Hej!
Tänkte starta en liten tråd (medan vi väntar på våren) där vi kan hylla våra närståendes förståelse, aha-upplevelser, oförståelse och rädslor att "vi ska komma hem med vad som helst från den där plantskolan" - kort sagt dela med oss av små erfarenheter av hur de vi delar livet med hanterar vårt stora intresse...

Börjar med min man. (jag erkänner, jag är ganska kär i honom!!! )

Han tycker att jag är söt som köper sex trädgårsböcker på rean och undrar "men vad är egentligen nytt i de nya böckerna om du jämför med de 30 böcker du redan har?"

Han ger mig två trådgårdstidningar i namnsdagspresent "klart du ska ha två".

Han låter mig köpa 6 (!!) järnurnor på rea och tycker att det ska bli spännande att se dem fyllda med blommor.

Han är nog lite orolig varje gång jag åker till en plantskola och undrar "får vi verkligen plats med det där och var då i så fall?"

Han hänger med till plantskolan om vi är ute och åker, trots att det inte är det roligaste han vet...

Han lyssnar till mina detaljerade beskrivningar av hur rabatterna ska byggas upp till våren.


Någon annan som vill dela med sig av sina anhörigas reaktioner på trädgårdsförälskelse??

Hjärtevännen:
Monterar lysrör i min lägenhet i pati och minut. Nästa armatur ska upp på fredag.

Åker distriktet runt och letar exakt det lysrör jag vill ha.

Inhandlat fårskinnstofflor och fleesmorgonrock för att inte frysa när jag skruvat ner alla element för frösåddernas skull.

Kryssar snällt mellan "såbyttorna" som står på badrumsgolvet för att få undervärme.

Stod i kö mitt i natten för att "komma över" Rosor i nordiska trädgårdar på bokrean.

Bygger upp kanter till mina kommande rosenrabatter av timmer.

Gruffar bara lite när mjölk, ost, smör och dyligt får tränga ihop sig på en hylla i kylskåpet. Dom andra är fulla med frösådder.

+mycket, mycket mer

/Anki

Sött!!!!!
Ser fram emot fler hyllningar när jag återkommer ikväll, ska iväg med jobbet nu.

Någon mer som vill hylla sina nära och kära?

Min make hjälper gärna till med tunga saker som jag inte fixar själv, som att borra i betongväggen när jag ville ha fönsterbrädor i garaget, skruva i krokar i en stenhård hylla när jag ville hänga upp fler lampor och lyfta tunga jordsäckar. Åsså klipper han gräset på sommaren

MIN :
Har bildat föreningen MMT MÄN MOT TRÄDGÅRD....med underavdelningen -Ogräs
Ungdom mot trädgård-sonen ..

Trots detta
har han byggt mitt orangeri"
Förra sommaren :
byggde pooldäck o grävde ner pool samt gjorde iordning tillhörande rosrabatter, byggde nytt växthus
Hämtar kodynga när jag behöver med traktorn
Gör jordlimpor
Har utveckat orkideeintresse själv

Min karl hummar och gruffar över mina påhitt om att utrymma svala källarutrymmen så att jag skall få plats med mina hyllor med lysrörsarmaturer. Han accepterar tom att jag ställer pelagoner för drivning i hans verkstadsfönster och borrar och skruvar glatt när jag ber om det.

När jag får för mej att göra en ny rabatt kommer han med spaden i högsta hugg, åker med mej ut och letar sten, och när jag går ner i källaren för att pyssla om sådderna kommer han smygande och kikar nyfiket på vad jag gör.
Tror faktiskt att han snart kommer att "trilla dit" själv!
Men erkänna det själv??!! ALDRIG I LIVET!!!
Cacki

Jag har också en liten hyllning till den man jag lever med.

