Hejsan!

Hjälp fort!!! Det började med en tall som dog i toppen förra året. Nu i vår så har granen bredvid börjat tappa barr snabbt, (vet ej om det bara är en tillfällighet). Sen har jag upptäckt en annan gran på tomten som börjat fälla. Snabb process verkar det som. Den större granen bakom har även börjat förändras i höjd med den andra. Vad är det som händer? Är det en smitta, eller? Går detta att stoppas, vi är ju rädda om träden vi har.

Vi tog över tomten 2001 för att bygga vårt hus, trädgården var eftersatt redan då, och det är väl först nu vi kommer ha lite mer tid att fixa med den..

Vänligen S

Jag tror nog att man ska avvakta och se, barrväxter kan torka under den typen av vårvinter vi har haft med varma och soliga dagar medans tjälen fortfarande var djup, då avdunstar vattnet i barren och rötterna kan inte ta upp vatten för att ersätta det som avdunstat = växten torkar. +Förra sommaren var varm och torr så det kan ha varit lite brist på vatten i träden redan innan vintern kom.

Om det inte är alla barr som trillar så kan det vara naturligt, när barren blir för gamla så släpper träden dem barren sitter inte i all evighet på träden de byts ut.

Skulle träden fortsätta att tappa enorma mängder barr i några år framöver med år med olika väderlek, då först kanske man ska börja misstänka sådant som svampsjukdomar och liknande.

Det ni kan titta på i försommar är hur årsskotten och knopparna utvecklar sig - om de blir bruna, om de faller av som gröna, hur långa årsskotten blir etc.

Vanligt på tall är Gremmeniella abietina, en svamp som på äldre tall ofta orsakar toppdöd, och på yngre träd går på de nedre grenarna. Denna drabbar också gran, och då brukar det vara lättare att upptäcka de bruna årsskotten.

Både tall och gran kan leva länge också med svampen, men den är ett problem både för oss som gillar tall i trädgårdarna, och för dem som odlar skog. Det gäller att plantera en tall lite då och då så det finns några stora i framtiden också!

Här kan man med viss svårighet diagnosticera sjukdomar på skogsträd
http://www-skogsskada.slu.se/MiPub/Sida/Sk.../SkogsSkada.jsp

Tack för svar!

Ska kika ännu närmare på tall och gran imorgon, men jag har sett att även de gröna barren trillar av, alldeles flådd. Ska ha lite tålamod alltså och se vad som händer.

Går denna svamp, Gremmeniella abietina, att skrämma bort på något vis?

/S

Verkar inte som om den skulle vara så lättskrämd av sig:
(http://www-skogsskada.slu.se/MiPub/Sida/SkSk/Read/ReadDetails.jsp?DiagnosisID=30)

Tallens knopp- och grentorka

Gremmeniella abietina
Förekomst
Hela landet. Ett flertal barrträdsarter är mottagliga. Tall angrips som plantor och som träd oftast i 20- 40 års åldern, men även äldre. Contortatall angrips främst som yngre träd. Även yngre gran angrips.

Symptom
Oberoende av tallens ålder innebär angreppet primärt att skottspetsarna på våren ser grågröna ut och att de dör på försommaren. Skadan blir synlig då barren på de angripna skottspetsarna dör och blir bruna. Barren dör från barrbasen utåt spetsen. Följden blir att skottskjutningen uteblir. Små brunsvarta fruktkroppar dyker året därpå upp på de döda skotten. Träd i gallringsbestånd som angripits hårt, dukar ofta under i efterföljande angrepp av större märgborre på stammen. Angreppen ser olika ut beroende på trädets ålder och var i landet de finns. 1. Knopp-och grentorkesymptom är typiskt för tall, ca 20-40 år, i södra och mellersta Sverige, men förekommer även nordligt. Vid lindriga angrepp skadas endast kronans nedere del, vid svårare uppkommer skador över hela kronan. Angreppet leder till döda grenar i kronans nedre del samt till upphissade kronor. 2. Sårskador på stammen i kombination med knopp- och grentorkesymptom, drabbar yngre tall i norra Sverige och är dessutom den typiska skadan på contortatall. Infektionen sprider sig oftast från en angripen gren in till stammen och där orsakas ett stamsår, som kan sprida sig runt stammen och därmed döda klenare träd på ett par år. Sårskador på grövre stammar övervallas i regel och läker ut. 3. Paraplysjuka på plantor, då de skadade plantornas barr böjs nedåt på våren, paraplylikt. I skadebilden på plantor är brunfärgnig av barren med början från barrbasen särskilt tydlig. I plantskolan kan angrepp påvisas tidigt. Om man snittar skottaxeln tyder långsträckta bruna partier i den annars gröna barken på angrepp. Ett ytterligare inte entydigt symptom, är löst sittande barr.

