Hallon hallon,

Tänkte på Virgos inlägg längre ner på sidan om påsjorden - fyra-fem-sex säckar för en hundring.....

Om det finns och det gå¨r för samma bra pris så köper jag oftast kodynga istället. Jag resonerar att fyra-fem säckar kodynga till samma pris som den erbarmliga påsjorden är välan 100 gånger bättre att satsa på ( nu menar jag till samma användning som påsjorden - itne till känsliga alpiner fniss typ)
för även om denna kodynga är utblandad och av rutten kvalisort så innehålelr den ändå nedbruten kodynga och mull vilket gör detta till en överlägsen(nåja jämförelsemässigt)
de däringa skitjordssäckarna. Eller resonerar jag fel nu?

Kodynga innehåller ju så lite näring i alla fall och det är ju ingen snabb gödning som hönsdyngan utan en mera 'slow-realease' på den så jag tycekr det går lika bra och t o m bättre.


Hälsningar ifårn Ingrid som önskar hon slapp alla påsar överhuvudtaget men som försöker göra någe bra av'et i alla falll

Det var en intressant tanke, jag har köpt både och och gjort en blandning av båda + swellgel. Kanske bättre att bara köpa koskitsblandningen. Ska bli intressant att läsa svaren.

hejsan,

Jo det är mycket bättre att köpa dessa påsar med kodynga i. Även om det är lite koskit i , så är det bättre skit än planteringsjord.

Planteringsjorden består av 95% torv. Det är alltså lika dumt att köpa dessa säckar som färdigblandat saft.

Så köp hellre kodynga 5-6 säckar för en hundring. några 50 liters vanlig torv, grus o lite annat (beroende på användningsområde), så får man en skaplig egen jord.

Lagom till såsäsongen ska jag väl vara färdig med min undersökning, bara dessa "jordtillverkare" vill besvara mina frågor.

Håller helt med Wilhelm!

Efter att jag varit runt till de flesta jordtillverkarna i Skåne, genom mitt arbete, kan jag bekräfta att det som säljs som kodynga är kodynga+torv som komposterats i två-tre år. Plantjorden består av denna kompost samt ytterligare torv och ibland tillskott av lera och/eller sand. Enstaka jordar har också tillskott av hönsgödsel och ibland benmjöl/blodmjöl. Det står då på påsen att den innehåller animaliska produkter (och då är det inte skiten man menar , utan blod/ben).

Själv plockar jag de små svart lakritspillren som blir efter våra får. De är lätta och behändiga och OERHÖRT NÄRINGSRIKA!!! En näve piller till en spann med torv, sand och gammal matjord räcker gott och väl hela sommaren. Det var där det med "slow release"

Menar du att man kan plantera i koskiten direkt? Eller bara vissa växter?
Vet inte om jag skulle våga det, blir det inte för starkt?
Nyfikna hälsningar Lindsay/ som gödslat ihjäl mången småplanta

Jag köper inte heller påsjord på rea. Många blandningar är så sura och innehåller alltför mycket torv. Förutom att växterna växer illa så håller inte jorden strukturellt heller. Efter ett par veckor är den som en kaka med sprickor i, och vattnar man rinner vattnet som på en gås...

Däremot tycker jag att påsjordarna som är KRAV-märkta är bra, åtminstone hyfsade. De är aningen för näringsrika för många nya plantor (och passar inte för frösådder, varken inne eller ute) men de håller mer än en säsong och bakar inte ihop sig.

Jag har satt mången buske och perenn direkt i den blandning som kommer med kogödseln. Köper KRAVmärkt även där. Underligt nog har ingen växt hittills kvävts ihjäl. Blandningarna verkar rätt harmlösa. Bäst är säkert om man kan blanda ut kogödseln med den jord man redan har.

Men på senare år har jag kommit att tycka än bättre om att hämta gödsel i egna sopsäckar det blir hästgödsel eftersom vi har så få kor och får i närheten. Väljer stall som använder halm i spiltorna - då brinner gödseln så att man inte kan ta i den med händerna. Sedan lägger jag denna längst ned där jag planterar (som en okomplicerad varmbädd) på ett djup där rötterna inte når ned. Året därpå vänder jag upp och ned på bädden och blandar med det lerigare och lite tröttare lagret som är ovanpå. Blandningen blir härligt svart med lagom mycket lera. Och så ned med obrunnen, färsk hästgödsel och halm igen.