Vi är såna som hittat varandra på gamla dar.
Redan första våren frågade han mej om jag inte var riktigt klok när jag ställde hela stora verandan full med bord till min sådd.
Sedan dess har vi flyttat till ett större hus med källare.I källaren finns ett stort och ett litet rum.Det stora rummet ockuperade han till sina grejer och det lilla fick jag till mina fuchsior.Han har satt upp lysrör i det lilla rummet samt i tvättstugan.(Där har jag mina änglatrumpeter.)
Förra året fick vi mögelskador i en stor gåingarderob och det tog så lång tid att renovera så när det var klart så hade alla grejer hittat andra ställen att bo på.Nu är den full med hyllor och lysrör.
Idag kom han på mej med att ha krukor under bänken bakom ett draperi.
Finns det någon stans du inte har krukor frågade han och jag svarade blixtsnabbt : I din säng.
För denna vinter har jag invaderat halva hans revir i källaren.Mutter,mutter!
Så här dags på året kan jag ju hålla med om att det är lite mycket uppstaplat överallt men så fort det blit lite varmare åker det ut i växthuset.
Förra våren var han förtvivlad för att allt skulle stå inne tills frostrisken var över så han köpte mej ett växthus! På fyrtio kvadratmeter.
Det är väl ingen idé med mindre åt dej.Mutter,mutter.
Då kanske man kan vara innomhus lite mera per år.Mutter,mutter.
Gräsklippning och grävning sköter han och dessutom bygger han en massa bänkar och drivbänkar........
Jag tror att partners till odlartokar är hårt prövade men innerst inne tycker dom det blir trevligt. Men som sagt det går ju inte att erkänna.Mutter,mutter. Så till min stackar hårt prövade man:

Min älskling har skött mina pelargoner hela vintern. De står i stugan 5 mil från där vi bor men han jobbar i trakterna så han pysslar och vattnar dem varje vecka och avlägger rapport när han kommer hem. "nu blommar den och den" De har aldrig varit så fina efter en vinter förut. Dessutom kommer han med spaden i högsta hugg så fort jag funderar över en ny rabatt. Han följer villigt med till plantskolor, blomsteraffärer och trädgårdsmässor utan minsta gnäll. Han kinkar och bär jordsäckar, gödsel och allt annat jag får för mig att jag ska ha.

Skulle inte byta ut honom för allt i världen!

Min gulliga särbo har själv orsakat mitt trädgårdsintresse genom att övertala mig att flytta till en lägenhet med uteplats för några år sedan. Samboendet funkade inte så bra så nu bor vi på varsitt håll, jag i villa och han i lägenhet med, japp, uteplats!

Han hjälper mig troget med all gräsklippning, hoppas han fortsätter med det i sommar för min nya tomt är över 1200 kvm.

Och han gnäller aldrig över vad jag än hittar på!

Kan bara hålla med er andra...det gruffas lite och han är inte överdrivet intresserad av själva plantorna men han vill ju veta grundplanen för trädgården. (det finns ingen plan än) Han gräver, klipper gräs,bär tunga saker, bygger och vill testa att gjuta i betong/cement. Han var iallafall med och bestämde vilka träd som skulle planteras mot vägen.
Men han förstår min passion och det är väl huvudsaken

Åh vad härligt att läsa!!! Jag tror också att alla män i listan ovan (finns det inga anhöriga kvinnor som ställer upp trots att de inte är riktigt lika intresserade som den de lever ihop med?) njuter lika mycket som vi av allt det vackra som sedan blir följden av allt arbete.

När jag berättade för min man att jag hade startat en tråd med detta temat så tittade han på mig med stoooora ögon - och muttrade något om att han "inte vill bli betraktad som en toffel"!! "Klart du inte är" sa jag.

Någon mer som har en till det yttre motspänstig äkta hälft som antagligen gillar trädgård mer än de erkänner?

Toffel ?

Han får höra av sig till intresseföreningen

Hahaha!!
Kerstin!
Kan man gå med i den där föreningen bara som passiv stödmedlem?
I så fall skulle jag vilja köpa ett medlemsskap till käre sambon!!
Cacki

javisst -fast lokalföreningarna får själva trycka sina t shirts .. LOL
Trycket är på ryggen
På kepsen ska det stå
Män MOT trädgård At work
Det finns ju folk som syr på kepsar på mässor av olika slag-där fixade våra sina .
Här ses en annan knöl i arbete -dock inte min ..

Vilka underbara exemplar ni ligger inne med, tjejer! Jag satte min "knöl" framför datorn så att han fick läsa och bli lite inspirerad nu till våren!

Här finns två knölar Först min man som odlar träd, han köper frön och jag gör resten. Men han gräver och han bär och följer snällt med och gör vansinneaffärder Dessutom fryser han tåligt från januari till maj pga innetemperaturen. Min andra knöl är min pappa som ständigt säger att jag inte ska dra på mig mer än jag orkar med. Men hips vips ligger det ett släpvagnslass med koskit eller jord vid stugan när jag kommer dit

Sen finns här också en liten älva som typ hatar allt grönt, men som ändå ska vattna alla mina plantor när vi far bort. Jag tror faktiskt hon gör det

Jag ska nog ändå höra med lokalföreningen om det inte är tröjdags

/Åsa

Nåjo, alla som är här har inte förstående män... jag har en förstående kvinna istället

Att omvandla en totalt igenvuxen trädgård till vårt lilla paradis på 3 år har tagit sin tid

Jag har också en (rätt så) förstående fru. Hon godtar numera att hela huset är fyllt
av småplantor och utspilld jord. Ibland är det i det närmaste stampat jordgolv i köket
när hon kommer hem, men hon börjar vänja sig...