Biologi
Angreppet börjar med att sporer sprids till unga årsskott under sommaren, men det är först under trädets vintervila som svampen växer djupare in i den levande barken i skottet, så att skada uppkommer. Följande försommar dör de skadade skotten. På plantor, men också på kraftiga skott på träd börjar fruktkroppar utvecklas, så snart skottet dött. Oftare börjar fruktkroppsutvecklingen på hösten och året efter det att skadan uppkommit mognar först de fruktkroppar, som innehåller vegetativa sporer och senare de som innehåller sexuellt bildade sporer och spridningen till årsskott kan upprepas. Med lupp kan fruktkropparna iakttas.Den första fruktkroppstypen har små svarta fruktkroppar,ca 0.5 mm. Den andra typen har brunsvarta och skålformade fruktkroppar, 1-1.5 mm. Livscykeln är därmed vanligen 2-årig.

Orsaksdiskussion
Kall och regnig sommar missgynnar trädet, men gynnar svampen. Följs en dålig sommar av en varm vinter är risken för sjukdomsutbrott stor. Nordliga provenienser är i regel mer motståndskraftiga än sydliga. Tall på goda marker med hög tillgång på kväve är känsligast. Sårskador uppkommer i regel på stamdelar som täckts av snö och som därmed inneburit mild vinter. Svampen växer bra vid nollgradig väderlek.

Skoglig betydelse
I södra och mellersta Sverige kan angrepp i gallrings-bestånd leda till avsevärd träddöd de år vädret gynnat angrepp. I plantskolor behövs ofta kemisk bekämping för att hindra massiva angrepp. Svåra angrepp förekommer på contortatall i kärva klimatlägen i norra Sverige, där även tall skadas. Gran är troligen bästa alternativet vid återplantering.

Kan förväxlas med
Cenangium ferruginosum som har liknande men större fruktkroppar. Flera svamparter har små svarta runda fruktkroppar som är mycket svåra att särskilja. Sporerna har dock skilda utseenden, och de olika svamparterna kan därför skiljas åt genom mikroskopering av sporerna.
Tall-läderskål

Författare
Pia Barklund

Nej, man gör ingenting åt Gremmeniellan tyvärr - förutom att nyplantera. Tallarna brukar kunna leva med det i många år, så det finns lite tid för de nya att växa upp.

Om granarna tappar alla barren bör man titta lite närmre på det. Som Åsa skrev så har de stödsegröna växterna en hård tid innan och vid tjällossning, vårsol och stor avdunstning. Och de kan ta en hel del skador och skapa nya barr när de får energin tillbaka (från rötterna). Men fäller de så mycket att stora delar blir barrlösa måste de använda sina sista reserver.

Barrträd kan leva ett och ibland till och med två säsonger helt utan barr om de har stora reserver. (Det blir lite som de stackars äppelträden som blir alldeles för grovt och hårt beskurna... De använder reservkrafterna som de lagrat, skjuter så mycket nytt grönt de kan - och hoppas att få behålla det så att de kan bygga upp nya reserver...)

Fäller granarna och tallen mer än 50% av sina barr nu under våren och sommaren så att många nya grenar blir kala - be en arborist titta på det.