Såg den första idag, vilket av dom det var har jag ingen aning om.
Kan inte påstå att jag stannade för att titta närmare
Fullständigt nojig när det gäller ormar, och har riktig fobi.

Min värsta mardröm är att nån av hundarna ska bli biten i nosen.
Dom är ju hyfsat nyfikna på allt som rör sig.

Min veterinär var sjyst och skrev ut tabletter man kunde ge. Jag hade låg hemma, i bilen, på landet och i plånboken.
Är också lite nojjig över det där med ormar, men jag har som tur är aldrig behövt använda tabletterna.
Min ena tik blev dock biten när mamma och pappa var hundvakt. De hade ju inga tabletter, så hon hade svällt upp och blivit jättedålig och mamma vakade över henne hela natten. Jag var ganska förbannad när hon berättade det, för även om det hade varit närmare 10 mil för mig att åka ut till stugan hade jag gjort det.

Jag har en sån här liten metallcylinder i en rem runt halsen när jag är ute i skogen.
Det får precis plats med en cortisondos om olyckan skulle vara framme.
För visst är det ju annars så att när man behöver dom, så ligger dom hemma i nån låda

Snoken har rund pupill, huggormen har avlång (kattliknande). Fast då måste man våga sig ganska nära förstås

Jag googlade, och fann:

Ormens beteende kan skvallra om arttillhörigheten — snokar flyr oftast tidigt när de blir störda medan huggormar gärna ligger kvar lite längre. En huggorm kan man ibland komma ett par meter ifrån innan den sticker, snoken ringlar iväg innan man ens upptäckt den — ofta ser man bara när svansen försvinner in i gräset. Snoken rör sig snabbare och gracilare än en huggormen som inte är särskilt snabb. Snokarna är också oftast smalare än huggormarna.

Tittar man närmare på en huggorm och en snok ser man även andra skillnader. Snoken har runda pupiller och stora fjäll på huvudet, medan huggormen har vertikala pupiller och små fjäll. Huggormar ligger ibland och väser i ett försök att skrämma bort inkräktare medan snokar har andra sätt att avskräcka.

Dels kan de spruta ut ett illaluktande sekret, som verkligen stinker. Sen kan de ibland — om man petar på dem t.ex. — rulla runt på rygg och spela döda. Vänder man på dem då så rullar de snabbt över på rygg igen. Det är roliga djur, snokar!

Snoken har två ljusa fläckar bak huvudet, men som vanligt ingen regel utan undantag, den svarta snoken kan ibland sakna dessa fläckar och är då väldigt lik svart huggorm.

Andra har redan beskrivit skillnaderna så jag fyller bara på med en närbildsbild på en huggorm för den som vågar se en orm i rödögat. Jag har den som bakgrundsbild på datorn på jobbet. Notera den lodräta pupillen.

Ormbild

Så här tidigt på våren brukar ju reptilerna vara ganska långsamma, det är ju därför man får tillfälle att se dem.

Den var väldigt seg faktiskt. Rörde sig inte alls när vi kom.
Låg på en grusväg och softade

Om ormen är svart och har mörka/mörkgrå ögon så är det en snok utan de vanliga gulvita fläckarna.

Om den svarta ormen har tydligt rubinbrunröda (alltså mera röda än bruna) ögon så är det en huggorm. Ögonfärgen är nog lättare att lägga märke till än pupillens form.

Just att ormarna är sega nu gör att dom lättare biter för att dom inte hinner undan. Ormar är också ännu en anledning till att följa lagen så här års och inte ha hunden lös i "marker där det finns vilt", dvs nästan överallt utanför tätbebyggt område!

Tänk på att åka till veterinär med den huggormsbitna hunden även om den fått cortison (ex Betapred). Oftast behöver den få antibiotika också, ormar lär ha mycket bakterier i munnen. Dessutom måste hunden hållas så stilla som möjligt i några veckor efter bettet, giftet påverkar och kan förstöra inre organ och dessa får inte överansträngas genom snabbare puls och genomblödning. Hunden ska behandlas som konvalecent och inte rastas för hårt. Lugna koppelpromenader helst.