Dessutom har jag sett att hon har börjat tjuvkika i frökatalogerna.

vad ska jag berätta...

min man tycker inte om trädgårdsarbete:

-han vill ha en millimeter karta över trädgården, så att det går att planera
- han har planterat 120 tujor och gödat med ko-skit och täckt med täckbark
-han har täckt en husvägg med en pergola
-han har byggt ett växthus på 13 kvm
-han har köpt flera gamla vinbästbuskar och spolat dom rent av rötter av brännässlor och planterat dom
-han har åkt och handlat 20-30 pallkragar
-han hittade jättefina serveringsvagnar på rea till växthuset och ville köpa 10 st

allt detta under tre år...

men som sagt han tycker inte om trädgårdsarbete...

Min älskling vill jag verkligen tillägna nåra ord!
Tänk alla timmar han följer med mej till kolonilotten och ligger på knä å rensar ogräs å ändå tycker att det är härligt!
Alla gånger han följer med till olika plantskolor för att handla nåt nytt.
I fredags tog han tom. med mej till hoyautställningen å köpte mej en hoya ("klart du ska ha en hoya till älskling.." trots att det svämmar över här i fönstren hemma!!!!)
Gulle, gulle dej Babe - du är bäst!!

Ah så härligt att läsa om era förstående partners.

Min älskling vill jag tillägna dessa rader.

" Du, ska du inte ta och flytta ut i trädgården snart? Ditt intresse för blommor (läs hibiskusar) får inte plats i fönsterkarmarna längre...
Jag hjälper dig gärna att börja gräva rabatter...

Fast det var då. Jag fick minsann gräva dem själv men jag ska inte klaga. Som fattiglapp med ett trädgårdsintresse säger man lite finurligt att jag tänkte att man kunde bygga ... (si eller så) och jag börjar att rabbla vilka växter jag vill ha. Varpå han sedan säger jaha... räcker 2000 kr för att handla detta på plantskolan då eller behöver du mer?

Han har även flexat in på morgonen (typ 4 h ) för att hjälpa mig att hämta jord med bil och släp (innan jag hade körkort själv). Visst har han ett intresse men han försöker dölja det så gott det går... (det märks om inte annat nu när jag studerar till trädgårdsingenjör och vi ska plugga in vetenskapliga växtnamn (och igenkänning av dessa). Han har säkert lärt sig en tio olika sorter redan så än finns det hopp!)


Jag skulle inte heller byta ut honom för all jord i trädgården!

Ciczi

Min pojkvän köpte mig en dendrobium i studentpresent, han och far min hade tillsammans begivit sig till blomsteraffären och pappa har berättat att pojkvännen oroligt tittade på den växten han hade tänk köpa till mig och sade till far min "men det finns ju inga skötselråd eller namn på växten" far min lugnade honom med att jag nog kunde lista ut hur den skulle tas om hand om. Bara sättet att tänka var så gulligt, han visste precis vad jag brukar irritera mig på, saker som inte är namnade! Dessutom var det snällt av pappa att säga att jag nog kunde lista ut det.

Jag måste bara berätta om " hjärtevännens" lilla fundering.

Vid kvällens "godnattsamtal" (telefon) undrade han lite försynt om jag skulle kunna tänka mig att odla medelhavsväxter nästa år så han slapp frysa så förbenat.

/Anki

I vår familj är det jag som står för trädgårdsintresset och -arbetet. Men jag förstår min hustru - hon är traumatiserad av påtvingad ogräsrensning under barndomen. Och det är klart, jag är ju inte direkt ledsen över att hon hellre tar sig an tvätten och låter mig fixa utomhus.

Men en gång för några år sedan sade vår dotter (vår äldsta dotter, vår enda på den tiden) att tjejer inte kan klippa gräs. Då bet hustrun ihop och gick ut och släpade fram gräsklipparen. För hon vill inte låta våra flickor tro att det finns något som tjejer inte kan och det tycker jag är värt några ! Hon har faktiskt klippt gräset några gånger till efter det.

Och hon klagar inte över timmarna som jag lägger på trädgården...inte så ofta i alla fall...utan berömmer mig för hur det ser ut.