Nu ligger vi nog inte så bra till hos våra grannar....
Vi är relativt nyinflyttade i ett nybyggt typiskt engelsk radhus. Fram till igår hade vi mest bara vinkat till varandra.
Vi har en livlig och glad flatcoated retriever på 1.5 år som vi i vanlig ordning skulle ta en sväng med på eftermiddagen/kvällen.
Vi har fram till nu inte haft koppel på honom förrän vi kommer till trafikerat område och hade då inte heller igår satt på kopplet hemma framför huset.

Då får han syn på en katt och far iväg som en raket och katten "räddar" sig upp i ett träd. Katten råkade tillhöra grannen som oturligt nog också var ute och som tjuter av fasa och verkligen skriker-NO!!! Oj då... hunden fångas blixtsnabbt in och jag börjar uppriktigt ursäkta mig och hålla med om hur erbarmligt dumt det var att ha hunden lös framför vårt eget hus. Katten hade visst också blivit sydd i huvudet för 4 veckor sedan så detta var ju verkligen inte bra. Grannen är nu verkligen supersur och vägrar prata och skaffar fram en stege som bara når halvägs upp och börjar locka på katten: -Toppsie, come to mummy!
Katten sitter kvar , ser rätt nöjd ut med situationen och verkar gilla läget. Det gör inte grannen som nu är fast besluten om att om inte katten kommer ner bums så kan den nog inte komma ner på eget vis utan måste HÄMTAS ner ur trädet. Beviset på att katten inte själv kan klättra ner ur träd var för ett par veckor sedan då den satt i över 2 timmar innan de fick ta en stege och ta ner den. Oj då...
Förstärkning kommer med en lite längre stege men som ändå inte når upp till klykan och grannskapets alla barn. Verkligen jättekonstigt att katten inte hoppar ner.... Jag gå in, tycker verkligen att det gått lite väl långt....Då kommer brandbilen (tid katt i träd=45 min) med sirener och blåljus . Två brandmän i trädet som också lockar: - Toppsie!
Hade jag varit katt hade jag också hoppat upp en våning. Då tycker även brandmännen att detta är oerhört fånigt och tar fram vattenslangen och spolar på kattskrället som då självklart hoppar ner (utan att skada sig )

Jösses...Ja ja det var utan tvekan grannen ögonsten vi skrämde så för att späda på det hela (tycker jag själv) så gick jag in och lämnade en bukett blommor till den skakade ägarinnan och en påse kattgodis varvid grannen såg ut att bli glad....

Jag hoppas inte att jag retat upp några andra katt-ägare med denna lilla historia!
/Anna & Otis

nånting säger mig att katten kanske rätt snabbt glömde bort det där med hunden...

Kattägare här Hihi... jag tyckte det var lite roligt att läsa jag (fast jag hade säkert blivit rätt upprörd om det var min katt det gällde)
Fast jag vet ju att katter är väldigt bra på att ta sej ner från träd själva... så det var nog ingen större fara för katten
Det var nog ett smart drag att gå över med blommor å godis.

Mest förvånande är att brandkåren kom så snabbt. En kompis katt satt i trädet i över ett dygn innan dom ringde efter brandkåren. Svaret blev att om katten inte kommer ner före den suttit där i 3 dygn så kan dom eventuellt komma och ta ner den. Efter knappt två dagar var katten så hungrig att hon kom ner alldeles själv utan problem.

Hoppas att grannarna har mer vett än att bli arga på er för alltid... Sån händer ju! Min hund skrämde upp en katt i trädet fast han var kopplad, kattägaren tyckte mest att det var pinsamt att katten inte var tuffare än så...

Om det absolut inte var bra att någonting hände katten som blivit sydd i huvudet för 4 veckor sedan- varför släppa ut den så över huvud taget???
Undrar även lite över din granne... verkar som om ägarinnan pratar engelska, var bor ni? Eftersom brandkåren kom så snabbt också =)
Har själv haft katt och om man släpper ut den (och vet att grannen har hund, för det kan de väl inte ha missat??) så får man nog räkna med att det kan hända saker, det är ju inte är lika lungt och tryggt ute som inne.

Visa henne denna

Katter kan om dom vill!

hälsningar från en kattägare & kattälskare

Det var en liten lustig historia (har 2 katter men i bland flera)

Själv gillar jag inte heller om våra katterna blir jagade på våran tomt av hundar, men sådant händer. Det är ju djur och de gör inte alltid som "vi" vill. Men vad som är viktigast är att hundägaren visar "deltagande" och respekt för katten/ägaren. Inte bara skrattar och tycker att det hela är kul.
Det var väldigt fint det du gjorde med blombuketten o godiset. Där tror jag att du räddade "grannsämjan"
Brandkåren här rycker i princip aldrig ut för att rädda katter och i de fall jag vet om har kattägaren fått betala för utryckningen.
Själv har en granne tidigare klagat att våra katter varit och sprungit på deras tomt. "De var rädda om sina småfåglar" Men jag svarade då att de var dem fritt att "jaga" bort katterna på valfritt sätt. Men sedan deras jakthund som är totalt ouppfostrad kom lös (går då ej att fånga in) och jag råkade få tag på honom på våran tomt, deras "uppsyn" när jag kom ledande hunden och sa "vi är rädda om våra katter" Efter det klagar de aldrig (Tänker inte heller berätta för dem att det var rena turen att jag fick tag i hunden, utan jag låter de tro att jag är "ovanlig")

Det brukar ju vara på andra hållet - folk som klagar på grannens katt. Skänt att läsa om en bångstyrig hund för en gångs skull!

En sak jag reagerade på var att brandmännen sprutade vatten på katten,stackarn. Det var var väldigt opsykologiskt. På det viset hade de inte kunnat ta ner katten handgripligen. Men det var ju tur att det inte var så högt så han kunde hoppa ner själv utan att skada sig då. Och det var fint gjort av hundägaren att gå över med blommor och kattgodis som plåster på såren. Om man är rädd om sin hund ska man hålla den kopplad. Han hade ju kunnat rusat rakt ut framför en bil t.ex.

Vi bor i england, därav grannens språk men jag fattar inte heller hur i hela friden de kunde få tag på brandkåren så fort!! Speciellt inte som det stod på brandbilen att de inte tar emot onödiga samtal och utryckningar...
Jag förstår därför varför de spolade katt med vatten (mer sprayade mattenpp i trädet), de kan ju inte vara försvarbart att brandmän riskerar sitt liv och hälsa med att klättra på tunna grenar eller stå och locka i flera timmar(vilken katt bryr sig om det när den är skrämd??) Ni såg ju en annan metod på filmen...


/Anna

Nej, jag tror inte heller att brandmännen ger sig ut på tunna grenar utan använder stege och skylift. Metoden på filmen var ännu värre. Det var tur att missen klarade sig utan skador. Verkligen inga kattälskare som gör på det viset.

att brandkåren kom så snabbt kanske beror på att de har tidigare erfarenheter av kvinnan och vet vilket h-te det blir om de inte kommer....

eller har hon kanske någon familjemedlem i kåren så det är lite "svågerutryckning"?