Planterade våren 04 ett plommon -Jubileum, äpple-Säfstaholm och körsbär -Van. de stod fint hela sommaren. Sommaren 05 växte äppelträdet lite, men ingen av de andra träden fick några nya/längre grenar eller vad man nu kallar det. De fick blad men stod stilla för övrigt.
Är det normalt?
Bör jag förvänta mig att de växer i år?
Kan man göda på dem med nåt "mirakelmedel" (*ler stort)?

Tjohopp från en som längtat efter våren sedan januari och nu vill flytta till ett land helt utan snö....

/Aja

Förra året borde äppelträdet ha växt med 20-50 cm och körsbäret minst lika mycket.

Tag bort gräsmattan under trädens kronor om det finns där, lägg kompost och kogödsel, se http://www.juniper.se/tradvard/grongodsling.htm.

Kolla om du planterat för djupt eller i alltför sank, våt mark, omplantera i sådana fall trädet, se http://www.juniper.se/tradvard/plantering2.htm.

Vattna träden om de står torrt.

Jag har liknande problem med mina träd och efter att ha läst på er hemsida känns det som att jag borde:

1) ta bort gräsmattan under träden
2) gödsla och plantera lite ettåriga blommor i "rabatten"
3) nästa år försöka plantera ner någon "gröngödselväxt"

Annars har jag fått tipset att göra lite hål med spett vid "ytterområdena" på trädets rotsystem och gödsla i "hålen". Vad tycker du om det?

Vilket gödsel vill fruktträd ha (kan ingenting om gödsel)?

Nyplanterade träd står knappast still i växten pga näringsbrist. Det låter snarare som om det skulle vara problem med rötterna. Är de planterade i mycket kompakt lera så kan de få det svårt att växa.

Ja, att de är planterade för djupt eller i alltför litet hål eller med rotsnurr är de vanligaste skälen till att nyplanterade träd som inte växer.

Lena - att gödsla punktvis kan man göra men det är mycket mindre effektivt och mindre långsiktigt än att ta bort grässvålen. Att ta bort den och lägga dit löv, trädgårdskompost och kogödsel är viktigare än vad man sedan sår, men det är ytterligare en bra sak att göra eftersom det skuggar och ger ytterligare liv till jorden.

Området vid dropplinjen är viktigast, dvs i marken under yttre kronan. Man kan antingen ta bort all gräsmatta från stam och dit eller i ett band runt om vid dropplinjen eller i rundlar och former här och var under kronan.

När man tar bort grässvålen ligger många rötter ytligt och därför är det bra om man lägger på någonting. Löv och kogödsel är en bra blandning och det är inte så viktigt hur man doserar. Kogödsel finns färdig på säck och för ett träd med 8-10 meter bredd mellan krongrenarna kan man utan att skada lägga på 5-10 säckar. Men också 2 är bättre än ingen.

Borde inte träden ha vuxit mindre 2005 än normalt ?? Hos mig i Stockholm regnade det nästan utan avbrott i fyra veckor (mina semesterveckor så klart), från mitten av juli till mitten av augusti. Är det inte då som träden behöver sol och värme för att växa ??

Jag brukar skriva upp hur mycket mina träd växer och det var klart mindre i fjol än "normalt", även om jag inte har tillgång till mina anteckningar här och nu.

Sen beror det lite på grundstammar, är det säkert att du har A2 för äpplen (och inte B9 eller någon annan svagväxande grundstam), Prunus avium för Körsbär (och inte Colt eller Gisela5) och Prunus Cerasifera för plommonen (och inte Meritare, t.ex ??).

Kanske det, fast många här växte så det knakade av någon anledning. Både de på stark- och svagväxande underlag.

Det behöver inte vara något fel att ett nysatt äppelträd inte växer mycket på två år, men min erfarenhet är att det ofta är något fel. Vi gör för dåliga växtförutsättningar för träden eller de har dåliga rotsystem från början. Och sedan låter vi gräset växa över rötterna, samtidigt osm vi inte vattnar.

Är omständigheterna bra så är det bara att vänta. Men det är sällan de är det.

