Om någon har fobier mot stora monstriga småkryp, så fundera på om det inte är dags att gå vidare till något annat inlägg. Den här kan ge en mardrömmar på nätterna.
Jag börjar lite lugnt...
Han är vattenlevande och bunden till vattengölarnas värld - tack-och-lov! Annars skulle även jag springa!!! Såhär "hänger" han med baken vid vattenytan för att hämta luft.
Just nu är han lite orolig och simmar runt med käkarna hopfällda. Jag har precis fångat honom och har honom i en liten plastbunke för att kunna fota honom i vattnet.
Jag skulle aldrig i världen komma på tanken att sticka ner fingrarna till honom!!! Han hugger nämligen! Han hugger allt som rör sig. Här har jag fingrarna säkert ovanför vattenytan, för att visa hans storlek.
Ändå är han inte fullvuxen än. Han är fångad nu i början på juni. Han kommer att använda sommaren till att äta upp sig, för att i juli - augusti kravla sig upp på land för att gräva ner sig i dyig lera eller jord. Då är han större ändå och i sin fulla prakt!
Fram tills dess använder han tiden till att ligga på lur med de stora käkarna uppfällda. "Allt som rör sig" ingår i matsedeln, han är "aggressiv".
Kommer ett grodyngel (eller en liten fisk) hugger han käkarna i det, sprutar ut sin matsmältningsvätska i offret, via kanaler i käkarna. Väntar tills offret har lösts upp - smälter maten utombords, så att säga - och slörplar i sig soppan som blivit, fortfarande via kanalerna i käkarna.
Sätter jag ner fingret så hugger han, och det gör ONT för han sprutar in sin matsmältningsvätska även i mitt finger. Och han släpper inte taget i första taget.
Nej, jag har aldrig provat. Inte heller har jag gjort det misstaget. Vissa misstag gör man helt enkelt inte
. Jag har läst mig till det här. Andra har gjort misstag.Han är också ett av de få rovdjur som ohämmat hugger och äter upp artfränder. Om två såna här möts, så hugger de, och de släpper inte taget igen. Vem som "vinner" beror inte på storleken utan vem som hugger först. Hugger båda, dör båda...
Som grädde på moset - kan man säga så? - har han de allra vackraste ögon som ser ut som en blomma, eller en stjärna.
Jag har släppt ut honom igen där jag fann honom. Jag klarar inte att hålla honom med mat. Men det är en av de mest fascinerande och vackraste "småkryp" som jag vet, och han tillhör mitt livs kärlekar! Han är fulländad!
Vad det är?
Det är larven av Gulbrämad dykare. När han har förvändlats till sin vuxna form, är han en dykare, dvs en skalbagge som både simmar i vatten och kan flyga.
Det finns många olika dykare, och därmed också flera olika sorters dykarlarver. Men detta är den allra största och den allra vackraste.
De andra dykarlarverna är mycket mindre och har inte den härs sköna proportioner och stolta hållning.
PS. Det kan lika gärna vara en hon. Och på tal om "kärlekar" så är Hjärtevän inte alls sådär till humör och temperament, utan tvärtom en mycket vänlig själ