Hundar är som människor, en del är känsligare för giftet än andra. Två gånger har mina hundar blivit huggormsbitna, båda gångerna på tomten. Den ena svullnade upp i nosen och var lite trött en dag men blev bra sen utan behandling (det var först dagen efter som vi såg de små hålen efter huggtänderna, vi hade trott att han blivit getingstucken). Den andra hunden höll på att dö trots att hon bars in och fick Betapred direkt och sen kördes till veterinär. Hon låg med dropp på intensiven i ett dygn innan hon orkade stå på benen och det tog bortåt en vecka innan hon såg normal ut och var som vanligt igen.

Sedan finns ju hasselsnok också, jag tror att jag har tagit fel och trott det varit huggorm.
hasselsnok

bättre sida

Jag tycker man ser skillnad på huvudets form också, huggormar brukar ha ett litet, liksom pilspetsformat huvud, medan snokar har större "ödleliknande" huvuden. Har av båda sorter på stugtomten. Huggormar är faktiskt ganska lugna med att ta sig undan, fast jag har märkt att håller jag mig själv lugn så blir de inte nervösa, utan slingrar iväg om en stund. Men har man hund så är det ju annat.

-jb-

Ett väldigt lätt sätt att se skillnad på snok och huggorm är att huggormen har ett sicksackmönster på ryggen och det har inte snoken. Och om nu huggormen skulle vara svart precis som snoken så har snoken gula fläckar på kinderna vilket huggormen inte har.

Men visst finns det väl svara huggormar ..??
Eller är det nåt jag hört som inte stämmer?

Det jag har fått lära mig är:

Snok:
Hane: Brun
Hona: Svart med gula fläckar bakom huvudet.

Huggorm:
Hane: Zickzackig
Hona: Kolsvart

Jo och det skrev jag också

"Och om nu huggormen skulle vara svart precis som snoken så har snoken gula fläckar på kinderna vilket huggormen inte har."

Detta är fel. Människor kan ha bruna eller blå ögon. Samma är det med ormar, de kan ha olika färg. Detta är ej könsbundet, men ärftligt precis som ögonfärg. De kan para sig över färggränserna.

De huggormar som är ljusa med zigzaglinje är bättre kamoflerade och blir mer sällan uppätna. De som är svarta absorberar mer solvärme och växer snabbare och blir därför större och starkare och förökar sig därför också bra.

Samma tema med snoken, de kan variera från mörkbrun till kolsvart med eller utan gula fläckar.

Lättaste sättet att visa hur huggormar och snokar kan skilja sej från varandra är att söka på google. Sök på Vipera berus respektive Natrix natrix, men sök på bilder, inte webbsidor eller annat.

Det finns helsvarta exemplar av båda arterna. Snokar utan nackfläckar alltså.

Huggisarna ger ofta ett mer kompakt intryck än snokarnas mer slanka kroppsbyggnad. Huggormshuvuden är nästan trekantiga, snokars mer elliptiskt formade.

Jag var ute och fotade parning på snok i helgen som var, men bilderna ligger kvar i kameran än så länge. Hittade faktiskt en snok som inte hade de karakteristiska fläckarna. Kanske att jag fixar upp ett par bilder här senare i veckan.

Tänk att något man "vetat" jämt visar sig vara fel... undrar hur mycket mer såna "kunskaper" man går och bär på!!

Ett par bilder för att visa lite skillnader:

Vanligt färgad snok.

Snok utan nackfläckar.

Huggorm.

Låt mig se. Har jag förstått det hela rätt nu?

En brun orm kan bara vara en snok.
En zickzackig kan bara vara huggorm
En svart med gula fläckar kan bara vara snok
En kolsvart kan vara både snok och huggorm.

Ormarnas kön saknar betydelse.

Men kan svarta huggormar bara para sig med svarta huggormar? Eller kan de korsas också? Vet nån i så fall vilken färg som är den dominerande (av ren nyfikenhet).

