Fick idén till det här efter att ha varit inne på tråden om åldersfördelningen på oss odla.nu forumare.

Jag uppfattar trädgårdsintresse som en relativt könsneurtal hobby.
Däremot kanske (?) det kan ta sig lite olika uttryck. En trädgård där det är mannen i familjen som är den passionerade trädgårdsälskaren kanske ser generellt annorlunda ut i förhållande till hur en trådgård ser ut när det är en kvinna som utvecklar den?
Tja inte vet jag. Bara en tanke.
Men å andra sidan - jag tycker variation är roligt.

I Sissinghurst Castle Garden i Kent strukturerade Sir Harold Nicholson trädgården
och hans hustru Vita Sackville-West valde blommor, grovt förenklat...
De hade båda sina favoriter i trädgården.


Sissinghurst, den Vita trädgården, ned Rosa mulliganii i mitten.

Traditionellt sett har ju odling varit något som nästan alla människor ägnat sig åt. Förmodligen har det redan tidigt funnits viss uppdelning, det är inte så lätt att släpa timmer/slå med lie, om man är gravid antar jag.
(däremot jobbade såklart kvinnor hårt även på fälten förr, och gör så fortfarande i många delar av världen, hårdare än män ofta)

Men hur det ser ut idag har jag egentligen inte tänkt på. Men nog är det kanske så att kvinnor är mer intresserade av blommor och män mer intresserade av potatisar? Dessutom verkar en del män lägga prestige i att ha så flådig maskin som möjligt när han klipper gräsmattan, men, det sorterar jag inte in under trädgårdsintresse utan snarare något slags självhävdelsebehov

Gissar att våra sociala roller och konstruktioner måste spela in, vore underligt annat. Sådant kan dock ändras under historiens gång, samt skilja mellan kulturer. För 100 år sedan var hästen mannens bästa vän och arbetsredskap. Idag är det mestadels kvinnor som ägnar sig åt hästar.

Själv ägnar jag mig åt kryddväxter, tomat, gurka, potatis och äpplen. Samt en del perenna blommor, varav de flesta nog kan ätas. Mitt fokus ligger definitivt på det ätbara.

Kan ju tillägga att jag inte stör mig speciellt mycket på 'ogräs', det får växa ungefär som det vill. Pallkragarna skyddar mot en del.
Tillämpar en darwinistisk trädgårdsfilosofi som går ut på att de plantor som inte klarar att dräpa ogräset får skylla sig själva.

För min del så är det mest intressant att se saker gro, sedan gillar jag att höstgräva och att plannera, den här tiden och framot så tar min fru över i grönsakslandet, så vi har grönsakslandet uppdelat så här höstgräver och sår på våren gör jag, skördar gör min fru.

Hemma hos oss är det mannen i familjen som pysslar med dammen och dess växter samt sköter gräsklipparen (om det nu har med trädgårdsintresse att göra?!). Jag påtar i de mer "torra" rabatterna samt sköter tomater och andra nyttoväxter, för det mesta.

Jag snappade upp mitt trädgårdsintresse då vi köpte fritidshus för 3 år sedan.
Innan dess så var jag inte mycket för växter etc.

Nu är jag riktigt intresserad och har för dagen följande favoriter i trädgården:
-rosor
-Rhododendron
-riddarsporrar
-fingerborgsblommor
-potatislandet

Jag tror att det generellt sett är så att kvinnor pysslar mest i rabatterna medans männen sköter gräsmattan och maskinerna. Ger mig inte in på några teorier om könsroller. Det märkliga tycker jag dock är att trädgårdsmästare nästan alltid är/har varit män. Inget som intresserar kvinnor eller diskriminering?

Gossen Ruda
Japp, vi grabbar sköter som regel gräsklippningen(vi vill ju att det blir bra) *ouch, ouch, sluta kasta sten!!!* Obs! Bara ett skämt!

Har också reagerat över det där med trädgårdsmästare som ofta är män.
Det är också ofta män i trädgårdsprogram på TV. En slump?

Det är ju samma sak med kockar, tävlingsryttare m.m.

Bäst jag stannar där annars så kommer detta att utvecklas till en diskussion om jämlikhet och könsroller

Bara att konstatera att du har rätt även då det gäller kockar och ryttare...

Mycket intressant att läsa!

Jag är mest intresserad av perenner. Vill hellre göra en insats som är varaktig än att hålla på och trixa med ettåringar hela tiden. På så sätt känns det som om man tillför något nytt och samtidigt bestående varje gång man sätter något. En förvildad trädgård ska finnas kvar om 100 år om hela Sverige skulle evakueras.

Och när mina barnbarnsbarn kommer dit ska de se alla aklejor som korsat sig och spridit sig.

Trädgård är mest fantasier för mig.

Visste ni förresten att när det gäller tamfåglar så är de som är med i duvklubbar och föreningar nästan uteslutande män och de som engagerar sig i föreningar för tamhönsintresserade är nästan uteslutande kvinnor...

Det är intressant att spekulera i skillnader, men man får akta sig för att tro sig hitta sanningen.

Dammkillens extrema passion för dammar känns som könstypisk. Är det verkligen så? Jag skulle ha svårt att tänka mig att en kvinna visar samma starka intresse i dammfrågorna... Men jag hoppas ju att jag har fel.