Som sagt... Mina solrosor blev 4,5 meter höga i år med kraftigare stjälkar än man kunde greppa med handen - med denna blandning.

Cilla

hejsan,

Kravmärkt eller inte. Planteringsjorden är ungefär densamma. Skillnaden, den största är att i kravmärkt jord så tillsätter man endast naturgödsel

vanlig pl-jord -------------------------krav jord
pH 5,5 - 6,5---------------------------pH 6,0-7,0
------------------består av------------------------
Ljus torv ------------------------------ljus torv
svart torv------------------------------svart torv
bark ------------------------------------bark
sand------------------------------------sand
kornstorleken är fin-medium i båda
------------------Tillsatser----------------------------
kalkstensmjöl-------------------------kalkstensmjöl
dolomitmjöl----------------------------dolimitmjöl
hönsgödsel----------------------------hönsgödsel
NPK 14-7-15 +mikronäring---------inget i krav
inget i pl-jord--------------------------gips


De olika grundämnena är ungefär lika mycket i båda (orkar inte skriva 16 rader till)
samt att endast i kravjorden deklareras tungmetallinnehållet.

Detta är alltså planteringsjord från samma tillverkare
kravmärkta kallas för ekologisk bara för att det finns naturlig gödsel i påsen

mängd gram i m3
pl-jord--------------------------------krav
Kväve (N) 540--------------------(N) 470
Fosfor (P) 170--------------------(P) 200
Kalium (K) 350--------------------(K) 900


Det är inget fel i att köpa "påsjord" på rea.
Det är tusen ggr vettigare att köpa 5-6 säckar kokompost och /eller barkmull för en hundring än två säckar kravmärkt plantjord för en hundring.
Bara för att det är rea så betyder det inte att nåt är dåligt.

Och till slut:
Som sagt... mina två solrosor som fåglarna planterade blev lillfingertjocka och bara 1,50m höga

Ber om ursäkt men jag måste nog säga emot lite om Krav-märkt - sista eller nästsista numret av Natur och Trädgård hade en utmärkt sammanställning av Krav-jordens dålighet.
Däremot är tanken med Kravmärkt en utmärkt en om man klarar av att leva upp till det.


Så - om jag förstod det rätt så kan koskiten i påse vara lite mera ok än dne förbluskade planteringsjorden. Och nej Lindsay - den billiga kodyngan dödar ingen växt med övergödning - inte de vanliga perennerna och buskarna. Det är bra att ha respekt för gödsel - i mitt fall är det hönsdynga och färsk dynga som har all min respekt - kan bränna och ta död på växter. Men välbrunnen dito - njae . Hönsdynga är nog det enda jag är superförsiktig med. Efer ha sett Åke T in action på Gröna Rum så funderar jag om jag inte göder för lite men jag är försiktig sedan jag tappade hästdynga på min stackars citronmeliss som gav upp andan.

Nåja - det avrt en ny en.

Oj vad jag längtar till VÅREN!

Hälsar ingrid

Har inte sett sammanställnignen i Natur o Trädgård, antar att den inte var till KRAV-märkt jords fördel? Många gånger är problemet med naturliga ingredienser att de innehåller LIV, alltså mikroorganismer som lever sitt eget liv, d.v.s. att det efterkomposteras i den färdigpackade påsen, speciellt när man tillsatt hönsgödsel strax innan paketering. Kan leda till rutten lukt och försämrade ledningstal = näringsvärden.

En sak kan man i alla fall vara säker på när det gäller KRAV-jord och det är att innehållet av tungmetaller är lägre. Reglerna är MYCKET mer strikta än EU:s generella regler, därför finns inte KRAV-märket längre på barkprodukter (barkmull och täckbark).

