För en sådär femton år sen satte mina föräldrar bondsyren på baksidan av huset (som står på gammal sjöbotten i Finlands zon 4, ungefär i samma nivå som Umeå.) Den har växt kraftigt sen dess och är nu mellan tre och fyra meter, risig och halvdöd undertill, kompakt upptill och stjäl ljus från hela baksidan av huset där vi har vår köksträdgård (för att inte tala om sig själv; alla nya skott tvärdör). Har vad jag vet aldrig beskurits förr, så det är nästan en törnrosahäck.

I somras rensade jag bort en släpvagnslast full med dött ris ur eländet, och jag tänkte försöka beskära den när jag är hemma på påskledigt. Eller är det absolut för sent?

Beskärningen tänkte jag göra så att jag tar bort åtminstone var tredje av de grova huvudgrenarna. Det kan vara svårt att sälja idén om en radikal föryngring, så jag söker idéer om hur jag kan fördela jobbet över flera år. Problemet är att mamma inte längre orkar med stora trädgårdsprojekt och pappa hinner inte.

Bessie, hej
Om jag hade de förutsättningarna skulle jag beskurit under påsken också och på det sätt du föreslår. Vill man ha syrénen lägre och tätare nedertill och samtidigt ha kvar blom så är det att gallra bort var tredje stam ett bra sätt.

I zon 4 tror jag heller inte att det är för sent för den att bli stimulerad att skicka nya skott.

Min erfarenhet är att det bästa blir att ta stammarna ända nere vid jorden. Då riskerar man minst angrepp på stumparna och nya växtligheten ser mer naturligt växande ut.

Tackar för tipset, Cilla!

Nog är det typiskt att Nya Beskärningsboken skulle vara utlånad just till påsk. Andra kanske har fått samma idé.