Förmodligen en kombination av att vilja vara linslus och förmågan hos mediemakarna att se män som mera förtroendeingivande.

Tror att det är gamla roller som ligger kvar. Det tar några generationer att bryta sådant. Förr var trädgårdsmästare män, kvinnor var ju hemma och födde barn (stereotypt sagt). Trädgårdar förr var dessutom ofta dominerade av träd (rätta mig om jag har fel) som traditionellt varit ett manligt område. Att män är mer linslöss eller ser mer förtroendeingivande ut, det tror jag inte stämmer. En generell uppfattning om nyhetsläsare är att män under 30 alls inte kan läsa nyheter i TV, medan kvinnor klarar det efter de fyllt 20. (Fast då ska ju kvinnorna helst se rätt "snygga" ut :/ ) Och vid alla medieutbildningar är kvinnor i klar dominans.

Däremot vet jag att det har sagts att i nyhets- och debattprogram i TV så brukar det finnas behov att ringa in folk med kort varsel. SVT försöker ha lika många kvinnor som män, men det är tydligen väldigt svårt. Dels är ju de flesta höga företagare, debattörer, professorer osv män (vilket inte är SVTs fel), dels så brukar uppringda kvinnor mycket mer sällan tacka ja än männen. Varför kan diskuteras. Antar att det kanske är svårare för kvinnor att kasta sig på första bästa tåg till Stockholm, då de har mer ansvar för familj osv.

För att återgå till ämnet, jag har ibland 'avslöjat' på arbetsplatser osv att jag tycker om att odla diverse kryddväxter, dricka 'konstiga' teer osv. Det har fått både män och kvinnor att, tja, höja på ögonbrynen. Eftersom jag är en orakad jeanskille så förväntas det inte att jag ska hålla på med sådant verkar det som. Att odla potatis däremot, det ses som mer "naturligt".

Eftersom jag o min tjej är riktiga gröna nybörjare så har vi inte delat upp sakerna, utan vi gör det vi vill när vi vill.

Det dära med att klippa gräset är sååååå djäkla tråkigt, så det har jag lyckats få henne att göra, hon tycker det är kul och bra motion samtidigt?!?

Tror nog vi är sådana nybörjare att vi har inte lessnat än, vi är o gräver o bråkar överallt på tomten. Antingen tillsammans eller var o en för sig när det finns tid o lust.

Iofs en liten skillnad är det mellan oss, hon tycker det är viktigare o se till rabatterna på framsidan av huset först, medan jag tycker att de ser vi ju aldrig förutom när vi är på väg hem/bort så jag struntar i dem och bråkar hellre med ogräsodlingarna där bak, där vi är när vi är lediga och är ute och latar oss.

En dementi om hönsklubbar: Där finns gott om karlar i alla åldrar. Ta en titt på könsfördelningen på utställarna på en hönsutställning eller ett medlemsregister så syns det klart och tydligt.
Hönsdebatörer på internet tycks däremot mest vara kvinnor, om man bortser från svenska lanthönsklubbens utbildningsforum.
Men detta var en STOR utvikning från ämnet
(Om man bortser från att höns producerar hönsgödsel som är bra för trädgården )

När jag gick trädgårdsutbildningen i Dingle "för 100 år sedan" så verkade det som att killarna var mer intresserade av utrustningen och markbyggnad, och tjejerna av odling och blomsterarrangemang.
(Jag var 15 år och dum nog att sluta efter 1 termin - gillade inte att bo på internat. Suck! Gissa om jag ångrat mej sedan dess!)

Ok, ja mitt påstående grundar sig på hörsägen från en aktiv medlem på "Kackeltorget" som domineras av kvinnor...

Jo du, Kackeltorget domineras av kvinnor. Nivån på "kacklet" är extremt mycket lägre än diskussionerna här.
Vill man bli utskälld och misskrediterad för minsta grejj så ska man hålla till där.

En sak som just slog mej är våra trädgårdstidningar.
De som säljs ute i affärerna ser i mångt och mycket ut som en variant på damtidningar tycker jag. Väldigt mycket av det som skrivs verkar ta förgivet att de som läser artikeln/redaktionell text etc. är kvinnor.
Trist!
Finns Svensk trädgårds medlemstidning kvar tro?

Ganska ofta är runt 90% av eleverna på trädgårdsutbildningarna (ex. komvux, KY, SLU) kvinnor numera, så en manlig trädgårdsmästare är snart en ovanlig syn ifall man nu inte importerar dem från andra länder, när jag var på studiebesök i Holland så var majoriteten där fortfarande män på utbildningarna men jag såg också att de har betydligt mycket mera sten i hemträdgårdarna så där är trädgårdsarbetet fortfarande mycket tungt. Det är visserligen fortfarande ganska tungt på sina håll även i sverige och de starka män som fortfarande pluggar trädgård kommer nog ha goda chanser till jobb för vissa tunga jobb kan det vara svårt för de flesta kvinnor att klara av även om det ju finns en del kvinnor som klarar av att lyfta tunga saker.

I min klass på trädgårdsingenjörsutbildningen är vi (tror jag) 61 st uppdelat på 3 inriktningar. Av alla dem är endast 7 st grabbar. Lite drygt tio procent alltså.

mvh Ciczi