Men kan svarta huggormar bara para sig med svarta huggormar?????? Ormarna bryr sig inte så mycket om färgen på sin partner (de har vad jag vet inget färgseende och de ser inte detaljer speciellt bra).

Hej igen alla blomstervänner! Efter vinterdvala från detta underbara forum har jag nu vaknat till liv igen.

Om man har sett en grön orm på tomten då? Vad är då det tro? Känns livsfarligt.

Jag har dock inte sett den själv, utan det var en person som inte är ett dugg rädd för ormar som såg den och berättade det först en vecka senare. Den hade dock ringlat iväg snabbare än blixten när hon kom gående.

Hjälp!!!

Det var kanske en Lindorm. En sägenomspunnen orm som dock mest förekommer i samband med alkoholförtäring.

Det var säkert en snok som skimrade i grönt. Färgen är lite variabel och sen beror den på om snoken ömsat skinn nyss eller är på g att göra detta. Det snabba bortringlandet tyder på en snok.

Jag hoppas verkligen att det var en snok, så att det inte var någon utsläppt läskig giftorm från någons terrarium...

Om snoken har någon yttre könsskillnad känner jag inte till. Hos huggormen är däremot grundfärgen oftast grå hos hanen och brun hos honan. En brun orm kan alltså mycket väl vara en huggormshona, men i regel ser man då zickzackmönstret på den. Både hanar och honor kan vara helsvarta. På Gotland finns en särskild underart av snok, där många är helsvarta och andra har mönster som kan vara förvillande lika huggormens zickzackmönstring! Det allra säkraste är nog att titta ormen i ögonen - är pupillen lodrät avlång kan det bara vara en huggorm, är den rund är det en snok eller hasselsnok. Har ormen gulvita fläckar i nacken kan det bara vara en snok, men alla snokar har inte dessa fläckar. Några klargröna ormar har vi inte i Sverige, men som Gossen Ruda skriver kan snoken skimra lite i grönt. Detta med ormar är inte så lätt, men ganska fascinerande om man försöker komma över rädslan och lära sig lite om ämnet.

Olle

Om man ser en orm vid den här tiden som snabbt ringlar iväg kan man utgå från att den är inhemsk och anpassad till våra temperaturer. En tropisk orm är ganska slö vid och under temperaturer på 10 grader.

Det var förra sommaren som den gröna ormen sågs i min trädgård, då det var varmt och skönt.

Då kommer det i ett annat läge, dvs både att det kunde varit en förrymd orm och att den i så fall definitivt inte är i livet i år. Slingra lugnt.

1. Inte rätt. Snokar är mycket sällan bruna, däremot är de gråa/silvriga i färgen.
2. Rätt.
3. Rätt.
4. Rätt, men det är mycket sällsynt med kolsvarta snokar. Snokar kan dock sakna nackfläckar.

5. Rätt.

6. Alla färgvariteter av huggormar kan para sej med varandra. Mest sannorlikt är det den icke helsvarta som är dominant.

Förresten.. Ni som bor runt Uppsala kan följa med på en Huggormsexkursion i helgen.
Uppsala Herpetologiska Förening anordnar en till Hågadalen.
Söndagen den 23 april möts vi klockan 10:30 på parkeringen vid Kung Björns hög, Håga.

Exkursionsledare och kontaktman: Rickard Malmström. Tel:0701-71 66 09

Se även här: UHF:s hemsida.

Tack Morbid!!

En enda fråga till... jag tycker att jag oftast ser bruna ormar. Förra sommaren såg jag två kanelbruna ormar och de två största ormarna jag någonsin sett i min barndom hade samma kanelbruna färg. Vad är det för ormar då? Är det huggormar som är bruna?

Klart troligt Huggormshonor. De blir ofta både grövre och längre än hanarna.

Åh men gud så läskigt. Jag som varit rätt kaxig mot de bruna ormarna och puttat på dem med skorna etc. Jag var så övertygad om att det var snokhanar. Åh men fy, nu kommer jag inte kunna sova i natt.

Lite som jag letat rätt på åt er..

