Makens brorsdotterson miste sin vänstra arm vid arbetsplatsolycka häromdagen
20 år och precis kommit ut i arbetslivet... råka ut för sådan olycka

Men så fruktansvärt;finner inga ord

Stackars lilla flickebarn! Så förfärligt!

Så förfärligt tråkigt Var det en kläm,slitskada -eftersom man inte prövade att sy fast den igen ?

Nej det var brorsdotterson... kille 20 år.
Men lika hemskt vem det än hade drabbat. Armen slets av vid axeln
Olyckan hände i LKAB

Fruktansvärt! Vilken början på karriären...stackars pojk!

Å fy! Aj vilken hemsk upplevelse.

Han fastnade på något sätt i ett transportband som han skulle justera när det började sidovandra.... Slitskada var det nog, för armen blev kvar där.
Ensam var han och gick sedan till Kontrollrummet och sa att han råkat ut för olycka...
armen var borta... av chocken blödde han inget just då... inte förrän hjälp tillkallades satte blödningen igång.
Tur iaf att hans pappa inte jobbade just då... hans arbetsplats var i just det kontrollrummet.
Stackars grabb.

Armen var så trasad att det inte gick att sy fast. Han ligger inne i Umeå nu.

Läste den artikeln i vår ortstidningen! Vilken tragedi!

Så tråkigt, han lever i alla fall -men förfärligt är det .

Förlåt, Felix Matte! Jag läste för fort..

Maken vet ju hur det ser ut just på olycksplatsen och han säger att grabben hade otrolig tur som inte drogs med bandet ner i stupet och vidare genom kvarn... då hade ingen någonsin hittat.
Visst får man känna tacksamhet över att han finns kvar i livet... i höstas sa jag till han att han säkert hade fullt jobb att hålla tjejerna på avstånd... så snygg som han var.. och det är han ju fortfarande.

Gör väl jag också ibland

Och så gnäller man för att några frön inte gror eller en stickling inte vill rota sig!

Det gäller att ha perspektiv! Så sorgligt för honom! Har själv en 20-åring så jag blev mycket berörd!

Det är vid sådana här tillfällen som jag inte vet vad som ska sägas. Det är hemskt det som har hänt, tur att det värsta inte hände. Man får verkligen en annan syn på livet och inser att att man inte har så mycket att gnälla över egentligen, utan att man bör glädja sig mer åt vardagen och att man bör ta tillvara på det man har bättre. Hoppas att arbetsplatsen nu görs säkrare så att det inte kan inträffa igen.

Så otroligt tråkigt. 20 år och första jobbet, vilken otur. Tur i alla fall att han inte drogs med och råkade ut för värre.

Ja man får verkligen något att tänka på. Han har ju hela livet framför sig. Nu får vi hoppas att han kan komma igen både fysiskt och psykiskt. Han har en tuff tid framför sig.

Så tragiskt
Hela livet framför sig, och så börjar det så.

Fruktansvärt...svårt att finna ord....

Just precis vad jag tänkte.........inte är det lönt att skriva och klaga till er i dag.......det går ju faktiskt att köpa nya fröer/sticklingar.


Men en arm Stackars pojk. Det finns inte ord........Men vilken tur att han överlevde. Han kunde lika gärna ha "strukit med"

Vilken oerhörd tragedi för den unge mannen.
Hoppas att han finner all den styrka han kommer att
behöva, i alla er runt omkring och inne i sig själv
med naturligtvis, för att klara den långa vägen tillbaka.

Tror nog de flesta här instämmer i att vi skickar lite av vår
Odlaiststyrka till honom genom Felix matte. Han kommer
att behöva den.

/Gillan

Fy, vad hemskt...stackars grabb...men så småningom inser han nog vilken tur han haft ändå..som lever..
Och idag finns det ju helt otroliga proteser...

Stackars pojk, jag finner inga ord

En fruktansvärd tragedi helt enkelt. Hoppas han hittar en väg tillbaka.

Herregud.
Fruktansvärt.

Imorgon kväll kommer han hem
Allt är borta ända från nyckelbenet men det finns ändå liten chans att han framöver kan få protes
Arbetsgivaren har ställt upp till 200% ... så också hockeyklubb och vänner.
Vi håller alla våra tummar och tår och hoppas allt det praktiska kommer att lösa sig
men nu är det viktigaste att han också psykiskt orkar hantera det skedda... han kommer att få all hjälp som går att finna.
Tur i all tragedi att det var "stor" arbetsgivare... de har resurser att leta upp all expertis inom området.

Kommer han hem redan!!..men då måste det väl vara ett tag sen det hände ändå

Den psykiska biten är nog kanske det som blir tyngst för en kille i den åldern...särskilt om han då var aktiv..
Hoppas att han kan hantera det...

Tisdag 14 februari vid 18.30-tiden hände olyckan.

Han vill också själv få komma hem och tydligen har läkarna bedömt det som att det kommer att funka.

Mycket tragiskt, men hoppas han återhämtar sig snabbt. Livet är ju långt ifrån över för honom.

- - -

Kan inte låta bli att fundera över att han fick vara ensam på en så farlig plats. Arbetsskyddsombud etc?

Varför jag undrar är att när jag jobbade som sättare för många år sedan, fastnade en av våra killar i tryckpressen med fingrarna. Armen drogs in och han hade varit räddningslöst förlorad om det inte varit för förbudet att arbeta ensam. Han själv hade inte en chans att nå avstängningsknappen, men en kollega gjorde det.

Som det ser ut så är det helt OK... det finns skyddsgaller men något har gått fel.

Jag tror det är bra att han kommer hem , dessutom är vårdtiderna inte längre numera .
Jag tror också att den psykologiska biten är det som kommer att vara mest arbetsamt -hur fina och bra proteser det än finns ....
Naturligtvis hoppas jag att det finns möjlighet till en bra protes, men det är inte det viktigaste just nu ...

Läste detta idag. Har varit borta från datorn några dagar.
Stackars kille. Vad skall man säga. Han är ung nog att komma över det och lära sig att använda kroppen på ett nytt sätt. Jag vet, för jag har en arbetskamrat som är förlamad i ena armen. Hon har tom klarat att ta hand om en nyfödd bäbis (byta blöjor osv) och hon kör bil som vem som helst. Automatväxlad förstås.
Det går. Jag säger inte att det är lätt, långtifrån. Men måste man klara det så gör man det. Det kommer den här killen också att göra så småningom. Han har allt att vinna! Han kommer troligen också att få ett större självförtroende när han ser att han klarar av "själv" och inte behöver be omgivningen om hjälp med jeansknapparna osv.
Mycket hänger på hur omgivningen stöttar. Hav tröst och lita på hans egen förmåga!

Oj vad fruktansvärt. Hoppas det ordnar sig för er.