Här är några bilder på mina Svenska gulankor, två av dem är mina fast de ska bo hos grannen tills våren så jag kan bygga ett litet hus till dem.

Alla 4, de bruna är flickor och de andra 2 är pojkar. Den gråa pojken är renrasig (flickorna är också renrasiga) medans den pojken jag ska ha inte är det.


Våran pojke Anders (ville ha honom just för att han heter Anders, heter nämligen min svärfar också) , sen så har han ju så fin teckning också.


En av flickorna

Ååå så fina. Anders hade fin teckning. Flickorna mer diskreta. Men gulankor, de ser ju mjölkchoklad färgade ut, eller har de vinterskrud? (Kan inget om ankor.. Tycker bara de är så fina).

Jättefina!

NU blir jag riktigt avis, jag älskar ankor och det är så längesedan jag bodde så att jag kunde ha dem... Grattis till dem!
Mvh
Fenja

Vad har man ankor till? Ägg, mat, kramdjur eller annat?

Ägg, kött och sällskap lite beroende på vilka ankor man har!
Mvh
Fenja

Sällskapsdjur eftersom jag är allergisk mot pälsdjur, ankorna kan vara ute året om och kräver inte överdrivet med skötsel. Passar mig bra, bor ju på landet och vill ha lite "lantdjur"

Äggen har jag hört är goda till sockerkaka osv. men inte att koka och äta.

Kött blir det inte tal om, man äter inte djur med namn (husdjur alltså)

Fina ankor!
Din undertext från "The Rose", en underbar låt!

Det stämmer rätt bra fruberglund, matlagning, bak och pannkakor är de utmärkta i!
Mvh
Fenja

Lycka till m ankorna! Vi hade ju--men de blev uppätna av räv, nå´n bet en grannes leonberger ihjäl. Så det var enbart lessamt, tyvärr!

Vilka sötnosar!
Skulle vara roligt med ankor någon gång men just nu saknar jag mest hönsen, de var roliga husdjur. Speciellt den tama som kom in i huset och försåg sig av kattens torrfoder.

Nu kan jag inte låta bli att sätta in ett par bilder av mina gula ankor.
Hittade bara två bilder - har många fler men orkar inte leta bland alla de "fler" fotona jag har.

Hanen till vänster, och två av honorna leker bad-ankor mitt i vintern.
Av någon underlig anledning är ankor galna i vatten, och de blaskar och slaskar hej vilt så fort de får en möjlighet - vilket de förstås bör ha.




Ankägg är helt underbara att göra sockerkakor, pannkaka, och sånt med.
Men jag är inte särskilt förtjust i att äta dem direkt (kokta alltså).

Favorit bland alla mina ägg, är definitivt kalkonernas!!! *drömmer och dräglar*
Kan inte mäta sig med något annat, inte ens hönsägg.

Men oavsett vad man får för ägg, så går bara "äggläggaren" ute och kan välja mat ur naturen och äta grönt, så blir ägg-gulan riktigt riktigt gul, ibland nästan på gränsen till brandgul.

Sån färg som man får på sockerkakan då, kan man aldrig få av köpeägg - om man inte köper "Kronäggs guldgula" förstås, och får "guldgul sockerkaka som på mormors vis" *deras reklam* - med hjälp av "naturliga färgmedel" i fodret.


Ibland är jag så trött på företags mer än lovliga ljugande reklam. Som Arlas också, med de lyckliga kalvarna i "Bregottfabriken"

Och så lägger jag till två , för att visa vad jag verkligen tycker om sånt. Eftersom industri-djurens verkliga förhållanden är motsatsen till de idylliska förhållandena som de lurar i konsumenterna att djuren har.



Sådärja, nu har jag -at klart.

Vilka fina ankor

Hehe...just det, nu får jag ju en ursäkt att bygga en damm också så ankorna får nånstans att simma

amaira Gud vilka sötnosar!

Vill med ha anka nu, någon som har lust att köpa mig en gård med damm och allt? Lovar att ni får komma och hälsa på när ni vill.

Fina

Men amaira...det är faktiskt ganska så normalt det som visas i reklamen från Arla....fast inte året runt naturligtvis..och inte hela tiden...
Och faktiskt blir det bara bättre och bättre med tamdjurens villkor...

Sörgårdsidyll finns faktiskt...fast den är mer idyllisk nu än för 100 år sen...


Var rädda om era ankor nu och följ jordbruksverkets riktlinjer..

Gläder mig att höra

Javisst, för hundra år sen var det inte så "idylliskt" att leva alla gånger, varken för människor eller djur.
"Den moderna tiden" har medfört mängder med livsförbättrande villkor! "Nostalgi" är ofta "bara drömmar" ...



Jag har inga ankor, och inga fjäderfän, idag. Mina ankbilder är tio år gamla.
Så mina sötnäbbar lever inte längre.

Life goes on ...