Saxat från Naturvårdsverkets hemsida:

"Alla Sveriges grodor, ödlor och ormar är fridlysta
Alla vilda arter av grodor, ödlor och ormar är sedan den 1 januari 2000 fridlysta i hela landet. Sedan tidigare är även alla grod- och kräldjur i Danmark och Norge fridlysta.
Huggormen är liksom övriga ormar fridlyst, men om den påträffas på tomtmark får man infånga och flytta den. Om det inte är möjligt att fånga ormen och någon annan lämplig lösning inte finns får man döda den. Tips om vad man kan göra för att undvika huggorm på tomten finns i "Orm på tomten" under "Djur i vår närhet – praktiska tips". (Se nedan.//Miqe)

De vanligaste arterna (kopparödla, mindre vattensalamander, skogsödla, vanlig groda, vanlig padda och åkergroda) får man ta upp och studera om man inte flyttar dem från platsen och snarast sätter tillbaka dem där de infångades. Man får också samla in rom och yngel i begränsad omfattning och förvara dessa för studier av utvecklingen. När ynglen har utvecklats till vuxna djur ska de snarast sättas tillbaka på den plats som de samlades in på.

Det generella undantag för forskningsändamål som tidigare har gällt fridlysta grod- och kräldjur är numera upphävt. Det innebär att man måste ansöka om dispens hos den berörda länsstyrelsen om man vill samla in grodor eller kräldjur för sin forskning.

----------------------
Orm på tomten
Vårsolen lockar fram ormarna ur sina gömställen. Det är inte alltid så lätt att veta vad man ska göra när man upptäcker en orm på sin tomt. Observera att alla ormar i Sverige numera är fridlysta. Här får du information och tips om ormar, ormbett och ormrädsla.



Innehåll
Vilken sorts orm är det?
Hur blir man av med orm på tomten?
Rädsla för ormar
Åtgärder vid ormbett
Mer att läsa



Vilken sorts orm är det?
Huggorm



Illustration: Etienne Edberg

Huggormen är brun eller grå och känns lätt igen på det mörka sicksack-bandet längs ryggen. Ibland är den helsvart och då framträder inte bandet. Kännetecken för huggormen:

brunröd kant kring ögats pupill
huvudet täckt av små plåtar
den är relativt tjock och stubbsvansad jämfört med snokarna
Huggormen är fridlyst




Vanlig snok (vattensnok)



Illustration: Etienne Edberg

Den vanliga snoken är grå eller svart. Dess tydligaste kännetecken är de ljusa "öronfläckarna". Svarta snokar kan dock sakna öronfläckar och liknar då svarta huggormar. Den vanliga snoken, eller vattensnoken, är inte farlig. Kännetecken:

ögat är svart med en smal gul pupillkant
hjässan täcks av stora "plåtar"
kroppen är slankare och blankare än huggormens
den är ofta tecknad med rader av svarta fläckar längs sidorna

Snoken är fridlyst




Hasselsnok (slätsnok)



Illustration: Etienne Edberg

Hasselsnoken är gråbrun och har två rader mörka fläckar längs ryggen. Dessa kan helt eller delvis flyta ihop till band. Hasselsnok förväxlas ofta med huggorm, men är helt ofarlig. Kännetecken:

tvåfärgat öga (gult och brunt)
mörkt streck på sidan av huvudet genom ögat
stora "plåtar" på hjässan
slankare och blankare kropp än huggormens
helt släta fjäll (hos vanlig snok och huggorm har fjällen en svag längsås)
Hasselsnoken är fridlyst




Kopparödla, ormslå ("Kopparorm")



Illustration: Etienne Edberg

Kopparödlan har inga ben. Den har en styv, glänsande, ljust gråbrun kropp. På undersidan har den små fjäll istället för breda bukplåtar. Kopparödlan är helt ofarlig.