I KRAV-märkta produkter kommer dessutom gödseln från höns som gått fritt och sprätt och/eller från kor som inte går på spaltgolv.

hejsan,

Att kravmärkt jord skulle innehålla mindre mängd tungmetaller ställer jag mig tvivlande till.
Störst andel tungmetaller borde ju finnas i torven. Och då bör ju mängden tungmetaller vara samma i båda sorterna.
Skillnaden mellan kravmärkt och icke kravmärkt är ju endast att i kravmärkt finns endast naturlig gödsel (höns, ko ) se mitt inlägg ovan.

Ledningstal = sammlade innehållet av vattenlösliga salter.
lågt ledningstal= näringsbrist
högt ledningstal = för mycket gödsel


Det spelar väl ingen roll var dom har gått eller stått? Utan vad för foder de har fått. Fodret måste vara "kravmärkt"

Detta är lite av mina jordfunderingar.

Gomorron!

Götapetter va komplicerat det låter med jordpåsarna. Hrm jamen om man skall plantera om krukväxter då kan man väl inte ta kogödselpåsarna blir det inte flugor då?

ja vissa jordpåsar innehåller ju mest torvmull ser man ju men en del kravpåsar innehåller ju svart och fet och fin jord enligt mitt tycke men så har jag ju inget laboratorium heller.
Vad skall man ha egentligen man kan välan inte ha egen blomjordsfabrik om man skall plantera om några pelargonior?

hälsar sassa

Hej hopp

Jag köper sen flera år tillbaka min påsjord från nåt' som heter Tälje trädgårdsprodukter. Dom ringer två ggr per år och levererar hem. Stora rejäla påsar av dittan och dattan.
Planteringsjorden är utmärkt, nej jag har inga siffror, bara empirisk kunskap

Dom säljer tom grillkol, en 80-literssäck kommer man långt med jämfört med småpåsarna från mataffären. Jag gillar dessutom att nån' annan bär och släpar för mig.

Kommer inte ihåg priserna, ganska dyra, men man får mängdrabatt och jag betalar hellre lite extra för bra grejer.
Att köpa billigt är ofta att köpa dyrt

Vilket bra tips att köpa kodynga i påsar i stället för den dåliga jorden som man får, har flera gånger blivitt förbannad på den dåliga kvaliten.

Kan man använda den inne också?

Nu blandar jag hönsgödsel i krukorna och det funkar bra men allt som förenklar är ju bättre.

Det är mycket med det jordiska sa alltid min mormor. Och det verkar det ju vara här på forumet!

---> Wilhelm/Virgo Jamen om jag säger att jag jobbar på KRAV med bl.a. jordar och gödsel, tror du mig då? Vissa plantjordar innehåller nämligen kompost från trädgårdsavfall som folk lämnat in på återvinningsstatinerna. Denna kompost har grymt bra näringsvärde, men innehåller också JÄTTEMYCKET tungmetaller.



Hmm, en vanlig missuppfattning har jag förstått... Nä så är det faktiskt inte . Reglerna för vilken kogödsel som får märkas med KRAV har jag nämnt i mitt förra inlägg. Den gödsel från kor som producerar KRAV-märkt mjölk kör den bonden tillbaka ut på sin egen åker och den behöver han så väl eftersom han inte får köpa in konstgödsel (typ BlåKorn, TG-växupp, Stroller och allt vad de heter).

Är det någon som vill veta mer om KRAV-regler kan ni messa mig direkt eller kolla på KRAVs hemsida www.krav.se.

Oj, nu känns det som jag "avslöjat" min verkliga identitet...

hejsan helull

Nu blir det ännu roligare att diskutera med dig.

Kan du påverka dessa jordtillverkare att redovisa tungmetallsinnehållet på alla påsar.?

Sen skiljer ju innehållets kvalité från samma jordtillverkare från parti till parti, även inom partierna.

Egentligen borde man ha ett unevarsalinstrument som mäter allt och så sticker man in mätproben i jordsäcken. Visar den grön, så är det bara att ta den säcken. Visar den däremot rött så får den ligga kvar.

Jättebra tips Wilhelm! Med det där instrumentet alltså. Kan du inte meddela mig när du är klar med första prototypen?

