Det är så fruktansvärt tråkigt att bli sviken
Jag håller precis på att försöka bygga upp förtroendet
fär en människa som inte varit helt sanningsenlig med mig
alla gånger. Och återigen blir jag sviken,
personen ändrar det h*n sagt och jag känner återigen
att jag tappar känslan av att kunna lita på personen
När jag förklarar hur jag känner vänder människan det mot mig
Usch vad jag är ledsen,
har en stor klump i magen

Skickar tröste - och styrkekramar

Oärliga människor är bland det värsta jag vet

sådana mäniskor behöver du inte i ditt liv
bryt kontakten med sådana falska typer
tröste och styrkekramar kommer härifrån också

Så tycker jag också!
Kramar från mej med En styrke- och en tröste-

Ett "trasigt" förtroende är aldrig lätt att reparera
Går det sen sönder igen, och igen och.....
blir det till slut näst intill omöjligt.
Förstår att du är ledsen.

Håll på dig själv, för det gör jag

/Gillan

Det enda man kan ändra på här i världen är sej själv.
Livet är kort.
Man ska umgås med människor, i vilkas sällskap man mår bra.

Klipp av, tvärt!

Hannele har nog en poäng där tror jag.

Eftersom vi inte har möjligt att ta del av den andra personens version av historien så kan man ju egentligen inte tycka något alls.

Men funkar det inte så funkar det inte .... That's life.
Bara att gå vidare.

Det gör abselut ont när förtråendet brister,men inte kan man alltid stöta ifrån sig människor, dessa som inte klarar av att vara värda ens förtoende!
Men att visa sina gränser:DET ÄR VIKTIGT!!!

Som jag alltid säger:dessa "besvärliga" människor har mycket att lära om hur man vill ha det i sitt liv!!!

Om jag personligen skulle klippa av alla människor i mitt liv som är besvärliga och endast umgås med de som gör att jag mår bra;skulle i slutändan göra att jag blev en "marionett" för att "alltid må bra sidan" och då skulle jag helt missa de sidor inom mig som faktiskt gör ont men som jag är oförmögen att se själv och kan endast se hos andra människor!

Jag måste erkänna att jag alltid har tyckt om de "besvärliga" folket som petar på mina "kännsloknappar" och detta har gett stor utdelning för mig själv under livets gång;men erkänna måste jag att det har inte alltid varit så lätt!!!

jag tycker nog att tiden är för dyrbar för att slösas bort på att må dåligt på grund av "besvärliga och elaka" vänner.
med sådana vänner, behöver man inga fiender

Men Solis, det är din egen dotter du pratar om nu. Om nån har fått flera chanser att bättra sig men ändå sviker gång efter annan så finns det inte så mycket att göra än att klippa av, ett förtroende ska juh inte va´enkelriktat. Jag förstår dig Kalinsi, det är juh förmodligen nån du tycker väldigt mycket om, och då kan det kännas mycket tyngre. Men du måste väga alla för och nackdelar med eran vänskap, är det värt att du mår så dåligt som du uppenbarligen gör just nu, finns det nån chans över huvud taget att det går att få människan att fatta hur du mår av att bli sviken? Kram på dig gumman, du löser det till det bästa

Jag fattar vad du skriver;men jag tänker något annorlunda än de flesta;det är nog för att jag vill inte stöta människor ifrån mig;hur illa de en gör mig och DET är en del av mitt eget bagage som jag försöker att komma underfund med:genom mina dockor får jag mycket hjälp!

Håller helt med Hannele.
Sen tror jag dessutom man gör människan en björntjänst genom att tillåta den att bete sig på det sättet gång på gång utan att ta konsekvensen av det.
Anki

Inte alltid så lätt, man vill ju så gärna tro att det ska bli bättre denna gången. Ju mer sviken man är desto svårare att göra något åt saker. Hoppas du blir stark i dig själv så du kan säga ifrån.

Det så att det ligger ett ansvar i att inte svika förtroenden.....visst kan sånt hända, att fela är mänskligt, men kanske inte upprepade gånger.
Jag tror det är viktigt att tala om att ditt förtroende är sviket ännu en gång och var tydlig i var dina gränser går.
En människa som, gång på gång, sviker ett förtroende och inte får några konsekvenser av sitt handlande, en sån människa värdesätter heller inte förtroendet. Det blir lite slit-o-släng över det....
Hoppas du förstår hur jag menar.

Ta väl vara på dig och din tid, precis som Hannele skriver, livet är kort och man ska umgås med människor i vilkas sällskap man mår bra i.

Tack snälla Ni för Era svar!
Igår pratade jag ut med personen ordentligt.
Jag hinner dock inte skriva mer om det nu.
Men vill tacka Er för att ni bryr Er!
Kram