Kopparödlan är fridlyst



Hur blir man av med ormar på tomten?
Alla sorters ormar är fridlysta i Sverige, liksom i Norge och Danmark. Detta innebär att det är förbjudet att döda, skada eller fånga ormar och deras ägg och ungar. En huggorm som påträffas på tomten får dock infångas och flyttas. Endast när detta inte är möjligt, och någon annan lösning inte finns, får huggormen dödas.

Om man fångar en huggorm bör man flytta den till något lämpligt ställe, minst ett par kilometer bort. Men att förflytta huggormar är inte att rekommendera om du inte är van vid att handskas med ormar.

Det säkraste sättet att göra tomten ormfri är att se till att den inte är attraktiv för ormarna. Exempel:

avlägsna rishögar
sätt finmaskigt nät för hål i husgrunder
kontrollera näten för källarventiler
håll gräset kortklippt
se till att komposter och lövhögar inte ligger intill husen.
Huggormen är ett nyttigt djur som håller efter sorkar och möss. Den kan vara obehaglig att ha på tomten om där finns småbarn och hundar, men annars bör den lämnas ifred. Den går aldrig till anfall och biter inte om man inte trampar nästan rätt på den. Långbyxor ger ett visst skydd mot ormbett.


Rädsla för ormar
Den motvilja de flesta av oss känner vid åsynen av en orm är antagligen medfödd och sammanhänger med att våra förfäder levde i trakter där det fanns dödligt giftiga ormar. Verklig ormskräck däremot beror snarare på att man i barndomen blivit skrämd för ormar.

Rädsla för ormar är svår att övervinna. Ibland kan det lyckas om den ormrädde får se en van person lugnt och stillsamt handskas med till exempel en snok. Men man bör aldrig skrämma barn för ormar, utan istället berätta att det kan göra ont att bli biten och att man kan bli mycket dålig efter ett huggormsbett.

Åtgärder vid huggormsbett
Ta det lugnt! Ingen panik. Ta det lugnt!
- Den ormbitne bör vila och den bitna kroppsdelen hållas så stilla som möjligt, gärna i högläge.
- Bettstället lämnas helt ifred. Man får inte suga, skära, eller klämma. Använd inget avsnörande förband.
Kontakta alltid sjukhus eller vårdcentral om du har blivit biten av en orm.

Särskilt allvarligt är det

- vid bett på bålen, halsen eller huvudet
- då ett barn, en gravid kvinna eller en äldre person blivit biten

Giftinformationscentralen informerar och ger råd om förgiftningar. Den nås dygnet runt på tel. 08-33 12 31 eller via 112.

Det är inte säkert att det blir några följder alls av ett huggormsbett. Om ingen reaktion följer kan det bero på att inget gift insprutats. Men oftast svullnar det bitna stället, blir ömt och så småningom missfärgat. Efter ett kraftigt bett kan man få värk och svårt att sova ett par nätter. Ibland får man svårare att röra lederna närmast bettstället under några veckor. Vid sådana starka reaktioner skall den bitne alltid behandlas på sjukhus.


Mer att läsa
Sveriges groddjur, ödlor och ormar, av Ingemar Ahlen, Claes Andrén och Göran Nilsson. Naturskyddsföreningen 1992.
Grod- och kräldjur i Norden, av Tomas Cedhagen och Göran Nilsson. Fältbiologerna 1991.
Reptiler och amfibier i Europa, av E.N. Arnold och J.A. Burton. Albert Bonniers Förlag AB 1978.
Artiklar i Forskning & Framsteg 6/1981 (K. Hugdahl om ormrädsla) och 5/82 (C. Andrén och G.Nilsson om huggormens vanor).
Informationen har hämtats från foldern Orm på tomten, som tidigare gavs ut av Naturvårdsverket i samarbete med Naturhistoriska Riksmuseet. Ursprungstexten, som har uppdaterats, var författad av Etienne Edberg och Carl Edelstam.
Foldern ges inte ut mer. Skriv gärna ut texten. Illustratören Etienne Edberg har tillåtit mångfaldigande av bilderna."

Så.. Nu fick ni lite läsning..

Tack snälla du. Nu ska det ut och rensas på tomten.

*latmaskmössan av*