Tyvärr är det inte jag som skriver reglerna men jag ska göra vad jag kan. På de KRAV-märkta säckarna i alla fall.

Meeeeen... alla KRAV -jordar måste ju redovisa tungmetallinenhåll till KRAV, så alltså har jordtillverkaren dessa siffror. De bistår dig säkert med den informationen! Hota annars med att du har kontakter på KRAV !

hej,

om jag får några mille från investeringsfonden, så tar det bara några år så är instrumentet färdigt.

Det är bättre att dom anger tungmetallinnehållet på icke kravmärkta påsar.
+ rekomenderat maxvärde.

Detta gör nytta. Att informera om tungmetallinnehållet i kravpåsar är mer eller mindre ett spel för gallerierna, även om det är lag på detta.

Kan bli svårt att kräva det, för det är ju ingen som kontrollerar den icke KRAV-märkta jorden!:P

För om man redovisar tungmetallerna på de KRAV-märkta säckarna är ju risken att folk, konsumenter, tror att det bara är tungmetaller i dessa.


Är det KRAV-lagen du menar? Vi föredrar att kalla det regler eftersom vi inte är någon myndighet utan en ekonomisk förening...

Intressant att ta del av resonemangen här, tack allihop!
Wilhelm - tack också för uppställningen, har sett den någon annan stans också - men de icke-KRAVmärkta påsjordarna jag sett har varit mycket surare.

Håller helt med - om det är bra jord. Har hittills inte sett en bra jord på rea i påse, men så hr jag tröttnat på att kolla dem och finna att det mest är sur, konstgödslad torv också.



Sant, men kokompost och barkmull kallar inte jag för jord. Dock går det utmärkt att för de flesta växter använda befintlig jord, några hinkar löv och en påse kokompost!

Cilla

hejsan,
blir många citat här.

Jag kanske har skrivit om det i förra forumet. Det är alltså från en viss "jordleverantör" som ska va en av de bättre.



Variation på pH är väldig stor i och mellan olika partier.



Tror att du läst alla mina inlägg om "påsjord" 90-95% torv är inte jord.
För ett tag sedan såg jag ett fabrikat där det inte kallas för planteringsjord, ut planteringstorv. Dom lär sig!

Tror vi är inne på msamma linje här, Wilhelm.

Tungmetaller i jorden är inte att förakta. Har nog inte så mycket med påsjord eller lösjord att göra - men vore väl ett självklart krav från oss konsumenter att få se mätningar på varje gång vi köper jord?

Var och beskar träd hos en person som beställt 4,5 ton jord till den nya anläggningen. Av någon anledning som jag inte minns gjorde trädgårdsmästaren ett jordprov. Det visade enorma mängder tungmetaller. Köparen tvingade företaget att ta tillbaka jorden.

Lerigt jobb!

Förresten läste jag om en undersökning för ca 2 år sedan som visade att våra vanliga hushållskomposter innehåller stora mängder tungmetaller också - klart mer än som dimper ned från himlen från smutsregn. Sedan dess har jag slutat att slänga skal från icke-ekologisk frukt och grönsaker i min.

Cilla

Hejsan,

@Cilla

Detta gör varken till eller från.
Tungmetaller finns överallt tom i kravmärkt. Läs innehållsförteckningen på allt kravmärkt så ser du.


? Varför?


Tungmetaller´s giftighet är ju olika. Helylle kan nog berätta om de olika tungmetallers "giftighet"

F´låt Helull ska de va

Att det inte skulle påverka kompostinnehållet om man slänger i allt eller endast KRAV-rens måste bevisas innan jag tror på det, Wilhelm. Genom åtminstone någon studie eller hänvisning till någon som jämfört!

Cilla

Bravo, man skall vara källkritisk!!! Som jag påpekat tidigare. Själv slänger jag att som kan multna i komposten och struntar var det kommer från. Läser sällan på innehållsförteckningar och väljer aldrig KRAV, det är för dyrt. Men jag tror att jag kommer att dö lyckligare än vissa andra. Och inte tidigare för den sakens skull. Betvivlar högeligen att olika "miljögifter" påverkar befolkningens mortalitet. I jämförelse med bilar och sjukdomar. Godnatt med er nu, i morron åker jag till landet och sprutar Roundup.