Träden har stätt utan gräs under från dag ett.
Och ympningen ligger över markytan....
Ska ge dem en del kogödsel och se vad som händer.

Hmmm det växer förståss smultron under körsbären....kan de vara boven?
/aja

Nej smultron stjäl inte det träden behöver. Ge dem en säsong till, men om de då inte sätter fart står de antingen på fel ställe (för torrt, vindutsatt, kallt, magert, blött) eller så hade de rotsnurr när du satte dem.

Nästan alla träd kommer igång snabbare om man klipper in de grövre rötterna och om man undviker de som har rotsnurr.

Bumpar den här tråden för att jag sprudlar av glädje från min erfarenhet av att boosta ett äppelträd.

Planterade år 2006 eller 2007 bl.a. 5 äppleträd i en morän, lätt nord-ost-sluttning utgörandes av en beteshage. Jag har inte skött dem särskilt väl, mer än att föra en kamp mot elaka harar, rådjur och bladlöss. Inhägnat på olika vis, sprutat med såpvatten osv. Ett par gånger har jag tagit bort grässvål, gödslat och lagt på täckbark.

Det bortersta trädet har jag inte gjort någonting med alls. Det har stått inom 4 stolpar med stängsel. Innanför stängslet har det växt gräs. På 4 år har det inte hänt ett skrutt med trädet. Tror inte att det har växt en endast centimeter. Möjligen något den första säsongen. Bara överlevt, år efter år. Lavar växer på den magra stammen. Har så många andra träd och annat att hålla reda på ute på torpet, att detta träd längst bort i hagen har fått klara sig självt.

År 2010 såg jag på håll, att stolparna kring trädet hade börjat ruttnat och falla omkull. Så i höstas begav jag mig ut i hagen och rev bort alla stolpar och nät. Virade runt ett stamskydd av typen lite hårdare plast. Grävde upp den massiva grässvålen och fyllde på med lite höstgödsel och en halv säck kogödsel.

Vad glad äppleträdet blev!! Grenarna har sedan i höstas växt 40-50 centimeter och det är skott överallt! Man blir nästan religiös - i 5 långa år har hon stått där, apeln. Och väntat. Troget. Väntat på bara lite, lite omtanke. Och så belönar hon mig så här ymnigt, som bara naturen kan. Det är kärlek.

Andra träd har haft liknande betingelser med tjock grässvål och dåligt med gödsling. Men just det här trädet står uppenbarligen i en mycket näringsfattig del av markerna. Och jag minns när jag planterade träden i denna hage; ju längre ut i hagen, desto mer morän och stenig var marken. Jag fick gräva flera hål, innan jag kunde göra ett stort nog för att undvika att stenar låg i vägen för rötterna. Det är naturligtvis ingen idealisk plats för ett äppleträd. Men nära nog växer naturligt, både ek och björk och en och annan rönn. Får detta träd lite gödsel de kommande åren, skall nog rötterna kunna leta sig mot näringsrikare ådror.

Det är lätt att säga, att det "räcker att vattna" och "hålla marken öppen under trädet", men så enkelt är det inte alltid. Ibland är jorden så näringsfattig runt den lilla plantan att man måste "boosta den" för att det skall ta fart.

Härlig beskrivning Gudahov!!!

Helt sant, vi måste "boosta" ibland. Jag har experimenterat i olika marker och med olika material. Och närapå allt man lägger på efter att ha tagit bort grässvålen lönar sig!

Det jag funnit hittills är att det är där jag lyckats få igång daggmaskar, där har jorden under min påläggning blivit lucker, och säkert fylld med många andra mikroorganismer, Jag tror själv att det mycket mer sällan är kemin, dvs näringsämnena, som ger de positiva resultaten. Det är den syresättning och det mikroliv, också svamp som samlever med träden i marken, som gynnas och därmed gynnar trädet och hjälper till med syresättning och näringsupptag.

Kogödsel över rötterna, gärna över ett större område, är aldrig fel (före midsommar eller efter bladfall). Att ta bort grässvål och ersätta med kompost, löv, gräsklipp, andra ettåriga växter, är också i stort sett alltid bra och ger TYDLIG effekt.

