Min mage älskar Verum hälsofil insåg jag efter att min mage kraschade,
och nu undrar jag då, kan man köpa dessa bacillusker någonstans,
alltså Lactococcus lactis L1A, alltså, så att man själv kan göra sin egen
hälsofil?

Lactococcus lactis L1A kan du inte köpa eftersom den är patenterad av företaget som gör verum hälsofil. Men i princip kan man göra egna fermenterade mjölprodukter enligt receptet:

"Hemgjord yoghurt (i termos)

Eftersom termosar har olika volymer så anges volymerna i "termosvolymer"

Fyll en termos med vatten (gärna en mattermos med större öppning),
häll över vattnet i gryta 1 och koka upp.

Fyll termosen nästan ända upp med mjölk (av valfri fetthalt),
häll över mjölken i gryta 2, skölj ur termosen.

Häll över det kokande vattnet i termosen och sätt på locket,
sätt på mjölken på plattan och VAKTA den, rör om under tiden.

När mjölken nästan kokar, lyft av den och ställ grytan i
kallt vattnbad, sätt i en termometer i mjölken.

Kyl mjölken till 42 grader Celcius, häll ur det varma
vattnet ur termosen och häll i mjölken i stället.

Ympa med ett par tsk eller en matsked färdig toghurt.

Låt stå minst 7-8 h eller över natt.

Häll upp den färdiga yoghurten i en tillbringare, rör om,
och ställ i kylen.

Om den blir lös och slaskig har inte syrningen fungerat
och man börjar om från början med en ny kultur.


Kan vid serveringen smaksättas med fruktpuré, sylt eller mos.

Kommentar: Det varma vattnet i termosen skall pasörisera denna, av samma skäl värms mjölken upp innan den avkyls. Man kan ympa med olika sorters syrade mjölkprodukter, bara de har levande bakterierkultur som odlas vid rätt temperatur. Yoghurt fungerar alltid, filmjölk fungerar inte att ympa med."

Motsvarande kan man alltså göra alla sorters fermenterade mjölkprodukter. Begränsningenarna ligger i att:

1. Det måste finnas levande bakterier i den fermenterade mjölkprodukt man ympar med

2. Temperaturen bakterierna vill växa i varierar för olika bakterier, receptet ovan gäller för yoghurt . Andra bakterier vill ha högre (eller lägre) temperatur.

3. För att få en bra fermenterad mjölkprodukt måste man ofta använda flera bakterier, en som ger bra smak och en som ger bra konsistens (ett tag fuskade man och tillsatte gelatin). Skall man sedan själv lyckas fermentera mjölk så måste båda bakterierna växa, och man måste ympa med rätt proportioner av dem.

Så slutsasten är helt enkelt att man bör prova sig fram. Har man väl lyckats så kan man alltid forsätta att använda sin fermenterade mjölk som ymp, men man bör regelbundet köpa ny fermenterad mjölk och starta om med.

Så man måste egentligen alltid köpa ny fermenterad mjölk, man kan
inte köra det som en evighetsmaskin, som kefirgrynen skulle vara?

Det går även att göra yoghurt med mjölksyrabakterier som man köper på hälsokostbutiken. Det är kapslar med bakterier i pulverform (vet dock inte om det finns just Lactococcus lactis L1A), man öppnar kapseln och häller i pulvret i stället för yoghurten, när mjölken svalnat av.
Jag brukar låta yoghurten stå i termosen 12 - 24 timmar, ju längre tid desto mindre mjölksocker finns det kvar.

är det inte såna bakterier som finns i mjölken innan den far till mejeriet...

Vad jag vet finns det inga bakterier i sötmjölken. Det är väl bakterierna som syrar mjölken?

men rå mjölk (eller va det heter) innehåller då alla bakterier vi behöver (tror jag det var)
du får skarra en ko

Det kan allt finnas elaka bakterier i opastöriserad mjölk också...vi får t.ex egentligen inte bjuda på den utom familjen..
Det kan finnas kolibakterier och EHEC om det vill sig illa..

Man kan frysa in lite av sin "fermenterade" mjölk..(aldrig hört det ordet förr) och göra nya kulturer när man vill..
Eller använd samma kärl..
...vi syrade mjölk med gräddfil till kalvarna för flera år sedan och om mjölk blir stående i de hinkarna i mer än nåt dygn när det är varmt så har vi mängder av "gräddfil"..luktar friskt och gott..
Och dom hinkarna är säkert diskade hundratals ggr..

Man kan inte fortsätta i evighet med samma kultur, det finns alltid risk att någon "olämplig" bakterie tar över, eller så kan bakterierna dödas av virus som angriper bakterier (detta har varit ett stort problem i mejerierna).

När det gäller kefirgrynen så har de en struktur som gör att man kan se att de är kvar och de lever 8kefir är en symbios mellan flera bakterier och jästsvamp). Vanliga bakterier kan man inte se om man har kvar ursprungsbakterierna eller om man någon annan bakterie tagit över, därför rekommenderar man att man regelbundet gör en ny startkultur (kanske var 10:e eller var 20:e gång man odlar).