Hejsan Cilla och övriga kravisar,

Eftersom producenter inte behöver redogöra allt t.ex. tungmetallsinnehållet så är det svårt ja tom omöjligt att veta hur mycket tungmetaller något innehåller förrän någon har gjort en analys.

Jordpåsarnas torv t.ex från en producent hämtas från ett o samma område.

1 parti blir kravmärkt och innehåller således ingen konstgödsel. På innehållsförteckningen anges tungmetallsinnehållet. Denna info är samma år från år (mitt påstående)
1 parti är inte kravmärkt men innehåller ungefär samma ingredienser förutom att det även innehåller konstgödsel. Tungmetalls innehållet anges ej, eftersom det inte är nåt krav.

Förmodligen innehåller det lika mycket / lite tungmetaller som det kravgodkända.

Om du nu tror att t.ex. kravpotäter innehåller mindre tungmetaller än icke kravgodkända, så får du väl tro det. Jag gör inte det.

Tungmetaller finns ju överallt, det är ju vissa som är farliga i stora doser.

Hej Wilhelm,

Du kan ha rätt om tungmetallerna - jag har inte undersökt och vet därför inte.

Helt rätt att hålla ett kritiskt öga som du gör. Jag tillhör inte de KRAV-positiva som tror att allt ekologiskt godkänt är fritt från gifter heller. Jag väljer KRAV i första hand för att jag tror att de innehåller färre gifter än de övriga producenterna, och i andra hand för att jag har bra erfarenheter av att KRAVjordarna håller längre än de andra.

Men om det är som du skriver att de konventionella jordproducenterna inte anger tungmetallvärdena i sina torvpåsar så borde kravet ställas till dem att göra det, så att vi kunde jämföra. Inte för att det påverkar mitt val av jord - det finns så mycket annat än tungmetaller som talar för KRAV-märkt jord. Dessutom är inte prisskillnaderna så enormt stora nu att KRAVjorden behöver vara 100% bra och den övriga 100% dålig för att man ska kunna välja KRAV.

Säkert kan någon av de duktiga på KRAV komma med svar på detta. Kanske kan ingå i din undersökning att skriva dem en rad?

Förresten - jag känner ju ett par som joibbar där. Ska skriva och be dem skaka fram en jordexpert att kolla in på denna diskussion. Vore intressant att höra deras synpunkter också.

Cilla

...och nu har jag skrivit till KRAV och dessutom läst denna diksussion lite noggrannare. Valde den person på KRAV som jag tidigare ställt en massa frågor till och fått mycket matnyttiga svar och mängder av referenser från. Och skratta lite åt mig med mig nu - jag tror det är samma Helena som skriver här i forumet! Så kan det gå.

Min vana trogen så läste jag denna diskussion liksom många andra. Det vill säga mer noggrannt läser jag inlägg från dem jag tror har en annan uppfattning än min egen, än inlägg från dem som jag tror har en likadan inställning som jag själv.

Altså läste jag inte Helenas inlägg helt noggrannt. Men nu ser jag att du jobbar på KRAV, Helena. Kul att ha dig här!

Vore roligt att se vad den kritiska artikeln om KRAV-jordarna handlade om. Kan någon av er som har tidningen referera?

Cilla

Jag har vid två tillfällen köpt säckar med "välbrunnen" kogödsel från den lokala brottarklubben i min kommun. Grabbarna jobbade hårt för att få in lite slantar till klubben och det gick jag på. Det värsta var att välbrunnen verkade innebära att man låtit korna skita direkt i säckarna. Den gick naturligtvis inte att använda som jag tänkt mig så jag fick lägga gödseln i botten av min drivbänk i stället. Inte ens kodynga är alltid så bra. Ulf