I parker kan man sällan ta bort och ersätta större delar gräsmatta. Jag jobbar ibland i parker där människor vill under trädkronor i skuggan. Där kan jag inte ersätta gräsmattan med kobajsvälling, och inte heller en bit utanför kronan (där träden tar upp sin näring).

Så jag jobbar på höstarna, efter att människor slutat sitta i gräsen. Och lägger ut FÄRSK gödsel. Gräsmattan störs ut delvis, lyfter man på en gödselkoka i november sticker pigga maskar ned sina huvuden... När snön smälter bort i april finns bara halmstrån kvar av kogödselblandningen, och i början av juni när människor vill sitta i gräset är allt dolt, gräset frodigt - och träden sprutar av glädje.

Bättre, mörkare bladfärg. Större tillväxt. Behåller frukten istället för att släppa (om det är fruktträd).

Det är fantastiskt varje gång.

Nu blev jag nyfiken kring att du använder FÄRSK gödsel på hösten. Några av mina gissningar, är det något av dessa som stämmer? Är det för att det:

1) hinner brännas på plats under vintern och därför "ok" att använda? (för annars är väl brunnen gödsel det som rekommenderas för att inte kväve skall stjälas fr marken/växten ?)

2) Färskgödsel innehåller något "gottigare" än brunnen gödsel?

3) Färsk gödsel är billigare än brunnen?

Nyfikna Mia som flikar in en fråga.

Bra gissningar!

jag använder färsk gödsel, gärna med mest kogödsel och uppblandad med halm i områden där

- jag skulle vilja ta bort grässvålen men där det inte fungerar av praktiska skäl, t ex i parker. Färsk gödsel utlagd på hösten stör gräset men inte så att det hela nästa säsong gör gräsmattan obrukbar

- där det behövs en riktig "boost", t ex vid jordtrötthet och där jag vill plantera nya träd av samma sort så småningom, eller där äldre träd har låg tillväxt. Färsk gödsel som brinner under snön på vintern ger mikrolivet i jorden en lång säsong

I lite större kvantiteter är färsk gödsel billigt som material men hanteringen gör den minst lika dyr som brunnen köpegödsel som finns på säck mm. I parkmark har jag lagt ut den manuellt eftersom det minskar markpackning

Smart m att störa gräset lite lagom, då vet jag. Tack. Jag får kanske leta reda på en bonde m kor alt köpa en egen. Hade varit mysigt att ha en kossa råmande i trädgården ;-)

En kort fråga, hur tjockt lager lägger du på? Och efter bladfällningen antar jag?

Stall där hästarna står i halm är också bra. Det fanns en tid då jag for omkring med svarta plastsäckar och skyfflade i från stall till stall...

Jag lägger på så mycket os jag har. Om det är en hyfsat stark och etablerad gräsmatta kommer den igen om man lägger ett täckande lager överallt. Har jag liten yta och mycket lägger jag så mycket som jag vågar för att gräset ska kunna klara att komma igen. Går det att ha lite mindre gräs under kronan blir det tjockt där och tunnare utanför kronan.

Efter bladfall ja.

;-), jag kan se det framför mig, stallfolket som ropar "Nu kommer Cilla, fyll säckarna!"

Det låter som halm är att föredra framför spån. Men varför? mer struktur så det inte blir så kompakt?, mer microliv?, bättre näringsinnehåll ? (men det borde vara bara lite näring i halm känns det som)

Både halm och spån bidrar till kol i den snabba stallgödselkomposteringen, men spån bryts inte ned lika snabbt som halm. Särskilt inte om det är större spånflingor som de som djuren brukar stå i. Jag tycker att spån ger för långsam effekt både i min kompost och alldeles för långsam utströdd med gödsel i en gräsmatta.

Där spånet klumpar ihop sig blir det alldeles för lång nedbrytningstid om man behöver gräsmatta intakt redan säsongen efter man lagt ut. Klumpad halm ger inte samma kvävningseffekt i gräsmattan.

Sedan har det en estetisk aspekt också. I en park ser det mer konstlat ut med utstrött spån medan de halmstrån som ligger kvar innan gräset växer upp knappt syns.

