I går på jobbet trampade jag snett och stukade foten. Det gjorde så klart skitont. Var i närheten av ett kafe och haltade genast in där för att höra om de hade en gasbinda eller dylikt jag kunde låna. tror ni att de hade en första förbandslåda???
Nej det hade de inte och det är ett kafe där de hanterar knivar och annat vasst dagligen. Nåja... Jag ringde till min sambo som kom med bilen och en elastisk linda att dra om min stackars fot. Sedan körde han mig till akuten. Där satt vi sedan i nästan 4 timmar och gissa om jag blev lättad när doktorn sa att det inte var några skelettskador utan bara ett ligament som fått sig en smäll.
Men eftersom jag inte visste om det var gips eller bandage som gällde fick jag vackert låta bli att äta. Magen började knorra ordentligt efter en stund och när jag äntligen blev utsläppt så var det första som stod på programmet att stanna vid en restaurang som kunde förse min stackars uttorkade kropp med mat och vatten. Då hade jag inte fått mat på över 9 timmar och vatten på fem timmar.
Anledningen till att jag inte åt var att om jag nu skulle behöva sövas eller något sådant vid benfraktur så hade jag fått vänta ännu längre på det om jag hade ätit medan jag väntade.
Ciczi, med foten i högläge och Odla.nu som förströelse.