpassning som syftar till att maximalt utnyttja de energiresurser som finns i växtzonen.

japp det är det jag menar att för det mesta är det inte tempen som är den vitigaste faktorn utan sommarens längd och värme och även väte och dimma m.m på vintern är också en stor vitig faktor. hadde vi haft maj, juni ,juli, agusti, sept hadde dom varit kankse 35c varma sen en dålig da 20c då hadde den växten hunnit läka,bygga upp ävenn växa sen förbereda sig för
nästa vinter. som jag märkt på en av mina palmer när den var ute i -8c -11c utan skydd så var det för den om ren överlevnad och den var även i kruka och frilandsplantering för den var -12c och jag hadde den utan skydd i kruka i -11c men den kom troget tillbaka med nya blad så jag kollar alltid fast jag har dom i kruka på frilandsplantering som deras temp dom överlever