Jobbar man i hemmamiljö och har gödsel och spån är det bara att använda. Kan man välja tycker jag halm är mycket trevligare. I offentliga miljöer blir det kittsligare, så många som ska kunna njuta...

Ja, nu fattar jag skillnaden. Tack. Då skall jag se vad jag kan ragga ihop! ;-)

Uppdatering:

Säsongen 2013 fortsatte hon att växa, men inte lika mycket som året innan med specialboosten. Och under de första vårmånaderna 2014 hände heller inte särskilt mycket på tillväxtfronten. Några centimeter nya skott till i början av juni.

Nu har jag påbörjat ett mer långsiktigt experiment. Detta experiment omfattar alla fruktträd (17 stycken) som jag har ute på ängs- och betesmark. Inte de som står i trädgården. Men den lilla apeln längst ut i hagen kommer jag att uppmärksamma särskilt, eftersom jorden där är så mager.

Experimentet är ett kombinerat boost-jordförbättrings-experiment och går ut på följande:

Under våren har jag läst allt mer om hur man kan jordförbättra med färsk flis och att det nu inte enbart finns olika praktiska erfarenheter utan även forskningsresultat som visar hur fantastisk färsk flis kan vara för jordförbättring av speciellt magra jordar. (Det finns säkert någon tråd här i detta delforum om denna jordförbättring).

Idén är ju att lägga ett tjockt lager färsk flis (15-20 cm) över den jord som behöver förbättras och att gärna sätta till en katalysator av rock-dust (mineraler) och svampsporer (som bryter ned träet). Efter cirka tre år har det nedersta lagret av flisen blivit till den mest näringsrika jord man kan föreställa sig. Efter hand fyller man på ny flis och jordlagret blir allt tjockare. Det finns en hel del videos på youtube som visar vilka resultat man kan få. (Säkert har det skrivits om detta på odla och antagligen av Cilla, men jag har inte hängt här på ett tag och hunnit läsa och ber därför om ursäkt om jag upprepar sådant som redan diskuterats.)

Hursomhelst. Boost-delen av detta experiment går ut på att jag initialt spettgödslar träden med en blandning av hönsgödsel-algomin-rockdust vilken jag sedan vattnar ned med ful-gödsel (flytande blåkorn). Därefter lägger jag 5-10 skottkärror med färsk flis (det är kombinationer av rönn, sälg, ek, björk och vad jag har på markerna) - hur mycket beror på hur stor kronan på trädet är. Dvs jag försöker marktäcka med flis ända ut till dropplinjen.

Började med några träd i mitten av maj och det ser ut att ge goda resultat (har hunnit drygt hälften av träden - det tar ju en hel del tid att framställa flisen). Naturligtvis är det mest boosten som gett resultat. Den lilla apeln har ånyo tagit fart och de längsta årsskotten har vuxit mer än 30 cm hittills. Hon är verkligen tacksam - suger åt sig varje uns av näring hon kan få.

Men även den långsiktiga jordförbättringsdelen av experimentet börjar ge resultat. Jag brukar besöka det träd som jag först började med och rota lite i flisen för att se vad som har hänt. Egentligen bör man nog ta bort svålen runt trädet, så att flisen direkt kan börja brytas ned. Men med en läkande fotskada så har jag inte kunnat sätta spaden i den tjocka svålen, så naturen får lösa det själv. Och det fungerar. Rotar man ned i det 20 cm tjocka lagret av flis, kan man se att gräset och den andra växtligheten har gett upp och börjat ruttna. Istället börjar den gamla svålen att luckras upp och några cm ned hittar man nu en och annan riktigt fet daggmask i denna annars så moräna betesmark. Processen har påbörjats att få en allt mer lucker och näringsrik jord.

Även om det dröjer ett par år innan flisen omvandlats till näringsrik jord så ger det naturligtvis redan resultat. Flisen hindrar ju redan nu gräs och "ogräs" att suga ut näringen ur jorden och dessutom håller flisen fukten kvar i marken. Det är slående att efter flera veckors torra väder, hur fuktig jorden är under det tjocka flislagret.

Återkommer med fler resultat allt eftersom.