Jag är nog som Gossen Ruda. Jag slänger allt som kan förmultna i mina komposter. Till och med dammsugarpåsarna för jag vägrar att inse att de skulle innehålla som det påstås; tungmetaller. Innehållet i dammsugarpåsar består ju bara av det som man släpar in och av hudavlagringar. Det man släpar in måste man ju kunna släpa ut igen och jag tror inte att hudavlagringarna kan vara särskilt farliga. I så fall skulle man ju själv vara riskavfall. Det enda jag kan tänka mig är att diverse bekämpningsmedel kan hamna i jorden, men de borde rimligtvis bli mycket utspädda. Jag har också svårt att begripa varför vedaska inte får läggas i komposten. Vedaskan innehåller ju inte heller något annat än det som redan fanns på tomten när trädet växte upp och borde rimligtvis inte innehålla några större mängder tungmetaller. Däremot rekommenderas att man lägger askan på sina bärbuskar. Häpp! . Ulf

Skälet till att man inte lägger aska i komposten är samma som varför man inte kalkar i komposten. Det beror på att kvävet då avgår i gasform och försvinner kvävet går förmultningsprocessen sakta, kvävet behövs för att nedbrytningen ska fungera.


Angående tungmetaller i vedaska, där kan det finnas en hel del, träden tar ju upp tungmetaller både från marken och luften så det beror på hurpass stora luftföroreningar det är där träden växer + vilken berggrund det är. Men ofta slänger man ju inte ut så mycket vedaska i trädgården. Själv slänger jag ut små mängder aska i trädgården men aldrig i närheten av surjordsväxter.

Om man ska använda dammsugaravfallet finns det olika åsikter om. Det kan finnas mycket tungmetaller beroende på byggmaterial, möbler etc. det är ju inte bara hudavlagringar i dammet utan det kommer partiklar från det mesta. +Är man rökare så finns det en hel del tungmetaller i cigaretterna.

Jag brukar köpa 5 säckar för 100 kr varje år. Sommaren som gick odlade jag bl.a. tomater i stora krukor fyllda med köpejorden. Krukorna ställde jag i min indragna entré där det blir varmt och gott. Det fungerade alldeles utmärkt trots att det sägs att det bara finns torv i köpejorden, så det kan väl inte vara så illa som det skrivs i detta forum? Alla tomater hann inte mogna innan jag for på semester så vi tog en jätteburk med körsbärstomater med oss till Spanien. Där eftermognade de allt eftersom och vi åt tomater under 5 veckors tid. Ulf

I går när jag kom hem läste jag novembernumret av A o T. Döm om min förvåning när jag läste om att dammsugarpåsinnehållet var ett av de bästa göselmedel man kunde önska sig som man skulle hälla ut runt ikring sina plantor i rabatterna. Det innehöll allt möjligt bra som t.ex. mangan, bor mm.
Det verkar som om jag trots allt gott och väl kan fortsätta att lägga påsarna i komposten. Om det finns tungmetaller i cigaretter tycker jag att man genast skulle tvinga fabrikanterna att ta bort dessa. De kan ju knappast komma från tobaken eller pappret. Ulf

Det är inte så lätt att ta bort tungmetallerna ur tobaksprodukter eftersom det kommer från tobaksplantan som är en växt som är mycket effektiv på att ta upp tungmetaller ur jorden. Hur mycket tungmetaller växten tar upp beror på vilka gödningsmedel och bekämpningsmedel man använder och i länderna där man odlar tobak är det ofta inga snälla bekämpningsmedel. Det som det brukar finnas mycket av är bly och kadmium. Fast kan man suga i sig det, så bryr man sig nog inte om det hamnar i komposten.


Och visst kan den billiga köpejorden fungera bra att odla i, även jag blir tvungen att köpa en del och till stora hinkar och balkonglådor fungerar det ofta ganska bra, men det är slöseri att hälla ut det i rabatter och trädgårdsland, torven bryts ner på bara några år. Bättre skulle vara om det fanns riktig jord i påsarna som inte bryts ner till koldioxid och vatten på några år, det skulle vara mera lönsamt i längden. Och man kanske skulle få lite mindre problem med sorgmyggor (kallas ofta blomflugor) ifall det var mera riktig jord i jordpåsarna, de brukar ju trivas extra bra i torv.