Jag vet att suckulensgrad mäts i vattenmängd/bladyta (mg/cm2).

Jag räknade för skojs skull ut suckulensgraden för att blad av ett paradisträd och fick det till 278 mg/cm2. Kan det vara rimligt?

Suckulensgrad lät spännande vad är det ett mått på? Är det vattnet som lagras i bladen? borde det inte mätas i vikt vatten per volym blad i så fall? Är det bladytan runt hela bladet (ovan och under) eller bara ovansidans yta?

Hur mätte du hur mycket vatten bladet innehåller? väga? mäta? densiteter på blad? Fattar inte riktigt...

Google känndes inte vid ordet suckulensgrad.

Jag tror att det blir bortkastat att mäta på volym eftersom suckulensgrad säger hur mycket vatten ett blad av en viss yta, vilket i sin tur säger mycket om bladets tjocklek. Suckulenter har ju tjocka blad (eller inga blad i vissa fall).

Jag vägde tre olika blad med tre decimalers noggrannhet, samt ritade av dess bladytor på mm-papper. Sen lät jag bladen torka i ett värmeskåp vid 105 grader över natten och vägde dem sedan på nytt.

Suckulensgraden blir då den försvunna vattenmängden/bladytan.

Mycket seriöst labbande! Det tycker jag om... Trevligt med nån mer som har ett vetenskapligt intresse här...

Om man tänker sig ett vanligt platt blad så kan det ju verka vettigt med bara en tvådimentionell yta. Då den totala 3D-ytan är två gånger ena sidans yta (fram och baksida)

Men t.ex. paradisträd och andra suckulenter har ju ofta ganska tredimentionella blad, som varierar mycket i tjocklek och form. Då blir ju ytan du mäter beroende av hur du lägger bladet på pappret. Detta gör att du har mätt en 2D-projektion på pappret av bladets bredaste 3D-sida.

Ett slätt blad har ju en mindre begränsningsyta än ett vågigt/buckligt/knöligt blad. Känns som att den tredimentionella ytan runtom bladet borde vara mer relevant.

Jag tror jag förstår hur du menar, jag tänkte likadant själv först, men samtidigt så sker ju transpirationen från ytan, inte från volymen. Stomata finns ju närmast epidermis, inte i bladets inre. Men när du talar om den tredimensiella ytan runt bladet antar jag att du menar summan av bladets ytor och inte volymen? En yta kan väl aldrig vara tredimensionell?

Jag har för övrigt inte själv hittat på begreppet suckulensgrad utan jag tror det är vetenskapligt att mäta såhär.

För paradisträdet var det inte ett dugg svårt att få en bra skiss av arean, värre var det med pelargonen som ville buckla sig rejält. Med många blad från samma växt får man dock ganska bra värden ändå. Jag ritade även en kurva över transpirationshastigheten i rumstemperatur för att se de artspecifika betingelserna. De har ju lite olika försvar för att klara torka.

Besvarade det här dina frågor?

Nä jag uttryckte mig väl lite klumpigt. Ytor är ju alltid per definition två dimentioner (meter gånger meter), men för att beskriva koordinaterna för en punkt på en plan yta t.ex. ett bord behövs bara två dimentioner (x,y), ger en 2D-yta men på en böjd yta behövs tre dimentioner (x,y,z), ger en tredimentionell yta. Det var så jag menade. Alltså den totala begränsningsytan runt bladets volym (summan av alla bladets ytor)... Men är suckulensgraden definierad som du säger så är den väl det... tycker det var lite suspekt bara.

Hrmm... eller är det inte så att det nästan bara sitter stomata på bladets undersida? och det därför bara är där det kan transpirera. I så fall förklarar det ju varför det räcker med ytan på bladets ena sida...

Transpirationshastigeten tycker jag nog är mer intressant. Hur stor skillnad fick du mellan t.ex. fetbladsväxter och andra?
Jag tror jag gjorde en lab på det för nåt år sen när jag läste växtfysiologi men kommer inte ihåg exakt. Tror vi tog några blad och satte i vatten och vägde. Sen lät vi bladet transpirera under olika förhållanden, och vägde hur mycket vatten som försvunnit under en viss tid.

Synd bara att man måste förstöra växten för att kunna mäta ordentligt. Hade ju varit roligt att labba lite på sina egna växter, men det går ju inte...