Full version: Utbränd?
Lilla Selma
Nu tänker jag fråga er en sak som jag funderat på och som några av er kanske har erfarenhet av, nämligen utbrändhet.

Jag är 51 år och håller på med en 4-årig högskoleutbildning, om ett år är jag klar. Det har varit tre jätteroliga år som verkligen satt fart på både mig och hjärnan. Nu inför det sista året, har jag lyckats få ett helt sommarlov utan avbrott - skönt för att ladda, tänkte jag. Det är bara det att jag inte riktigt känner igen mig själv nu, efter läsårets slut känner jag bara tomhet. Har inte lust med något annat än att VILA! Jag är såååå trött, njuter av att bara sitta, ligga, läsa eller sticka. Jag vill inte var ute bland folk, inte åka på semester - bara vara hemma och påta i trädgården, gosa med kissarna eller som sagt VILA. Kanske är det bara sunt, men jag blir lite bekymrad. Samtidigt som jag är trött och vill vila, längtar jag nästan ihjäl mig efter att få börja läsa igen... blink.gif

Tacksam för råd och tankar...

Hälsar Selma
Lady Hamilton
Det verkar som du är "urladdad" (Inte samma sak som utbränd)
Så mitt råd till dig är att om du kan "lyssna på kroppen" och gör det du orkar och vill göra. Då kommer du säkert att ha "energi" igen när skolan början. I mina ögon så verkar det som du har fått en "sund reaktion" efter ett lärorikt år. wub.gif I bland behöver man faktiskt få "stanna upp" och bara göra "ingenting" smile.gif Det är vi väldigt dåliga på nu för tiden. Vi skall hela tiden vara så effektiva och hinna med så många saker samtidigt.
Nä lyd mitt råd och du kommer att "må bättre" snart smile.gif
Rossi
Jag tror också att du bara är lite urladdad och behöver ladda batterierna. Det låter inte som om du är deprimerad. Utbrändhet är ju ett vardagligt uttryck för den medicinska termen "psykisk utmattningsdepression".

Ta du det lugnt ett tag och bara var så ska du se att krafterna kommer tillbaka. Lycka till!
andersen
CITAT (Rossi @ 13-07-2006, 16:17)
Jag tror också att du bara är lite urladdad och behöver ladda batterierna. Det låter inte som om du är deprimerad. Utbrändhet är ju ett vardagligt uttryck för den medicinska termen "psykisk utmattningsdepression".

Ta du det lugnt ett tag och bara var så ska du se att krafterna kommer tillbaka. Lycka till!

om någon vill läsa vidare i ämnet...utbrändhet
netaave
Lysna på din kropp, gör inte mer än du vill och orkar.
storm
CITAT (Lilla Selma @ 13-07-2006, 15:19)
Nu tänker jag fråga er en sak som jag funderat på och som några av er kanske har erfarenhet av, nämligen utbrändhet.

Jag är 51 år och håller på med en 4-årig högskoleutbildning, om ett år är jag klar. Det har varit tre jätteroliga år som verkligen satt fart på både mig och hjärnan. Nu inför det sista året, har jag lyckats få ett helt sommarlov utan avbrott - skönt för att ladda, tänkte jag. Det är bara det att jag inte riktigt känner igen mig själv nu, efter läsårets slut känner jag bara tomhet. Har inte lust med något annat än att VILA! Jag är såååå trött, njuter av att bara sitta, ligga, läsa eller sticka. Jag vill inte var ute bland folk, inte åka på semester - bara vara hemma och påta i trädgården, gosa med kissarna eller som sagt VILA. Kanske är det bara sunt, men jag blir lite bekymrad. Samtidigt som jag är trött och vill vila, längtar jag nästan ihjäl mig efter att få börja läsa igen... blink.gif

Tacksam för råd och tankar...

Hälsar Selma

Selma,käns lite märkligt att du skriver om det här för jag är nu sjukskriven ,för att jag ska bara vila,jag pluggar jag är 48 år ,min dotter fick barn som jag bara älskar,jag har varit mormor till 100%plus att jag har haft extra jobb på kvällarna,min dotter pluggar också så vi har hjälpts åt,men så började den ena sjukdomen att avlösa den andra jag tappade all ork,jag som förr, tyckte jag orkade hur mycket som hälst, var sosial jag bara älskade människor.Idag åker jag inte buss ,går och handlar kl 9 på morgonen för att inte träffa någon som pörjar( pladdra en massa skit )för folk tror att jag är den samma glada mäniskan som förut,jag ska gå till naprapat i augusti sen får man se, men vad märkligt att kroppen kan reagera på detta vis ,knutor,systor,tappa hår,domningar i fingrar som inte släpper och nästan det värsta av allt självförtroendet slår i botten,och när jag försöker komma igen så känsdet lite fel på något vis,för man tappar all sosial förmåga,Men jag har min kolonilott mina blommor,det är inte alla förunnat för där är jag fri det är min rekreation,jag hoppas ochså hjärtligt för dig att det inte blir långvarit,lite sol ,vila och sist men inte minst dina vänner .
Lilla Selma
Hej alla goa människor och tack för goda råd och omtanke!

Storm - hoppas du får god hjälp av bland annat naprapaten! Du har verkligen gått på högvarv, det hör jag!

Ibland funderar jag på om det inte vore bra med en on/off-knapp på hjärnan. Man bekymrar sig i det oändliga... En kokt hjärna funkar sämre än en rå... tongue.gif

Ska försöka ta det lugnt ett tag nu, det värsta är att Fridolf vill åka ut på husvagnssemester om ett par veckor och jag vill bara vara hemma... Men jag får ju vara hemma resten av sommaren, så det tycker jag nog att jag kan ställa upp på. Det kan ju vara bra att, som min mamma sade, "komma utanför de fyra väggarna".

Tack igen allihop!

Hälsar Selma
Detta är en "enklare" version av forumet. För att se forumet med formatering och bilder kan du klicka här.
       
Copyright © 2011 Odla.nu. All rights reserved.
          
Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
 
Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon